I Sverige är riksdagen som är den beslutande makten medan regeringen är den verkställande. Det innebär att regeringen är ålagd att genomföra de beslut som riksdagen röstar fram. Varje år finns det en så kallad ”allmän motionstid” vilket innebär att varje riksdagsledamöterna har ett tidsfönster på ungefär en månad varje år där de kan lämna in egna motioner. Motioner som sedan riksdagen ska fatta beslut om. Det är inte sällan i samband med de här motionerna som media gör olika uppslag om vad de olika riksdagspartierna vill åstadkomma. Under 2025 var motionstiden mellan den 9 september och 7 oktober, där det under den tiden lämnades in 3738 motioner (näst högsta antalet inlämnade motioner sedan 2020). Motionerna handlar om allt möjligt, från lokala spörsmål till utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.
Årets omgång med motioner inbegriper föga oväntat totalförsvarsfrågor, i synnerhet hur det militära försvaret ska utformas de kommande åren. Sett till att det är dags för val nästa år kan det vara intressant att se redan nu vad partierna och deras riksdagsledamöter försöker driva för försvarsfrågor. Det är läge för en rejäl brasklapp. Även om alla 3700 motioner inte behandlar försvarsfrågor är det alltjämt ett hundratal motioner som direkt eller indirekt kopplas till totalförsvarsfrågor. Den här artikeln kommer inte kunna ta med alla motioner, och det är sannolikt så att jag har missat några som hade kunnat vara av intresse. Jag har försökt få med ett par frågor från respektive riksdagsparti och försökt återge dem så som riksdagsledamöterna själv beskrivit dem i sina motioner. Varje nämnd motion har en länk för att du själv ska kunna gå in och läsa motionen samt yrkandena i sin helhet. Vissa av motionerna är återkommande år efter år, andra är nya.
Moderaterna
Som regeringsparti med statsministerposten så får moderaternas motioner vara först ut. Partiets ledamöter har lämnat in 27 motioner som på något sätt innehåller ordet ”försvar”. Här återfinns en rad motioner som är av lokal eller regional karaktär. Bland annat vill man upprätta ett nytt regemente i Skåne, att pansarbataljonen på Gotland ska bli en mekaniserad bataljon förstärkt med luftvärn och artilleri, att pröva möjligheten att etablera ett regemente i Sörmland samt att Göteborgs hamn bör försvaras med antingen stärkt amfibieförmåga eller genom ”egen marin närvaro” med tillhörande luftvärnsförmåga. Utöver det finns det förslag på att bygga ut infrastrukturen vid Ystads hamn och att staten fortsatt ska driva Ronneby flygplats. I några motioner som kan beskrivas som ”luftiga” återfinns förslag på landets jägare och sportskyttar ska kunna ingå i totalförsvaret och användas vid högre beredskap, att ersättningen för de som ställer upp för det civila försvaret behöver ses över samt avyttra statligt ägd skog för att finansiera försvaret.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna har även de lämnat in motioner med mer lokal anknytning vad gäller försvaret. Man efterfrågar ett robust försvar i Halland, återetablering av ett regemente i Hässleholm, att ”sydostlänken” byggs enligt plan och att befintliga regementen i Norrbotten utvecklas och ett nytt regemente upprättas i Kiruna. Det sistnämnda är även en av totalt 103 yrkanden som görs i Peter Hultqvists motion ”totalförsvarets beredskap”. I den vill man bl a, förutom regementet i Kiruna göra följande:
- upprätta ett regemente i Kvarn
- upprätta en operativ amfibiebataljon på Gotland
- gemensamt finskt-svenskt amfibieförband
- Två nya armébrigader efter 2030
- etablera brigadluftvärn på Gotland
- Utökad antal under grundutbildning till 12 000 år 2030 (med ett långsiktigt mål om 20 000 per år)
- regelbundna repövningar
- Förändra officersutbildningen så att trupptjänstgöring genomförs efter andra året
- Utöka antalet reservofficerare och GSS/K/T som används under grundutbildning
- upprätta avtal med Finland om att använda finska officerare för att utbilda svenska värnpliktiga
- se över villkor för RO, värnpliktiga, hemvärn, friv och kadetter
- inrätta territorialförsvarsförband
- ökat basskydd för de blåa stridskrafterna
- bygga ytterligare en ubåt och förstärka ubåtsjaktsförmågan
- värna svensk rådighet över nästa generations stridsflyg
- underlätta direktupphandling från svensk försvarsindustri samt statligt delägande i Saab
- klassa GPS-störningar som terrorbrott
I en annan motion efterfrågas nya armébrigader och ”multinationella försvarsledningsenheter” i norra Sverige samt en utökning till 14 000 värnpliktiga senast 2035. Det har även lämnats in en motion där man anser att Försvarsmakten, av säkerhetsskäl, bör återta städ- och köksverksamheten istället för att outsourca den till privata företag.
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna har i stort fokuserat på större strategiska frågor som att lämna Ottawafördraget, samarbete med Taiwan och färdigställa skyddsrum skyndsamt. Men även här hittar vi förslag om återupprättande av nya regementen. En ledamot vill återupprätta kustartilleriet genom att återuppliva samtliga fem kustartilleriregementen. Man vill även att Säve flygplats ska utses till riksintresse och att Försvarsmakten ska få ansvar att utveckla flygplatsen.
Miljöpartiet
Jämte Socialdemokraterna har Miljöpartiet en större motion som innehåller flertalet yrkanden, 70 stycken för att vara exakt som är kopplad till den civila försvarsförmågan. Vad gäller den militära försvarsförmågan återfinns en motion med 17 yrkanden. Ett axplock:
- Stärkt luftvärnsförmåga samt stärkt förmåga att bekämpa UAS/UAV
- Stärka Sveriges unika marina förmågor
- Stärkt förmåga att möta sabotage mot undervattensinfrastruktur
- förbud mot kärnvapen på svenskt territorium
- fortsatt deltagande i internationella fredsbevarande insatser
- verka för ökad transparens inom Nato
En ytterligare en motion föreslås bland annat ökat ägande i försvarsindustrin, klassa rödpunktssikten som försvarsmateriel och förbud mot helautonoma vapen. Därutöver vill man upprätta en värnpliktig försvarsmusikkår i Norrland.
Centerpartiet
Centerpartiet har en motion med 60 yrkanden där man bland annat föreslår:
- förplägnadsersättning för värnpliktiga och kadetter
- indexreglera värnpliktigas dagersättning
- förbättra villkoren för kadetter
- målsättning att 40% av de värnpliktiga 2030 ska vara kvinnor
- utredning för att eventuellt göra cyberförsvar till en egen försvarsgren
- upprätta cyberhemvärn och stärka cyberkompetensen i samhället
- att det ska vara möjligt att anställa soldater för längre tid än i dag
Kristdemokraterna
Partiets ledamöter har lämnat in förslag på att klassa landets skjutbanor som kritisk infrastruktur för totalförsvaret, att analysera behovet av ett stärkt försvar av Öland, införa en modell där en soldat kan anställas längre än tolv år och att Försvarsmakten ska ingå i en grupp av myndigheter som tittar på vilka inlösta vapen som är lämpliga att donera till Ukraina. I en motion vill man även se över regelverket så att Försvarsmaktens intressen väger tyngre vid eventuella konflikter runt övningsfälten.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet har inga särskilda motioner likt övriga partier som behandlar detaljer kring det militära försvaret. Man vill utreda styrningen av Fortifikationsverket och vinstkravet samt att Sverige inte ska delta med trupp i verksamhet som kan inkludera kärnvapen.
Liberalerna
Liberalerna har lämnat in förslag om att utreda möjligheten till försvarsobligationer, det vill säga att svenska folket kan finansiera försvarsbudgeten genom att köpa obligationer. Därutöver efterfrågar man en mer offensiv cyberdoktrin där även privata företag kan delta aktivt samt att försvarets personalpolitik behöver moderniseras (genom översyn av anställningstid, karriärbonusar eller liknande).
Flertalet av motionerna som inte berörs här handlar om det civila försvaret och frågor som brandförsvar, livsmedels- och energiförsörjning. Vissa frågor berör psykologiska försvaret i form av olika utbildningsinitiativ. Det är en salig blandning bland motionerna och de flesta kommer sannolikt att avslås. Samtidigt ger det en fingervisning om vilka frågor som drivs och vilka inriktningar som kan komma att realiseras efter nästa val.
Lämna ett svar