Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Inom Försvarsmakten finns det en rad olika funktioner vars uppgift är att stödja det stridande förbandet (och förbandschefen) i att vinna striden. Framförallt behovet av en fungerande sambands- och logistiktjänst poängteras under övningar och insatser. ”Utan samband ingen seger” och ”amatörer pratar strid, proffs pratar logistik” är två (2) uttryck som en del antagligen hört många gånger förut. Vad som sällan nämns är underrättelse- och säkerhetstjänstens involvering i striden. Vissa ställer sig även frågan om underrättelsetjänsten överhuvudtaget påverkar striden i någon större omfattning.[1][2] Eftersom Carl von Clausewitz ansåg att underrättelser spelade en liten roll i utkomsten av slag är det kanske inte heller konstigt att underrättelsefältet inte ses som något statusfyllt och även kan innebära ett stopp i karriären.[3][4][5]

Underrättelse- och säkerhetstjänsten är djupt förknippad med sekretess. Även om hemligheter kan skapa ett intresse i sig genom att skapa känslan av att veta något andra inte vet och därmed skapa en uppfattning av att tillhöra en utvald skara människor, finns det även en risk att sekretessen i sig gör det omöjligt att prata om sin verksamhet och därmed svårt att rekrytera ny personal.[6][7] Samtidigt är problematiken kring rekrytering intet på något sätt nytt utan har varit återkommande under lång tid.[8][9] Inte heller är det ett problem som enbart kan sammankopplas med en specifik försvarsgren, även om nuvarande utbildningsutbud för framtida officerare vittnar om att Flygvapnet samt Marinen ser ett behov av att kunna tillföra underrättelseutbildade specialistofficerare direkt från skola, jämfört med armén som lade ner sin utbildningsinriktning.[10] Då armén fortsatt skickar elever till flygvapnets specialistofficersutbildning står det klart att nedläggningen av SOU Underrättelse/Mark inte var särskilt klokt. Agerandet riskerar istället att skapa ett högre tryck på försvarsmaktens underrättelseutbildningar vars kapacitet är begränsad då det till del saknas lärare som kan utbilda inom såväl huvudämnet som de olika disciplinerna. Vi har således passerat den kritiska punkt där organisationen har svårt att skapa tillväxt samtidigt som den vidareutvecklar och upprätthåller funktionen.

Överlag förefaller kunskapen bland chefer om hur underrättelse- och säkerhetstjänsten arbetar, är strukturerad och bidrar till chefernas handlande vara låg.[11] Vilket kan ha flera förklaringar, framförallt att det är svårt för enskilda officerare att ha kunskap inom flera områden utan att det påverkar något detaljområde negativt. Därför är det viktigt att det finns kunskap och förståelse bland övriga stabsmedlemmar för att verksamheten ska kunna ledas effektivt. Ett steg i att öka den kunskapen bland officersskiktet är Doktrintillägg Underrättelse- och säkerhetstjänst 2019 som beskriver hur organisationen arbetar, samt hur den kan bidra till chefens beslutsfattande.[12]

Vad den här promemorian kommer att visa är att kombinationen av låg kunskap hos chefer, ett fåtal ämnesexperter och ett felaktigt användande av informationssäkerhets-klassificeringar samtliga bidrar till att urholka underrättelseorganisationens kompetens och förmåga.

Syftet med den här promemorian är att lyfta diskussionen för hur Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänstorganisation bör gå vidare för att skapa gynnsamma förutsättningar för tillväxt samt ökad kompetens hos personalen.


[1] Bengt Fransson. Hur kan effektivitet inom underrättelsetjänst värderas? Försvarshögskolan, 2010.

[2] [3] John A. Gentry. Intelligence in war: how important is it? How do we know? 2019.

[4] Karin Schröder. Karriärhinder för unga militära kvinnor. FOI, 2017.

[5] [6] Försvarsdepartementet. Underrättelsetjänsten – en översyn. SOU 1999:37. Statens offentliga utredningar, 1999.

[7] Officerstidningen nr3, 2019.

[8] Försvarsdepartementet. Den militära underrättelsetjänsten. SOU 1976:19, Statens offentliga utredningar, 1976.

[9] Riksrevisionen. Försvarsmaktens personalförsörjning – med fokus på officersförsörjningen. 2009

[10]https://jobb.forsvarsmakten.se/sv/utbildning/befattningsguiden/specialistofficer-inom-underrattelse-och-sakerhetstjanst/

[11] Utvecklingsmöte av C Must kompetensbehov 15/5 2019 FM2018-23504:4

[12] Doktrintillägg Underrättelse- och säkerhetstjänst. Försvarsmakten, 2019.

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter