Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

De flesta som är involverade känner till begreppet FM FysS och kan härledda begreppet till de fysiska krav som finns inom Försvarsmakten. Oftast är begreppet kopplat till multitest och fälttest samt att individen ska träna minst tre (3) timmar i veckan. Ungefär så långt brukar de flesta ha kunskap om vad FM FysS är. Mer sällan vet personalen om att det finns flera lager inom modellen och hur den fungerar egentligen[1].

de faktorer som påverkat de anställdas benägenhet till att träna på arbetstid har tidigare avsnitt behandlat bristande ansvar, möjligheterna att kontrollera arbetstiden, tidsbrist och hög arbetsbelastning vilket avser respektive hinder.

Liljegren, E., & Tagesson, J. (2018)

Kritiken mot konceptet om tre (3) timmars träning per vecka är ofta att det inte räcker för att träna effektivt mot alla de fysiska krav som finns. Därutöver finns det en återkommande risk att hög arbetsbelastning bidrar till att träning på arbetstid får stryka på foten[2]. Det lyfts även kritik mot att all träning syftandes mot att klara uppsatta fysiska krav borde få genomföras på arbetstid, och att exempelvis en chef således behöver tilldela mer arbetstid ifall en individ inte klarar de krav som finns förknippade med en befattning. Faktum är att många av de här invändningarna, eller i vissa fall missuppfattningarna, hade kunnat undvikas om fler hade tagit sig 15 minuter för att läsa igenom dokumentet ”Regler för Försvarsmaktens Fysiska Standard”.

För att förklara hur det här hänger ihop behöver vi ta det från början, nämligen vad är grundkrav och vad är tilläggskrav?   

Grundnivå och grundkrav

Syftet med FM FysS är att ”kvalitetssäkra den fysiska prestationsförmågan inom FM”[3]. Det vill säga, säkerställa att personalen upprätthåller en grundläggande fysisk prestationsförmåga som möjliggör lösandet av de ålagda uppgifterna. Därutöver återfinns ett övergripande mål om att modellen ska bidra till bättre hälsa hos personalen. Vilket även det går att koppla till att ha gripbara förband. Är personalen frisk (dvs sällan sjukskriven), kommer den vara gripbar och därmed kunna lösa uppkomna uppgifter. Ur ett arbetsgivarperspektiv är det även fördelaktigt med frisk personal som inte behöver vara sjukskriven med de krav på rehabilitering och eventuell nyrekrytering som krävs.

Grundnivån innefattar att genomföra minst två (2) träningspass per vecka. Den effektiva träningstiden ska vara minst 30 minuter långt under träningspasset. Träningspassen ska vara inriktade på kondition (50%), styrka (40%) samt rörlighet (10%) och vara planerade för att uppnå de, för tjänsten, relevanta träningsmål som är uppsatta. För det är nämligen så att för att uppnå grundkravet för att bli godkänd i FM FysS ska det finnas dokumenterade individuella träningsmål. Träningsmål som är mätbara och realistiska. De här träningsmålen ska även vara fastställda genom dialog med din chef (detta gäller även revideringar på grund av skador eller liknande).

Chefen spelar en större roll än vad många antagligen tror när det gäller just att uppnå grundkraven för den fysiska standarden. Chefen ska inte bara vara med och fastställda målen, utan ska även tillse att arbetsplaneringen tillåter att du får erforderlig tid för genomförande. De tre (3) timmarna som du har att disponera är nämligen en arbetsuppgift. Således är det formellt sett inte fritt fram att bara strunta i träningen och istället ta passet på fritiden för att det känns bäst. Inte heller kan din chef kräva detta. Faktum är att reglerna säger att fasta tider för genomförande av träning ska eftersträvas, det ska helt enkelt vara schemalagt.

Nu vet däremot sannolikt alla som tjänstgjort mer än en (1) månad i Försvarsmakten att detta inte riktigt speglar verkligheten, och att det hade varit ett slag mot den ”frihet under ansvar” som annars genomsyrar verksamheten. En förbandschef kan givetvis besluta om (enskilda) avsteg ifrån träning på arbetstid. ”Närmsta högre chef” kan besluta om att övningsverksamhet där fysisk belastning förekommer ska tillgodoräknas som ett träningspass. Därmed kan chefen också styra en del av den fysiska träningen i riktning mot den fältstyrka som förbandet behöver, exempelvis marschträning.

Åter till grundkraven; för att uppnå en godkänd grundnivå krävs det att individen årligen (mellan 1/7 och 30/6) uppnår följande:

  • Lämpliga individuella mål finns dokumenterade.
  • Den regelbundna träningen har planerats.
  • Den fysiska träningen genomförts i minst 75% av antalet arbetsveckor som individen varit i tjänst (dvs ej ledig, sjuk eller tjänstledig).
  • Att det finns dokumenterad uppföljning på den genomförda träningen per vecka.

Uppnår du dessa krav är du att anses som godkänd i de grundkrav för fysisk prestation som finns. Däremot har du sannolikt tilläggskrav då du är placerad i en befattning som ställer högre krav på fysisk förmåga. Det är här tester som beep, cooper, multitest och fälttest kommer in.

Källa: Träningsdagbok FM FysS/Försvarsmakten

Tilläggskrav

”För att kvalitetssäkra den fysiska prestationsförmågan för särskilda befattningar och förband/enheter i insatsorganisationen ska tilläggskrav genomföras.”

Regler för Försvarsmaktens fysiska standard

Den första frågan som uppstår; vem är det som berörs ovanstående text? I princip alla som ingår i Försvarsmakten som inte är värnpliktiga. Med tanke på omfokuseringen från insats till nationellt försvar är det möjligt att bestämmelserna kommer att skrivas om och förtydligas i ett senare skede. Försvarsmakten har definierat följande grupper:

  • Markstridspersonal i insatsorganisationen.
  • Personal i flyg- och flygstridsledningstjänst.
  • Sjögående personal.
  • Personal kommenderingsbar som vattendykare.
  • Rök- och kemdykare.

Det är här kravtabellerna kommer in med de olika kraven på exempelvis poäng vid styrketest samt löptid. Det åligger C OrgE att det är tydligt för personalen vilka krav som gäller för just deras enhet. Den personal som berörs ska därmed träningen med individuella mål matchas mot de tilläggskrav som finns.

Även om chefen fortsatt har krav på sig att möjliggöra träning, följa upp träningsplanen hos personalen och liknande, åligger det den enskilde att tillse att hon/han blir prövad mot de aktuella kraven. Nu brukar det inte vara några problem då de flesta förband genomför de årliga testerna i organiserad form inom kompanier. plutoner och sektioner. Men det är alltså bra att känna till att du har ansvaret att tillse att du blir testad inom den årliga cykel som ligger.

Resultatet ska dokumenteras årligen med bland annat tidpunkt och vem om var testledare. Därefter ska C OrgE följa upp hur statusen är för personalen och rapportera. Den närmsta chefen ska utvärdera resultatet med individen genom utvecklingssamtal (oftast genom det medarbetarsamtal som ska ske årligen). Det senare innebär inte sällan att chefen konstaterar huruvida den underställde klarar fälttestet och multitestet på angiven nivå eller ej.

När kraven ej uppnås

”Det är den enskildes skyldighet att omedelbart till närmast högre chef rapportera om den regelbundna träningen ej kan genomföras enligt FM Fysiska Standard grundnivå.”

Regler för försvarsmaktens fysiska standard

Vanligtvis när en individ inte klarar de uppsatta fysiska kraven hamnar fokus på individen och att det är dennes ansvar att lyckas. Och ja, det åligger individen att lösa ut sin arbetsuppgift att träna mot de uppsatta kraven. Det åligger individen att tillse att tester genomförs årligen. Det åligger även individen att anmäla när han eller hon varken kan träna enligt planen eller misstänker att kraven ej kommer att uppnås vid de fysiska testerna. Men det är inte enbart den enskilde som har krav på sig i den här situationen.

För när ett underkänt test är ett faktum är det chefen som är ansvarig för att ta fram en åtgärdsplan. Chefen ska tillse att det sker en analys av situationen och vidta de åtgärder som bedöms vara lämpliga för att tillse att individen uppnår rätt kravnivå. Planen ska inte bara innehålla vilken tidperiod åtgärderna ska ske inom, planen ska även innehålla kontinuerlig uppföljning av individens träning. C OrgE ansvarar i sin tur för att lämpliga aktiva åtgärder finns tillgängliga i form av exempelvis rehabiliteringsresurser och handledare (exempelvis genom idrottsavdelningens försorg).

Således kräver det att den underställde precis som dennes chef tar ansvar för situationen och arbetar för att hitta en lösning.

Kanske är de anställda, civila som icke-civila, chefer som underställda så fast i ett visst mönster av tankar och beteenden kring träning att de inte själva kan rucka på det för att skapa förändringar. Att skapa en dialog och en medvetenhet, ett mer öppet klimat samt en accepterande miljö för träning på arbetstid skulle kunna antas främja förutsättningarna för träning likaledes expandera vad som anses tillåtet eller ej

Liljegren, E., & Tagesson, J. (2018)

Avslutningsvis

Att träna på arbetstid har länge varit ett säljargument för Försvarsmakten som en förmån för personalen. I en tid där människors hälsa har blivit ett högaktuellt ämne har en del åtgärder införts även bland privata företag för att få personalen att träna mer. Beroende på hur man ser på det kan fystiden vara ett krav eller en förmån, vilket i sin tur troligtvis påverkar hur individen kommer prioritera träningen i förhållande till andra arbetsuppgifter. Detta innefattar även chefens syn på vad som är viktigast. Vissa chefer anser att fysisk fostran är det viktigaste och väljer att prioritera det framför alla andra uppgifter, även om det sätter personalen i en situation där de inte hinner med andra saker. Det vi eftersträvar är balans.

Försvarsmakten erbjuder otroligt många resurser utan kostnad till den anställde. Det är fullt möjligt att få allt från kostrådgivning till träningsplaner för att uppnå god hälsa och uppnå den fysiska nivå som krävs för befattningen. Det kräver däremot att den anställde är villig att engagera sig.

Åsikten att tre (3) timmar träningstid inte räcker till att upprätthålla rätt fysiska status beror troligtvis på två (2) faktorer. Dels att personalen har högre krav på den fysiska prestationsförmågan än vad Försvarsmakten anser vara en godtagbar nivå. Dels att de inte tar hänsyn till den dagliga fysiska aktiviteten som inte är ett regelrätt träningspass, exempelvis att bära utrustning på skjutbanan, bära materiel mellan olika förråd eller liknande. Eller för den delen att vara aktiv till och från arbetet genom att cykla. Små ting som mycket väl kan vara tillräckligt för att tillse att du uppnår ett godkänt resultat inom ramen för FM FysS.     

Om träningen sker på arbetstid eller ej är sällan ett problem sett till Försvarsmakten i sin helhet. Däremot, när en individ hamnar på efterkälken är det viktigt att du som närmsta chef är på bollen direkt och stöttar individen med planering och tillser att arbetstiden finns. Genom god personalkännedom blir det dessutom enklare att identifiera vilka individer som behöver vilken typ av stöd. Men det kommer aldrig vara enbart individens fel att denne inte uppnår en godkänd fysisk nivå utan det kommer vara ett delat ansvar, som så mycket annat.


[1] Gustafsson, F. (2010). FM FysS med tilläggskrav : En del av ditt arbete? (Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-817

[2] Liljegren, E., & Tagesson, J. (2018). Försvarsmakten som hälsokultur : En enkät- och intervjustudie i samverkan med Försvarsmakten i Halmstad (Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37985

[3] Regler för Försvarsmaktens Fysiska Standard FM2016-7166:3

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter