Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Jämfört med Försvarsberedningens rapport “Värnkraft” verkar intresset för Försvarsmaktens underlag vara något svalare. Trots att det framgår i underlaget att det saknas flera miljarder för att kunna uppnå det beredningen önskar på den utsatta tiden. Där till förekommer en hel del dystra prognoser såväl som rejäla passningar till regering och riksdag att det behövs signifikanta lagförändringar för att underlätta för Försvarsmakten att återta förmåga. I det senare är det framförallt den miljötillståndshantering som hämmar förbanden från att öva i den mängd som behövs och på platser som är nära förbandsorten.

Men om vi för en stund kopplar bort diskussionen om pengar och lagar för att istället titta på vad Försvarsmakten säger sig kunna uppnå och jämför med vad som beredningen eftersökte finns det en rad skillnader. Det ska även noteras att det finns ett par hemliga bilagor som mer detaljerat redogör för skillnader, och framförallt de förmågor som berörs. Det här inlägget kommer enbart behandla det öppna underlag som finns tillgängligt från Försvarsmakten. Det här underlaget kommer tillsammans med försvarsberedningens rapport ligga till grund för den kommande försvarsproposition som kommer nästa år. Detta innebära således att ingenting är säkert och att det slutgiltiga försvarsbeslutet mycket väl skulle kunna bestämma något helt annat än vad såväl försvarsberedningen som Försvarsmakten lagt fram.

Skillnader

Armén

Försvarsmakten ägnar ca 1½ sida åt att beskriva hur deras underlag skiljer sig ifrån “Värnkraft”. Även om försvarsmakten hörsammar att det ska upprättas tre (3) brigader i Sverige (MekB 4, MekB 7, NMekB 19), har man valt att organisera en (1) stridsgrupp i Mälardalen istället för en (1) reducerad motoriserad brigad. Stridgruppen ska bestå av lednings-, luftvärns- och artilleri-kompani, samt tre (3) bataljoner varav två (2) är motoriserade. Detta skulle innebära att den motoriserade förmågan i form av pansarterrängbil 360 omfördelas från P 7 Revingehed till Livgardet.

Vidare ville beredningen se en (1) “komplett mekaniserad bataljon” förstärkt med förmågor som fältarbeten, indirekt eld och luftvärn. I Försvarsmaktens underlag tillförs stridsgruppen lednings-, artilleri-, underhålls- samt ingenjörkompani. Däremot består bataljonen fortsatt av ett (1) stridsvagns- och stridsfordonskompani som förstärks med “understödsfunktioner”.

Försvarsmaktens underlag tar höjd för ytterligare en (1) norrlandsjägarbataljon (med förmåga för strid i subarktisk miljö), däremot omhändertar underlaget inte att en mekaniserad brigad ska ha fullt utvecklad förmåga för strid i vintermiljö. Något som beredningen belyste i perspektivet att operationer i Övre Norrland ska kunna bedrivas på djupet.

När beredningens rapport kom, och i efterkommande Försvarsmakts vision om 3+2+1, har det pratats om att upprätta en (1) division med tillhörande divisionsförband. Underlaget tar höjd för en begränsad divisionsledningsförmåga fram till 2025 för att därefter öka. Därutöver ville försvarsberedningen att upprättandet av divisionsartilleribataljoner skulle påbörjas under perioden 2021-2025. Men Försvarsmakten ser inte en lösning där detta införlivas utan divisionen får klara sig utan divisionsartilleri. Istället upprättas en (1) telekrigsbataljon samt en (1) sambandsbataljon på divisionsnivå tillsammans med ett (1) ingenjörskompani samt ett (1) underhållskompani.

Därtill uppnår inte Försvarsmaktens underlag till viljan att upprätta fem (5) säkerhetsförband (pluton eller kompani) inom respektive militärregion under 2021-2025, istället föreslår Försvarsmakten att fem (5) plutoner kan upprättas inom perioden 2026-2030 för ändamålet. Vilket fortsatt innebär att respektive MR kommer vara beroende av att äska om säkerhetsförband utifrån samt använda resurser i form av Hemvärnet för vissa operationer.

Beredningen föreslog ett upprättande av signifikanta ingenjörsresurser i form av förbindelsekompanier vars uppgift skulle vara att skapa övergångar för att säkerställa rörlighet. I samma stycke föreslog även beredningen att det skulle upprättas två (2) divisionsingenjörsbataljoner. Av detta blev det ingenting. Förvisso återfinns det en (1) ingenjörsbataljon inom respektive brigad, samt inom stridsgrupp Gotland. Däremot kommer det gå in i perioden 2025-2030 innan dessa upprättats eller påbörjat upprättande.

Flygvapnet

För flygvapnets del ligger fokus överlag i underlaget på införandet av Gripen och vidmakthållande av system. Försvarsberedningen föreslog att antalet stridsflygsdivisioner skulle utökas, samt baseras i Uppsala på nyligen återupprättade F 16. Här blev det varken utökning eller basering utan ett fokus initialt på “materiella åtgärder” för 39 C/D och förmågan till spridning. Därefter i perioden 2025-2030 blir 39E operativ och anskaffning av ersättare till ASC 890 genomförs. Ingenting nämns om en eventuell utredning om obemannade farkoster och dess införlivning i Flygvapnet. Beredningens förslag om en omorganisering av STRIL till två (2) bataljoner inryms inte heller i underlaget.

Förvisso följer Försvarsmakten beredningens förslag och delar upp transport- och specialflyg i tre (3) separata divisioner. Däremot förefaller inte Försvarsmakten hörsamma beredningens förslag om att ett beslut rörande omsättning av transportflyg bör genomföras i perioden 2021-2025. Inte mer än att en simulator ska öka förmågan till luftburen transport.

Marinen

Här poängterar Försvarsmakten att Försvarsberedningens förslag i stort återfinns i underlaget. Det som avviker enligt Försvarsmakten är marinens kvalificerade vapensystem inte kan vidmakthållas till den nivå som beredningen föreslår. Däremot etableras en (1) amfibiebataljon på Amf 4 som kommer personalförsörjas av att Försvarsmakten delar den nuvarande amfibiebataljonen i två (2) delar.

Hemvärnet

Beredningens förslag om förnyelse av en rad materielsystem för hemvärnet kan bara genomföras till del. Fokus kommer enligt Försvarsmakten ligga på rörligheten (fordon som PB8) samt mörkermateriel för att öka hemvärnsförbandens förmåga till att verka i mörker. Vilket är högaktuellt i en tid då även irreguljära aktörer börjar få kapacitet att strida i mörker med sensorer.

Övrigt

Förslaget för att upprätta två (2) nya regementen för utbildning av lokalförsvarsbataljoner kommer inte att genomföras enligt Försvarsmaktens underlag. Detta härleds bland annat till det ansträngda läget vad gäller infrastruktur och personal. Enligt försvarsmakten ryms en sådan etablering enbart inom perioden 2025-2030, samt med en (1) enhet. Här är det även värt att notera att Försvarsmaktens antagande bygger på erfarenheter från återetableringen på Gotland där processen blivit utdragen på grund av överklaganden av olika tillstånd, tillsammans med en upphandlingsprocess som tar lång tid.

Kommentarer

Det finns en rad specifika materielsystem, förmågor och förband som beredningen föreslår ska upprättas, som Försvarsmakten inte nämner i det öppna underlaget. Som tidigare nämnts så behandlas inte förekomsten av taktiska, eller för den delen operativa, uav-system och hur den ska kunna breddas (däremot nämner Försvarsmakten att om det dras bort mer pengar så kan förmågan försvinna). Förslaget kring förbindelsekompanier genomförs som sagt inte heller vilket kan få en betydande negativ inverkan på rörligheten, framförallt i mellersta och norra delen av landet där det finns rikt med vattendrag.

Vidare gör Försvarsmakten små avvikningar från beredningens förslag vad gäller divisionsförmågan. Där beredningen föreslog förstärkningsresurser i form av bataljoner, blir det istället kompanier som sker i perioden 2026-2030 och bortom. Det vill säga att de som hoppades på ytterligare säkerhets- och underrättelsebataljoner på divisionsnivå fick se sig något besvikna. Tillsammans med ett sparsmakat införande av säkerhetsplutoner på MR-nivå kan säkerhets- och underrättelsebataljonerna arbeta i uppförsbacke när Försvarsmakten i övrigt växer och därmed även behoven som övriga förband har av stöd.

Som sagt var det enbart 1½ sida som skiljde Försvarsberedningens rapport och Försvarsmaktens underlag i slutändan vilket får anses vara positivt. Inom firman fortsätter det finnas tilltro till framtiden och en försiktig optimism inför försvarsbeslutet. Samtidigt kommer det vara en svår period framöver där personalen ska räcka till för att utveckla, vidmakthålla och samtidigt utöka vilket kan bli en svår ekvation.

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter