Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Försvarsmakten är i mångt och mycket ett stort landslag. Bestående av individer från samhällets alla hörn kan det liknas vid en stor idrottsförening. Varje individ har årliga fysiska prestationskrav som måste uppnås, samt att det är kravställt att individen ska genomföra fysisk träning minst tre (3) timmar varje vecka. I en tid där soldaten ses mer och mer som en elitsatsande atlet där förberedelser, kost och träningstillfällen kan jämföras med elitidrottare har intresset från den militära sidan ökat vad gäller idrottspsykologi och dess potentiella användningsområden i en militär kontext.

Inom Försvarsmakten återfinns begreppet psykisk beredskapsträning (PBT). PBT inkluderar avslappningstekniker, fokusering, visualisering samt miljöträning för att vänja individen vid att agera i en särskild miljö. Underlaget är däremot ej uppdaterat sen 90-talet och saknar stundtals källhänvisningar till påståenden om hur soldatens prestation kan påverkas av mental träning. Det föreligger således ett behov av en uppdatering av underlaget med nutida forskning.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Tidigare litteraturstudier i ämnet säger att det finns ett visst stöd för att mental träning kan ha positiv inverkan på den fysiska prestationen samt förmågan att hantera stressfyllda situationer, samt att mental träning verkar kunna implementeras i den vardagliga tjänsten utan ett krav på större tidsuttag i form av arbetstid. Således finns det flera indikationer på att idrottspsykologi kan ha en positiv inverkan på soldatens prestationsförmåga utan att för den delen komma på bekostnad av annan utbildning som kan anses viktigare (exempelvis sjukvård eller skytte).

Centrala begrepp

Inom idrottspsykologin finns det en rad centrala begrepp för att beskriva olika mentala träningstekniker som en person kan använda för att förbättra sin prestationsförmåga.

Psykologisk färdighetsträning

Psykologisk färdighetsträning (engelska: Psychological skills training) (PFT) är ett samlingsbegrepp för de åtgärder/övningar en individ utför och den systematiska process som krävs för att den mentala träningen ska erhålla resultat, det vill säga att atleten presterar bättre i sin idrott. Precis som med fysisk träning, är det viktigt att skapa en kontinuitet och repetera de mentala färdigheterna. De här färdigheterna, exempelvis avslappning, behöver personen lärt sig behärska innan det är skarpt läge (match). Således är psykologisk färdighetsträning ingen ”quick fix” som går att applicera under en kort period, utan en färdighet som behöver vidmakthållas och repeteras under längre perioder.

Inom Försvarsmakten benämns psykologisk färdighetsträning som psykisk beredskapsträning (PBT). Även om namnen skiljer sig åt är innehållet nästintill identiskt. Den största skillnaden ligger i att PBT även inkluderar miljöträning för att vänja individen vid att agera i en särskild miljö. Syftet är att under lång sikt samt med regelbunden träning förstärka den mentala beredskapen för fysiska påfrestningar.

Visualisering

Visualisering är en metod där individen i sina tankar målar upp en bild om vad hon eller han ska göra. Genom visualiseringsprocessen kan personen spela upp en inre film som visar det önskade utfallet. Det uppspelade scenariot kan exempelvis vara hur personen utför en motorisk handling, exempelvis en frispark i fotboll. Målet är att frammana alla intryck som personen kommer uppleva i verkligheten som ljud, lukt och känslan av att stå på en fotbollsplan.

Visualisering kan även användas för att förekomma icke-önskvärda händelser, exempelvis ett specifikt jobbigt parti på löprundan och mental förbereda sig för den ansträngningen. Det är viktigt att den visuella bilden innehåller hur individen klarar av utmaningen och tar sig ur situationen.

De mentala bilderna kan vara baserade på redan upplevda händelser där individen kan, i tanken, förändra sitt utförande. Det är även möjligt att skapa en tidigare oupplevd erfarenhet genom att sammanfoga bitar från andra upplevelser, och därmed skapa en positiv minnesbild för hur individen önskar prestera i ett kommande evenemang .

Målsättning

Målsättning syftar till att sätta upp önskvärda mål för individen. Att sätta upp mål är ingenting som är unikt för idrottspsykologin. Varje nyårsafton sätter miljontals människor världen över upp målsättningar som de önskar uppnå under det kommande året. Idrottspsykologin gör däremot en ansats att bryta ner processen för målsättningar och definiera olika typer av mål samt hur individen kan gå tillväga för att sätta upp nåbara mål. I huvudsak finns det tre olika typer av mål; resultatinriktade mål, prestationsbaserade mål samt utförandemål.

De resultatinriktade målen fokuserar på individens resultat på en tävling, alltså hur personen placerade sig i en tävling. Även om resultatinriktade mål är lätta att mäta, är utfallet även beroende av att tävlingarna är lika varandra. Beroende på vilka andra som deltar i tävlingen kan utfallet skilja sig markant mellan tävlingstillfällena. Detta är något individen behöver ha med sig i bakhuvudet.

Prestationsbaserade mål fokuserar, till skillnad från resultatinriktade mål, på individens egen prestation. Lyckades individen prestera över tidigare resultat? Slog personen ett nytt personligt rekord eller presterade individen under sin kapacitet? Det här kan definieras som tävlingen mot en själv.

Utförandemål syftar till mål i själva utförandet. För en styrkelyftare kan det handla om att genomföra ett lyft på samma sätt vid varje lyft, framförallt på det sättet personen gör på träning. Utförandemålen baserar sig i stort på atletens känslor. Individen behöver känna efter hur lyftet känns, vad är det som sticker ut från normalbilden? De här känslorna kan användas i efterhand för att analysera genomförandet och förbättra prestationen inför nästa genomförande.

Mål kan delas upp i kort- och långsiktiga mål, framförallt där kortsiktiga mål kan vara delmål för att uppnå det långsiktiga målet. Vanligtvis kopplas den här målsättningsmetoden med att börja med fysiska aktiviteter för att uppnå en bättre hälsa.

De mål som individen sätter upp behöver inte bara vara realistiska, de ska samtidigt vara utmanande för personen att uppnå. Därtill behöver målen vara tillräckligt specifika för att vara mätbara, det räcker inte med att enbart säga att målsättningen är att prestera bättre. Individen behöver definiera vad det innebär att prestera bättre och även ta ansvar för processen.

Foto: Caroline Segerdahl/Försvarsmakten

Självförtroende

Nationalencyklopedin definierar självförtroende som en ”stark tilltro till den egna förmågan”. Litteratur i idrottspsykologi beskriver att det finns två olika typer av självförtroende. Dels självförtroende (self-confidence), dels situationsspecifikt självförtroende (self-efficacy) där självförtroende kretsar kring individens egen uppfattning om sin förmåga. Det har identifierats nio olika källor som påverkar det idrottsliga självförtroendet;

  1. Skicklighet
  2. Uppvisande av förmåga
  3. Fysisk och mental förberedelse
  4. Fysisk självpresentation
  5. Socialt stöd
  6. Erfarenheter genom andra
  7. Tränares ledarskap
  8. Bekvämlighet i omgivningen
  9. Situationens fördelar

Situationsspecifikt självförtroende fokuserar närmare på det självförtroende en idrottare upplever i en specifik situation. En idrottare som generellt har högt självförtroende kopplat till sin egen förmåga kan uppleva en svacka i sitt situationsspecifika självförtroende under en specifik fas i tävlingsmomentet. Exempelvis kan en fotbollsspelare ha högt självförtroende utifrån sin prestations på fotbollsplanen, men en historia av dåligt slagna frisparkar kan bidra till att spelaren i en frisparkssituation har nedsatt självförtroende gällande sin förmåga att slå en bra frispark. 

För att utföra sin idrott inför en publik och tåla den kritik som oftast medföljer idrottsutövande, behövs självförtroende. En tilltro på den egna förmågan trots eventuella nederlag kan vara avgörande för om en elitidrottare klarar av att ta sig ur en svacka, eller slutar utöva sin idrott. Självförtroendet kan delas upp i olika mindre delar som var för sig behandlar olika aspekter av individens självförtroende. Exempel på detta kan vara självförtroendet hur individen motoriskt utför en aktivitet eller den egna uppfattningen om att uppfatta händelser när de sker, populärt kallat ”att läsa spelet”.

Självförtroendet behöver följa med den faktiska kapaciteten att utföra en handling. Det finns således en risk för en övertro till den egna förmågan. Detta tar sig inte sällan uttryck i att en person inte förbereder sig tillräckligt inför en match, tentamen eller liknande. En övertro till sin egen förmåga, innebär därmed också en undervärdering av sin motståndare. Detta kan få negativa konsekvenser, i bästa fall att individen förlorar. I sämsta fall att individen skadar sig på grund av dåliga förberedelser vilket i sin tur kan leda till nedsatt självförtroende.  

Koncentrationstekniker

Nationalencyklopedin definierar koncentration som ”inriktande och kvarhållande av uppmärksamheten på en bestämd typ av information eller på en viss aktivitet”. I en idrottskontext kan det delas upp i selektiv uppmärksamhet; det vill säga där fokus ligger på relevanta ”cues” från omgivningen, samt upprätthålla fokusen under hela perioden där en hög uppmärksamhet krävs.

Olika faktorer kan påverka en individs koncentration. Det kan vara yttre faktorer i form av visuella eller ljudliga distraktioner. Det kan även vara inre faktorer i form av tidigare händelser eller oro över händelser som ej är relaterade till den utövade aktiviteten (exempelvis sjukdom i familjen).

För att bibehålla, eller återfå, koncentrationen kan individen använda sig av tekniken att prata med sig själv i positiva ordalag. Det kan vara både verbalt eller internt. Precis som att den här typen av kommunikation kan påverka individen positivt, kan den även ha en negativ inverkan om personen intalar sig själv att hon eller han inte kommer klara av att lösa uppgiften.

Vidare kan personen använda specifika ord eller aktiviteter för att stoppa den negativa tankeprocessen och flytta fokus till det som behövs göras. Det krävs att individen har en hög grad av självmedvetande för att upptäcka när hon eller han tappat koncentrationen och låtit tankarna flyta iväg.

Vad säger forskningen?

Särskilt intressanta studier

Visualisering

Visualisering användes som ett verktyg för att förbereda soldater inför fysiska tester och genomfördes av både utbildade terapeuter inledningsvis, och därefter av militära befäl som var familjära med idrottspsykologi. Visualisering kan även ha positiv inverkan på uthållighet, vilket är en viktig egenskap ute i fält. Framförallt under längre perioder av fysisk utmanande verksamhet. Utöver fysisk prestation under olika fysiska tester, kan även visualisering användas vid andra utföranden som skytte och förövning inför operationer.

Visualisering tillsammans med ”trigger ord” verkade även ha en positiv inverkan på att få soldaten att nå rätt fokuseringsnivå. En variant av detta var att knyta an visualiseringen till olika redan inövade militära kommandon.

Målsättning

Användandet av målsättningar bidrar inte bara till bättre fysiska prestationer, utan bär även med sig fördelar in till andra områden som karriärplanering eller utförandet av vardagliga sysslor. Det kräver däremot att målen är definierade och uppnåbara för att sedan kunna gå vidare i processen med andra tekniker och metoder inom mental träning. Målsättning kan ha positiv inverkan på förmågan att fokusera, vilket i sin tur kan ha positiv inverkan på soldatens uthållighet. Det senare motsägs däremot av Adler m.fl. som inte såg någon signifikant inverkan på den fysiska prestationen. Däremot kan det vara att organisationens fysiska målsättningar för individen tar över individens egna målsättningar och därmed har en inverkan på prestationen. 

Självförtroende

Användandet av mental träning, exempelvis en positiv inre dialog kan bidra till ett starkare självförtroende. Då självförtroende är subjektivt och därmed svårt att mäta kan det finnas flera förklaringsmodeller till varför mental träning skulle leda till högre självförtroende. En rimlig förklaring kan vara att effekten av en bra fysisk prestation direkt eller indirekt bidrar till ett starkare självförtroende, precis som att en svagare prestation leder till motsatsen. En annan förklaring är att bättre prestation belönas. Dels med mer kvalificerade uppgifter som i sin tur kan tolkas som förtroende från chefen som därmed leder till högre självförtroende för de som ingår i enheten. Dels genom förtroende för den egna träningen kan leda till högre benägenhet att ta sig an mer komplicerade uppgifter.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Koncentrationstekniker

Med hjälp av olika nyckelord (trigger words) kunde soldater skifta, eller återfå, fokus för att lösa uppgifter under hög fysisk belastning. Enligt Arthur m.fl hade även användandet av koncentrationskontroll en signifikant positiv inverkan på uthållighet, bland annat snabbare tider vid löpning på distanser strax över tre (3) kilometer.  

Utbildningsinsats

En (1) studie använde instruktörer med examen i olika psykologi-relaterade områden för att instruera försöksgruppen i mental träning. Detta stack ut från övriga studier där den militära personalen användes i stor utsträckning utan stöd, eller med stöd av enskild terapeut. Tidsuttaget varierade mellan de olika studierna. En (1) studie använde upplägget med en (1) session i veckan där den mentala träningen införlivades i ett träningspass som varade i 60 minuter under åtta (8) veckor. Larsson använde initialt två (2) lektioner á fyra (4) timmar där plutonsbefälen även fick läsa vetenskapliga artiklar i ämnet, för att sedan under åtta (8) månader kontinuerligt träna soldaterna i mentala tekniker. I en (1) studie kompletterades genomgångarna med ett minneskort som soldaterna kunde använda under sina egna träningspass.

Det finns stöd för att det totala uttaget för mental träning inte behöver vara större än 1%, värt att beakta är däremot att enbart 75% av de planerade träningspassen blev av.

Vad gäller behovet av särskilt utbildad personal för att genomföra utbildning och träning i visualisering är plutonssergeanterna och den närmsta chefen (ex plutonchefen) viktiga för att genomdriva mentala träningsprogram, vilket indirekt bidrar till auktoritet till programmet.

Överspridningseffekter

I två (2) studier beskrivs det hur den mentala träningen har överspridningseffekter till andra användningsområden, samt personal som ej ännu fått utbildning i mentalträning. En studie beskriver även hur de olika färdigheterna och metoderna kan ha positiva överspridningseffekter på varandra.

Könsskillnader

I sin studie lyfter Adler m.fl fram att kvinnor verkade ha större fördelar av mental träning än sina manliga kolleger. Varför kunde forskargruppen däremot inte förklara. Ingen annan studie lyfte fram om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män (om bägge könen fanns i testgruppen). Tre (3) studier innefattande uteslutande män, en (1) studie nämnde inte kön på deltagarna samt en (1) studie innefattade både män och kvinnor.

Åldersskillnader

Ingen av studierna undersökte om försökspersonens ålder hade någon inverkan på den mentala träningen. I de studier där det återfanns en stor åldersspridning bland deltagarna återfanns inget som tyder på att yngre eller äldre erhåller olika resultat.

So what?

Försvarsmaktens egen dokumentation i ämnet tyder på att insikten om den mentala aspektens påverkan på den fysiska prestationen har funnits under årtionden. Det som föreskrivs i den militära litteraturen stöds av resultaten i studier som kom ut betydligt långt senare. Vad som däremot saknas i den litteraturen är tydliga källhänvisningar till var informationen kommer ifrån. Detta återfanns inte i utbildningsreglementet som användes som referensdokument.

De olika teknikerna (visualisering, målsättning, intern dialog etc) hänger ihop för att skapa en intern positiv känsla, vilket kan bidra både till att den upplevda ansträngningen upplevs hanterbar samt att höja motivationsfaktorn hos soldaten. Vidare kan de här teknikerna bidra till att bibehålla fokus på uppgiften som ska lösas samt att kontrollera de olika känsloströmningar som kan uppstå under en fysiskt utmanande strapats.

När den mentala träningen bakas in tillsammans med den fysiska, förefaller inte tidsuttaget öka på bekostnad av annan verksamhet. Tillsammans med att den initiala utbildningsinsatsen är kort, talar detta till den mentala träningens fördel vid ett införande i den vardagliga verksamheten där arbetstiden stundtals är en gränssättande faktor. Även enklare utbildning som genomförs i större grupper förefaller ha fortsatt positiv effekt. Detta medför att inkludering av mental träning i den ordinarie träningen varken kommer ha negativ inverkan på antal träningstimmar per vecka eller på den fysiska träningen överlag. Vidare kan träningen ha positiva överspridningseffekter på personal som inte ännu erhållit utbildning. Däremot finns det behov av noggrannare studier i dels hur kort tidsuttaget kan vara för att uppnå en effekt, samt om en eventuell skillnad mellan korta och långa utbildningsinsatser i en militär kontext.  

Som tidigare påtalats var det en framgångsfaktor att officerarna var positivt inställda och involverade i träningen för att skapa legitimitet för metoderna. Ett sätt att få dem positiva kan vara att presentera en färdig plan, samt förevisa hur utbildningspassen kan gå till och vilka eventuella positiva utfall det kan få.

Slutsats

Överlag tyder underlaget på att mental träning i form av visualisering, målsättning, koncentrationstekniker och ”trigger ord” har en positiv inverkan på det militära livet och den fysiska prestationen.

Mental träning är precis som fysisk träning bestående av flera olika metoder och färdigheter som bör tränas tillsammans för att uppnå ett önskvärt resultat. Detta för att möjliggöra positiva överspridningseffekter mellan färdigheterna/metoderna.

Vidare bör hela befälslaget utbildas och aktivt involveras i den mentala träningen för att skapa legitimitet och långsiktighet i träningsupplägget, precis som med den fysiska träningen.

Det är önskvärt med mer forskning inom det militära området som i större utsträckning använder kontrollgrupper bestående av olika vapenslag. Vidare skulle det vara intressant att följa upp hur etablerat PBT är i Försvarsmakten idag och hur den används.


Källor

Adler, A. B., Bliese, P. D., Pickering, M. A., Hammermeister, J., Williams, J., Harada, C., Csoka, L., Holliday, B., & Ohlson, C. (2015). Mental skills training with basic combat training soldiers: A group-randomized trial. Journal of Applied Psychology, 100(6), 1752-1764.

FMLOPE. (2014). Lärarhandledning – mental träning under GMU. Försvarsmakten. [online] https://blogg.forsvarsmakten.se/fmlope/files/2014/11/L%C3%A4rarhandledning-mental-tr%C3%A4ning-14-10-21.pdf

Fjellman, A. (2010). Mental practice for military performance. Försvarshögskolan.

Försvarsmakten. (1997). Utbildningsreglemente för Försvarsmakten, Idrott (UtbR idrott). Försvarsmakten.

Gjerset, A., Annerstedt, C. & Svendsen, T.M. (1997). Idrottens träningslära. Farsta: SISU idrottsböcker.

Hassmén, N., Hassmén P & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Natur och kultur.

Huffman, A. H., Culbertson, S. S., & Castro, C. A. (2008). Family-Friendly Environments and U.S. Army Soldier Performance and Work Outcomes. Military Psychology, 20(4), 253–270.

Lane, A. M., Bucknall, G., Davis, P. A., & Beedie, C. J. (2012). Emotions and Emotion Regulation Among Novice Military Parachutists. Military Psychology, 24(3), 327

Larsson, G. (1987). Routinization of Mental Training in Organizations: Effects on Performance and Well-Being. Journal of Applied Psychology, (1), 88

Meyer, V. M. (2018). Sport Psychology for the Soldier Athlete: A Paradigm Shift. Military medicine.

NE. (n.d). koncentration – Uppslagsverk – NE.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koncentration

NE. (n.d). Kön – Uppslagsverk – NE.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/k%C3%B6n

NE. (n.d). självförtroende – Uppslagsverk – NE.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/sj%C3%A4lvf%C3%B6rtroende

Tenenbaum, G., Edmonds, W. A., & Eccles, D. W. (2008). Emotions, Coping Strategies, and Performance: A Conceptual Framework for Defining Affect-Related Performance Zones. Military Psychology, 20, 11–37

Weinberg, R. S., & Gould, D. S. (2018). Foundations of sport and exercise psychology. Human Kinetics.

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter