Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

De fyra (4) T:na har nu blivit fem (5). Det har du troligtvis redan hört eller läst på internet, alternativt emilia. Tillgänglighet, trovärdighet, tröskeleffekt och tillsammans har nu fått sällskap av ordet tillväxt. Just nu är tillväxt det ord som är på allas läppar. Men precis som med Öppenhet, Resultat och Ansvar (ÖRA), blir begreppen något diffusa längst ner i organisationen. Hur kan dessa begrepp påverka dig som individ i vardagen? Hur kan du använda dem för att förändra din vardag till något mer tillfredsställande?

Foto: Marie Rosenquist/Combat Camera/Försvarsmakten

” Sveriges militära kapacitet ska skapa en tröskel med starkt avhållande effekt, något som kräver att vi upprätthåller en hög tillgänglighet och rätt förmåga i den komplexa och svårförutsägbara säkerhetspolitiska omvärld vi befinner oss i. Därför behöver Försvarsmakten öva tillsammans med andra – såväl internationellt som nationellt.En hög grad av trovärdighet är nödvändig för att Försvarsmakten ska vinna respekt i omvärlden – en grundförutsättning för ett starkt försvar.”

Försvarsmaktens värderingar och vision

Till skillnad från Försvarsmaktens vision som börjar med tröskeleffekt vill jag börja med trovärdighet. Detta då jag anser att övriga begrepp (inklusive tillväxt) bygger på att vi, personalen som är satta att lösa uppgifterna, känner trovärdighet. Dels till organisationen som sådan, vare sig det rör sig om hela Försvarsmakten eller den närmsta enheten, dels till befattningen vi bestrider. En grundsten i den militära professionen är enligt Försvarsmakten förmågan till väpnad strid. Det är här vi framstår som unika och söker vårt existensberättigande. Att med vapen i hand och med kraftfullt våld försvara landet. Känner du inte att du löser trovärdiga uppgifter som bär mot din befattning eller som i förlängningen går att koppla samman med det som försvarsmakten anger som grundstenen i professionen. Då innebär det att trovärdigheten är svag och därmed kommer övriga byggstenar (T) att stå ostadigt. Skulle vi däremot känna att vi vecka för vecka löser uppgifter som ligger innanför ramen av vår befattning, som utvecklar vår kompetens, kommer det i sin tur skapa trovärdighet. Trovärdighet till din egna förmåga, och förmågan hos dina kolleger.

En vision kan också betyda en framtidsvision, alltså en bild av hur något ska vara i framtiden, oftast något som man vill sträva mot.

Nationalencyklopedin

Sammankopplat med att känna trovärdighet är då tröskeleffekten. Inom löpningen finns det ett begrepp som heter tröskelträning. Den träningen syftar till att helt enkelt höja ens tröskel för hur snabbt och länge man orkar springa. Det går att anamma samma tänk när det kommer till den militära träningen. Det vill säga den som pågår på skjutbanor, övningsfält och i lektionssalar året om. Tröskelträning är i sig inte bekvämt, samtidigt är det inte heller obekvämt utan lagom ansträngande. Precis på samma sätt som våra övningar ska vara. Det ska inte gå att glida igenom en övning, samtidigt ska den inte heller vara övermäktig. Den ska vara lagom. På en nivå där du testas och utvecklas som individ i din befattning. Du får använda din erfarenhet för att ta dig vidare till en ny nivå. Det innebär även att du som individ behöver ta mer ansvar och identifiera dina egna behov för att utmana dig själv. Det kan vara allt från motståndarkunskap till att tävla mot dig själv på skjutbanan. Du kan inte räkna med att din chef alltid kommer ha förberett övningar som matchar din nivå av kompetens.

Nu kliver vi upp en nivå och ser till gruppen. Om samtliga individer känner trovärdighet till sin uppgift, ständigt flyttar fram tröskeln för sin egna förmåga, då kommer vi kunna bygga en helhet som grupp där vi tillsammans kan lösa uppgifter. Där vi tillsammans har identifierat våra styrkor och svagheter, och inte räds att misslyckas som grupp. Vilket i sin tur föder på att uppleva trovärdighet till den egna gruppen och dess förmåga.

När trovärdigheten är hög, tröskeleffekten god och vi agerar unisont som en enhet, då kommer tillgängligheten att vara hög. Med det åsyftar jag inte bara tillgängligheten när krisen eller kriget väl står i farstun. Utan tillgänglighet i vardagen. För om du trivs på din enhet, känner trovärdighet till din uppgift och känner dig ett med övriga. Då är sannolikheten också stor att du mår bra och tjänstgör fullt ut alla de tjänstgöringstimmar som du har på ett tjänstgöringsår. Vi minskar helt enkelt risken för frånvaro på grund av mental ohälsa eller ohälsa generellt. Personal som trivs kommer troligtvis även vara mer gripbar för uppkomna uppgifter för att de känns meningsfulla.

Det är nu vi kommer till det nyligen tillförda begreppet, tillväxt. För tillväxt handlar inte enbart om att vi behöver rekrytera fler soldater och officerare till våra förband. För att det överhuvudtaget ska bli fråga om en tillväxt krävs det att nuvarande personal stannar tills det är dags för pension. Det blir ingen tillväxt om vi går minus på grund av att flera slutar än vad vi hinner anställda. Men jag vill argumentera för att om vi som anställda känner trovärdighet till vårt dagliga värv, kontinuerligt pushar våra gränser enskilt och tillsammans med gruppen. Upplever tillgänglighet till våra medarbetare och chefer, då kommer tillväxten också att komma. Dels för att personalen stannar, dels för att personalen kommer föra sig på ett sådant sätt att det i sig sänder positiva signaler till omgivningen.

Genom att sträva mot orden på det sättet jag beskrivit i texten ovan, tror jag att vi inte bara kommer öka vår förmåga för kriget och tilltro till oss själva. Vi kommer även uppnå Försvarsmaktens stora vision och därmed sända en tydlig signal till omvärlden om vår vilja till att göra det som krävs när det är dags.

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter