Din EOBUSARE i gryningen

Etikett: värnplikt Sida 1 av 2

Simuleringen för framtidens mönstring

I dagarna har det skrivits om hur höga krav leder till att urvalet av lämpliga individer till framtidens grundutbildning inte räcker till. Det här vilar på en beräkning som Plikt- och prövningsverket gjort där de dels beräknat hur många som behöver kallas varje år vid en utökad värnplikt upp till 14 000 individer. Därutöver har myndigheten använt årskullen bestående av manliga 87:or (ca 46 500) för att undersöka om den kullen hade räckt för att fylla ut en framtida organisation av tidigare nämnd storlek. För perspektiv kallades 10 129 individer in 2006 för värnplikt vilket motsvarar samma kull. Det ska förtydligas att detta i sig inte har någonting alls att göra med antalet anställda efter genomförd grundutbildning. Den kopplingen görs inte i underlaget utan Plikt- och prövningsverket har tittat på deras uppgift, nämligen att mönstra tillräckligt många för att kunna möta Försvarsmaktens behov av grundutbildade, inte anställda.

Varför tar vi alltid den enkla vägen?

Försvarsmakten behöver bli mer framträdande och tydlig i vad myndigheten kan erbjuda ambitiösa människor. Det här är information som behöver skjutas in långt innan individen står att välja mellan arbete, studier eller annat. Just nu kan myndigheten varken omhänderta det förändrade kommunikationsbehovet eller människor med den uttalade ambitionsnivån vi säger oss förkroppsliga. Därför kommer vi fortsatt att ha problem att såväl rekrytera som behålla personal även i en tid där kriser och krig är närvarande direkt utanför dörren.

Ett återkommande fenomen inom samtliga världens försvarsmakter är svårigheterna att locka, och behålla, individer som kategoriseras som “över medel” vad gäller en rad karaktärsdrag. Vad som också är gemensamt för alla länder är att i händelse av en kris (det vill säga ett krig) sänker kraven för att snabbt fylla upp organisationerna och säkra tillgången på människor. Nu får vi på nära håll se hur det här utspelar sig i Sverige där ett krig i Europa tvingar Försvarsmakten att ta till olika grepp för att locka till sig personal. Bland annat genom att införa “SOFU Specialistofficer” där personer med flygteknisk bakgrund kan rekryteras utifrån sin civila kompetens och sen utbildas militärt för att bli flygtekniker i flygvapnet. Eller för den delen SOFU generellt som ska hjälpa till att förse myndigheten med kompetens som vi inte kan förse oss själva med. Cyber, AI och rymd är områden som ligger nära till hands.

Samtidigt “briserar” nyheten idag att värnpliktiga i högre utsträckning väljer att lämna myndigheten efter sin grundutbildning och börjar läsa på högskola istället. Vilket får Plikt- och prövningsverkets generaldirektör att dra slutsatsen att kraven nog behöver sänkas. Implicit att vi behöver mindre ambitiösa människor som kanske inte ser några andra alternativ som gångbara och därmed tar den enkla vägen att stanna i Försvarsmakten som soldat eller sjöman.

Mönstringsstatistiken (perioden 2017-2019) visar att av en årskull på ca 100 000 totalförsvarspliktiga lämnar ca 38 000 svar på mönstringsenkäten som gör dem kvalificerade till fortsatt mönstring. Av dessa kallas nästan 20 000 till prövning på något av kontoren. Hur många av dessa som underkänns framgår inte i någon årsredovisning, däremot framgår det att vi år efter år lyckas fylla antalet platser som “beställs” från Försvarsmakten. Med målet om 8000 uttagna per år förefaller det finnas utrymme för att fortfarande kunna placera med samma kravprofil. Det har åtminstone inte flaggats för något annat i dokumentationen. Varför då lösningen skulle vara att sänka kraven är något oklart.

Det ska även tilläggas att det inte bara är universitetsutbildningar till läkare och ingenjörer som drar de grundutbildade. Vi ser hur de värnpliktiga går till alla tänkbara utbildningar; polis, sjuksköterska, biologer och hantverksutbildningar. Den sammanfallande faktorn är en ambition och en tanke om framtiden. En framtidsbild där Försvarsmakten, trots ambitiösa prisvinnande reklamkampanjer, inte finns med bortom pliktens måsten. Vi kommunicerar inte, och har inte gjort under flera år, som en myndighet där det finns en tydlig framtid för den enskilde. Vi som redan befinner oss i myndigheten pratar oss varma om hur vi vill ha “ambitiösa människor” och att vår organisation består av “ansvarstagande individer”. “Gräddan av ungdomen” är ett annat uttryck som gärna används för att särskilja adepterna från övriga samhället. Men verkligheten visar sig relativt omgående vara en annan. Ja, vi har ambitiösa människor med huvudet på skaft. Samtidigt har vi de som är “medelmåttor” och de som inte alls presterar överhuvudtaget. Precis “som vilken annan arbetsplats som helst” för att citera en av många märkliga reklamkampanjer.

Försvarsmakten ska inte heller göra anspråk på samhällets samtliga begåvade människor. För att återkoppla till det jag skrev inledningsvis; myndigheten går mot mer tekniktunga fält som rymd och AI. Det ligger i myndighetens intresse att vi inte placerar överkvalificerade på fel platser. Vare sig i organisationen eller samhället. Däremot är inte lösningen på rekryteringsproblemet att sänka några krav. Det är att hela tiden finnas med som ett aktuellt framtidsalternativ för unga. Det är ett tufft “sälj” att göra på dagens marknad men vi kan inte välja den enkla vägen här. Vi måste tydligt kommunicera att när du genomför grundutbildning som X, då kan du bli anställd som Y och Z med följande arbetsuppgifter samt karriär. Då duger det inte med floskler som “det här är det bästa jobbet som finns”, “här får man ju skjuta kulspruta” eller “ingen dag är den andra lik”.

När de värnpliktiga förväntas göra ett val till den 29 januari när ansökningarna till officersutbildningarna stänger behöver det göras en kollektiv ansats för att förklara vad exempelvis en officerskarriär innebär. Den informationen måste tryckas ut i alla kanaler och den måste finnas tillgänglig enkelt. Det duger inte att potentiella yrkes- och reservofficerare inte kan läsa aktuella befattningsbeskrivningar eller tydliga redogörelser för hur utbildningen går till och vilka krav som gäller. Jobb-avdelningen på Försvarsmaktens hemsida är ett “clusterfuck” vad gäller att hitta information om specifika befattningar. Den sidan är resultatet av vad som händer när man sänker kraven istället för att göra det som faktiskt krävs. Det blir inget bra.

Det är hög tid att lägga om strategin för att hantera kränkningar

Så har det hänt igen, nästan på årsdagen efter rapporteringen kring händelserna på K 3 i Karlsborg kablades en ny händelse ut i etern. Den här gången är det ledningsregementet som står i centrum efter att ha skickat hem samtliga värnpliktiga (över 500 stycken) med anledning av en rad incidenter där såväl befäl som värnpliktiga behandlat andra värnpliktiga illa. När man lägger örat mot rälsen framgår det mycket kretsar kring en individ samt ett kompani. Men det är inte det som kommer behandlas i den här artikeln. Utan det jag vill lyfta fram är hur snabbt tyngdpunkten i diskussionen försköts ifrån huvudsak (olämpligt beteende och kränkningar) till bisak (brist på mat och sömn), och hur detta i sig visar varför vi fortfarande har problem inom myndigheten med den här typen av beteenden.

Kravprofiler för värnplikt

Nedanstående data är hämtad ifrån Plikt- och prövningsverket under 2021. Det har sedan informationen hämtades utkommit en revidering vilket innebär att vissa befattningar inte helt stämmer med nuvarande kravprofil. Syftet med offentliggörandet av kravprofilen är att dels ge en rimlig chans till fysiska förberedelser för alla som ska mönstra, dels för att väcka intresse för alla de befattningar som ligger utanför den normala intressesfären.

Vissa befattningar i listan är just nu inte öppna för värnpliktiga (exempelvis kustjägare), de finns däremot med i listan över kravprofiler och har därmed tagits med. Befattningar som är fetmarkerade genomför utökad mönstring innan påbörjad utbildning.

Förändringar i den framtida officersutbildningen

Det genomgående temat för klagomål kring officersutbildningen har varit att kadetterna saknar de kompetenser som efterfrågas ute på förbanden. De har, om vi ska raljera lite, spenderat för mycket tid i skolbänken med ansiktet i en bok istället för att vara ute i verkligheten och övat på att leda militär personal. Därutöver har det ventilerats åsikter om att de nya fänrikarna saknar instruktörskompetens i basala saker så som att agera instruktör inom en rad vapensystem. Alla verkar överens om att officersprogrammet behöver förändras för att bättre förbereda kadetterna för det som komma skall, framförallt det initiala skedet som truppförande officer på GU.

Ett arbete har därmed genomförts av Försvarsmakten och Försvarshögskolan (FHS) där vissa förändringar kommer att införas inom en snar framtid. Det berör framförallt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) där tydligare fokus ska vara på truppföring och att ha agerat chef under större övningar. Men den absolut största förändringen är att det, som många troligtvis förutsåg, kommer bli ett krav på att ha genomfört värnplikt som pluton- eller kompanibefäl för att få påbörja officersutbildningen. Detta som en åtgärd av flera för att höja kompetensen och dugligheten hos kadetterna på OP med fokus mot strid. För de som inte genomfört värnplikt som PB eller KB kommer därmed sannolikt behöva genomföra en förberedande officerskurs (FOK) precis som GSS som avser att söka SOU.

Befordran av värnpliktiga

Omställningen av försvaret till ett nationellt fokus med återinförd värnplikt medförde att flera på förhand förutspådde återkomsten av pluton- och kompanibefäl. Därutöver blev även gruppbefäl (av naturliga skäl) återinförda i organisationen och cirkeln är därmed i princip sluten. Vi är nu tillbaka där vi började resan mot insatsförsvaret, med skillnaden att den här gången ska två system försöka samexistera. Vad som nu verkar ha tagit en del på sängen är de här befälskategorierna även ska ha grader, och att dessa således kommer vara desamma som för OR6 och nedåt.

Fortsatt svalt intresse för värnplikt hos kvinnor

De ungdomar vi kallar till mönstring har i mönstringsunderlaget bland annat svarat att de inte har några kroniska sjukdomar eller skador. Ungdomarna har också svarat att de är intresserade av att tjänstgöra med plikt (red fetmarkering).

https://www.rekryteringsmyndigheten.se/18ar/kanner-du-en-18-aring/

När värnplikten återinfördes 2017 föregicks införandet av den urgamla diskussionen om tvång är något en liberal demokrati ska syssla med. För att lugna alla något kommunicerades det att de som skulle klassa till mönstring i första hand skulle bestå av de som var intresserade av värnplikt. Dessa tillsammans med de som sökte frivilligt skulle vara nog för att tillsätta samtliga utbildningsplatser inför varje år.[1][2][3] Vilket låter bra på pappret då statistiken visar att andelen positiva till värnplikt vida överstiger såväl mönstringsbehovet som antal platser i utbildningsorganisationen. Men i realiteten kräver det å andra sidan att alla som är positivt inställda till grundutbildning även är lämpade till de befattningar som finns.

Sett ur perspektivet att bemanna krigsförbanden ser det ändock ljust ut, sett till antal. Var det däremot ser mörkare ut är fördelningen mellan könen av de som mönstrar och blir uttagna för värnplikt.[4] Enligt Rekryteringsmyndighetens egen statistik är i princip 50/50 mellan könen i att besvara mönstringsunderlaget som skickas ut till alla totalförsvarspliktiga ungdomar. I nästa steg gällande andelen kvalificerade svar (det vill säga svar som inte antyder exempelvis sjukdom eller liknande) börjar siffrorna skjuta över till en tydlig majoritet män. Trenden håller sedan i sig när variabeln positivt inställd adderas. Jämför vi med de som frivilligt ansökt ser vi att det fortsatt är majoritet män som söker, blir kallade och uttagna. Detta innebär således att Försvarsmakten helt enkelt inte når sin målsättning om 20% värnpliktiga kvinnor (17,5% ryckte in 2019).

Selektering av värnpliktiga

Då Rekryteringsmyndigheten publicerat sin slutrapport för grundutbildningsomgången 20/21 var det upplagt för ett kortare inlägg om selekteringen av värnpliktiga. Framförallt för att rapporten i sig dels kan ses som ett återtag av den kontinuerliga uppföljningen av landets ungdomar och deras hälsostatus, dels för att rapporten bjuder på några informationsbitar om hur valet går till och hur myndigheten tänker kring förbandsplaceringar med hänvisning till individens geografiska plats.

Utfall av mönstringsprocessen för åren 2017 till och med gu-omgång 20/21.

Än finns ingen anledning att oroas över antalet som mönstrar

Utfall mönstring 2017 – 2019

Bilden ovan är baserad på Försvarsmaktens årsredovisning 2019 och Rekryteringsmyndighetens mönstringsstatistik för 2017, 2018 samt 2019. Det de flesta reagerat på är det stora glapp mellan antal inkomna svar, och antal svar som anses kvalificerade. Med kvalificerade svar menas att personen bedöms kunna möta de krav som Försvarsmakten har på sina befattningar. För att kunna göra den här bedömningen ställer Rekryteringsmyndigheten (TRM) en rad frågor till individen via ett frågeformulär där frågorna är kategoriserade i sex (6) olika kategorier. Individen får svara på frågor kring hälsa, skoltid och inställning till värnplikt, och det är utifrån de här svaren som TRM sen bedömer om individen är kvalificerad att gå vidare i mönstringsprocessen. Detta innebär inte per automatik att personen blir kallad till mönstring, utan där sker ytterligare en bedömning innan kallelse skickas, där behovet styr antal individer som kallas till tester. Däremot är det inte den gallringen vi kommer titta närmare på nu.

Försvarsberedningen och värnplikt

Återinförandet av värnplikten kom troligtvis inte som en överraskning för de flesta. Glädjekalkylen att framförallt soldater skulle stanna åtta (8) till tolv (12) år och därmed minska utbildningskostnaden höll inte. Samtidigt har Försvarsmaktens ekonomiska förutsättningar förändrats drastiskt då personalkostnaderna successivt ökat de senaste åtta (8) åren. Med det i åtanke är det inte konstigt att Försvarsmakten i sin perspektivstudie från 2018 lyfte fram behovet av att förändra uppsättningen i styrkorna, och exempelvis täcka upp luckor med värnpliktiga officerare.

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén