Kosttillskottens vara eller icke vara har varit ett hett diskussionsämne bland de som tränar. Flertalet studier pekar på positiva resultat av extra intag av exempelvis protein och kreatin. Ett återkommande motargument mot tillskott lyder att kosttillskott är onödigt och att en balanserad kost ger all näring som en individ behöver (Livsmedelsverket). Något som varken vetenskapliga studier, eller undertecknad, säger emot. Frågan är däremot, hur ser det ut för soldater och deras näringsintag? Får de i sig tillräckligt med aminosyror och protein för optimal återhämtning och muskeltillväxt? Finns det ett behov av proteintillskott, och i så fall under vilka tillfällen? En amerikansk metastudie undersökte förekomsten av proteintillskott bland soldater, samt eventuella fördelar för militär personal och intag av tillskott.

This article reviews the available literature regarding the prevalence of PS use among military personnel. Furthermore, it highlights the unique metabolic stressors affecting U.S. military personnel and discusses
potential conditions during which protein supplementation might be beneficial.

Mer än hälften av de aktivt tjänstgörande i US Army använder någon form av kosttillskott. Det finns mig veterligen ingen motsvarande undersökning för svenska försvarsmaktsanställda, däremot visar en svensk kartläggning från 2013 att 61 % män och drygt 41 % kvinnor använder någon form av kosttillskott (PRODIS, 2013). Livet i fält kan vara krävande och tillgången till näring för att kompensera för energiförbrukningen kan vara begränsad. Även när det finns tillgång till mat visar studier att längre fältnära övningar bidrar till viktnedgång (Hendo et al, 2014). Det skulle kunna vara ett argument att använda kosttillskott, för att höja näringsintaget ytterligare under längre övningar för att motverka viktnedgång.

Den amerikanska studien såg skillnader mellan konsumtionen av proteintillskott och användandet av aminosyror. Varför soldater tar proteintillskott varierar. Olika amerikanska studier visar att majoriteten tar kosttillskott för ökad muskelmassa samt för att öka sin fysiska prestationsförmåga. 10% av soldaterna tog dock proteintillskott för att de trodde att det hjälpte dem med att gå ner i vikt samt att de trodde att det skulle ge mer energi.

Just problematiken med ett högt näringsintag som motsvarar energiförbrukningen i fält, används som exempel då det kan vara motiverat med intag av proteintillskott.

Service members in these physically demanding occupations often have very limited opportunities to eat during their missions, and their energy intake is usually insufficient to balance energy expenditure, resulting in energy deficits (10). As a consequence, these warfighters are very dependent on between-mission meals and snacks for refueling and metabolic recovery. It is well
described that prolonged energy deficit coupled with military operational and environmental stressors can diminish fat-free mass (FFM) (36) and alter bone mineralization (37) and immune responsiveness (38), which may compromise military performance (39), and increase musculoskeletal injury risk (40–42). Nutritional strategies that increase total dietary protein intake
may mitigate the detrimental effects of operational stress by providing energy and AAs necessary to sustain whole-body and skeletal muscle protein balance. Evidence strongly suggests that consuming dietary protein in excess of the current RDA defends FFMin response to sustained periods of negative
energy balance (36,43).

SOK rekommenderar 1.2-1.6 g protein per kilo kroppsvikt för uthållighetsidrottare (vilket soldater kan kategoriseras som). Spannet som rekommenderas för amerikanska soldater ligger något lägre, 1.1-1.4 g. Detta skulle innebära att intaget för en soldat som väger 85kg behöver ligga omkring 120g protein per dag. Värt att påpeka är att proteinets kvalité även spelar in, detta är vad SOKs kostpolicy säger:

Animaliska livsmedel är fullvärdiga ur proteinsynpunkt medan vegetabilier ofta måste kombineras för att säkert uppnå adekvat intag av alla essentiella aminosyror.
Det vill säga, äter du inte animaliska produkter kan det vara en god idé att efterforska  vilka vegetabilier du behöver äta för att få i dig fullvärdigt protein.
Vad är artikelns slutsats? Det kan finnas tillfällen där ett tillskott av protein och aminosyror kan vara av fördel. Men det räcker troligtvis för det flesta med en normal kost för att uppfylla sina näringsbehov, utan tillförsel av tillskott. Den här typen av studier brukar sällan komma fram till något revolutionerande. De bör ses mer som ett referensverktyg till olika studier för att underlätta sökning efter information i ämnet. Till detta kopplas vissa antaganden från författarna hur saker och ting kan ligga till. Studier av den här typen fyller en funktion då de kan ge en fingervisning vilken nivå av fysisk aktivitet som kan kräva extra tillskott. I en militär kontext där den enskilda soldaten inte kan bära med sig större mängder med mat, kan det vara värt att utforska om det finns andra sätt att maximera näringsintaget utan att öka bärvikten.

Scientific evidence does indicate that supplemental protein may confer metabolic advantages for warfighters in some conditions, especially during periods of sustained energy deficit when PS consumption can provide energy
and AAs necessary to attenuate decrements in FFM. However, most warfighters consuming a normal, ad libitum diet meet their energy and the recommended dietary protein requirements without the need for consumption of PSs.


Källor

Pasiakos, S. M., Montain, S. J., & Young, A. J. (2013). Protein supplementation in US Military personnel. The Journal of nutrition, 143(11), 1815S-1819S.

PRODIS. (2013). Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande- En sammanställning av resultat från Norrbottens län,Västernorrlands län, Stockholms län, Örebro kommun, Östergötlands län,Kronobergs län, Malmö stad, Kungsbacka kommun och Kalmar kommun. http://www.prodis.se/sites/default/files/images/u63/Rapport%20PRODISjan2013_0.pdf

Hendo, G., Jakobsson, M., Mattsson, C. M., Ekblom Bak, E., Flockhart, M., Pontén, M. & Ekblom, B. (2014). Slutövning GMU: “Aldrig ge upp”, Amf1, Berga örlogsbas: Muskelfysiologiska resultat. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Livsmedelsverket. Kosttillskott. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/vem-behover-kosttillskott/

Riksidrottsförbundet. Kosttillskott. http://www.rf.se/Antidoping/Kosttillskott

Sveriges Olympiska Kommitté. Kostrekommendationer för elitidrottare.(2009) http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/antidoping/kosttillskott/1310-kostpolicysok2009.pdf