Din EOBUSARE i gryningen

Kategori: värnplikt Sida 1 av 2

Tilldela hygienprodukter vid inryck

Det vankas inryck och flera förband har börjat använda sociala medier för att kommunicera till den blivande soldaten vad denne bör ta med sig vid inryck. Det är i grunden en positiv utveckling vilken jag hoppas att alla förband tar efter framgent. Vad den här artikeln emellertid kommer handla om är en förbättringspunkt för Försvarsmakten kopplat just till den typen av “dold utrustning” som den enskilde behöver ta med sig och sen lägga sin värnpliktsersättning på att köpa kontinuerligt under sin grundutbildning. Jag är nämligen av åsikten att myndigheten kan och ska förse värnpliktiga med hygienprodukter och armbandsur vid inryck.

Den återkommande lågt hängande frukten är just tilldelning av armbandsur. För 10 år sedan kunde vi förvänta oss att majoriteten av våra medborgare hade ett armbandsur av något slag. Idag är inte det lika självklart på samma sätt som att det inte längre är självklart att ett bankkontor tar emot kontanter, eller att en bank ens har fysiska kontor. Intåget med smarta telefoner har ersatt mp3-spelare, bärbara datorer, armbandsur och är på väg att ersätta betalkort. Det kan vi tycka olika om huruvida det är en bra sak eller ej, men det är verkligheten och det är den vi behöver förhålla oss till. Eftersom tid är en central dimension i militär verksamhet behöver vi tillse att individen kan hålla koll på den redan vid inryck när vi plockar av denne sin telefon. Ett analogt armbandsur med tygbband är tillräckligt bra för att lösa uppgiften och kommer med ett lågt styckpris.

Mensskydd och tillgången till den var länge en diskussion som löstes på lite olika sätt ute på förbanden. Till slut fattade Försvarsmakten beslut om att förse kvinnliga värnpliktiga med olika former av mensskydd utan kostnad. Ett steg i rätt riktning som nu bör kompletteras med andra hygienprodukter så som tandkräm, tvål och våtservetter.

Försvarsmakten lägger stor vikt vid hygien i den militära utbildningen. Inte helt utan anledning då dålig hygien inom ett förband sänker stridsvärdet markant. Således ligger det i myndighetens intresse att personalen har tillgång till hygienprodukter på samma sätt som man frikostigt delar ut alcogel och hudsalva.

Mitt förslag är att individen vid inryck tilldelas en färdigpackad necessär med tvål, nagelsax, mensskydd, rakhyvel, tandborste och tandkräm. Allt detta kan sen ersättas av kvartermästaren vid exempelvis fredagsrutin när annan förbrukningsmateriel som pennor och skrivblock tillförs.

Det är en förhållandevis enkel åtgärd för att säkerställa att alla kan upprätthåla en god hygien och det medför att den värnpliktige kan använda sin ersättning till andra moralöjande inköp.

Någon vill möjligen invända att det är vuxna människor som rimligtvis kan köpa sina egna prylar. När det gäller anställda med full lön håller jag med. När det gäller värnpliktiga med ungefär 4500kr i månaden med begränsad frihet påstår jag att läget är ett annat. Där anser jag att vi har ett utökat ansvar att ta hand om individen.

Hur det har varit förr är inte ett argument för att det inte kan vara annorlunda i framtiden.

Det skeva fokuset på krav

För ungefär 1,5 år sedan, strax efter Folk och Försvars rikskonferens, gick Plikt- och prövingsverket ut med ett pressmeddelande där de uppmärksammade att kraven för de militära befattningarna behövde förändras om det skulle vara möjligt att skriva in fler för värnplikt i framtiden. Uttalandet byggde på en simulering där myndigheten beräknade möjligheten att försörja Försvarsmakten vid utökade värnpliktskullar upp t o m 14 000 värnpliktiga. Plikt- och prövningsverket kom fram till fyra slutsatser för att lösa det ankommande problemet.

  1. Försvarsmakten behöver revidera nuvarande krav (såväl befattningskrav som medicinska bedömningsgrunder) vid ökade volymer.
  2. Plikt- och prövningsverket behöver revidera mönstringsunderlaget och selektering.
  3. Plikt- och prövningsverket kan behöva ändra metoder inom mönstringen.
  4. Mindre hänsyn till individens intresse.

Simuleringen för framtidens mönstring

I dagarna har det skrivits om hur höga krav leder till att urvalet av lämpliga individer till framtidens grundutbildning inte räcker till. Det här vilar på en beräkning som Plikt- och prövningsverket gjort där de dels beräknat hur många som behöver kallas varje år vid en utökad värnplikt upp till 14 000 individer. Därutöver har myndigheten använt årskullen bestående av manliga 87:or (ca 46 500) för att undersöka om den kullen hade räckt för att fylla ut en framtida organisation av tidigare nämnd storlek. För perspektiv kallades 10 129 individer in 2006 för värnplikt vilket motsvarar samma kull. Det ska förtydligas att detta i sig inte har någonting alls att göra med antalet anställda efter genomförd grundutbildning. Den kopplingen görs inte i underlaget utan Plikt- och prövningsverket har tittat på deras uppgift, nämligen att mönstra tillräckligt många för att kunna möta Försvarsmaktens behov av grundutbildade, inte anställda.

Försvarsmaktens undermåliga medieträning

Det var tänkt att vara en längre paus, kanske början på slutet av taktisk.se då jag på senare år blivit allt mer ambivalent till vad den här plattformen faktiskt kan bidra med i förhållande till de investerade resurserna. Men med ett nära förstående val, en riksrevisionsrapport och det som inte kan benämnas som något annat än en kris kring personlig utrustning och personalsituationen känner jag mig nödgad att skriva om det haveri som är Försvarsmaktens bemötande av kritik.

Eller bemötande är egentligen att vilseleda dig som läsare, i själva verket handlar det mer om att skapa brus. En form av dimridå där läsaren leds in i en villfarelse om att myndigheten faktiskt bemöter den kritik som framförs, i det här fallet från Riksrevisionen vilket är en myndighet under riksdagen vars uppgift är att granska den statliga verksamheten. Det är med andra ord inte någon kvällspress som man kan avfärda med lite trötta floskler om att “vi ser allvarligt på detta” och myndigheten “välkomnar” kritiken. För det ska vi vara på det klara med, hade en organisationen verkligen “välkomnat” kritik hade den inte skrivit 693 ord i ett inlägg på en bloggportal. Framförallt hade man inte lagt ner energi på att försöka nedvärdera rapporten och påstå att den enbart berör dåtid, vilket Försvarsmakten nu gör genom att “konstatera” att rapporten berör tidsperioden 2016-2020. Vilken i sig är en förvanskning av innehållet som “i huvudsak” berör den tidsperioden, men där exempelvis intervjuer med soldater och yrkesofficerare skett under 2021 vilket, som Riksrevisionen själv skriver att det “finns risk för att intervjuerna delvis återspeglar nutida förhållanden i stället för perioden 2016–2020 som granskningen huvudsakligen avser.”

Det är hög tid att lägga om strategin för att hantera kränkningar

Så har det hänt igen, nästan på årsdagen efter rapporteringen kring händelserna på K 3 i Karlsborg kablades en ny händelse ut i etern. Den här gången är det ledningsregementet som står i centrum efter att ha skickat hem samtliga värnpliktiga (över 500 stycken) med anledning av en rad incidenter där såväl befäl som värnpliktiga behandlat andra värnpliktiga illa. När man lägger örat mot rälsen framgår det mycket kretsar kring en individ samt ett kompani. Men det är inte det som kommer behandlas i den här artikeln. Utan det jag vill lyfta fram är hur snabbt tyngdpunkten i diskussionen försköts ifrån huvudsak (olämpligt beteende och kränkningar) till bisak (brist på mat och sömn), och hur detta i sig visar varför vi fortfarande har problem inom myndigheten med den här typen av beteenden.

Kravprofiler för värnplikt

Nedanstående data är hämtad ifrån Plikt- och prövningsverket under 2021. Det har sedan informationen hämtades utkommit en revidering vilket innebär att vissa befattningar inte helt stämmer med nuvarande kravprofil. Syftet med offentliggörandet av kravprofilen är att dels ge en rimlig chans till fysiska förberedelser för alla som ska mönstra, dels för att väcka intresse för alla de befattningar som ligger utanför den normala intressesfären.

Vissa befattningar i listan är just nu inte öppna för värnpliktiga (exempelvis kustjägare), de finns däremot med i listan över kravprofiler och har därmed tagits med. Befattningar som är fetmarkerade genomför utökad mönstring innan påbörjad utbildning.

Läs på inför din mönstring

Så var dagen snart slut, eller rättare sagt mönstringen. Du har kämpat dig igenom varje test och gjort ditt yttersta. Du var lite nervös inför både datortestet och psykologen. Men i efterhand känner du som att det gick helt okej. Med psykologen pratade du en del om din uppväxt och du pushade verkligen för hur mogen du är jämfört med dina kamrater i skolan. Du fick även sagt att du verkligen gillar utmaningar. Det är därför du sedan länge varit inställd på den där befattningen. Nu sitter du där i soffan, i väntan på det sista steget – inskrivningshandläggaren. I rummet sitter en till som mönstrat. Du har fått uppfattningen att många har fått åka hem då de inte klarat vissa delar. Men inte du. Du har tagit dig hela vägen. I rummet finns även en militär. Personen har tidigare presenterat sig som yrkesinformatör. Men du har inte visat personen något större intresse, du vet redan vad du vill bli.

Ut genom dörren kommer en person och ropar ditt namn. Du följer med in på kontoret. Ni småpratar lite om hur dagen varit och hur du tycker att det gått på testerna. Bara bra säger du, ivrig att få komma till delen där du får din inriktning för värnplikten. Men när handläggaren väl presenterar alternativen är in din drömtjänst med. När du frågar om den får du veta att dina testresultat tyvärr inte räcker hela vägen. Handläggaren försäkrar dig om att även de här tjänsterna kommer vara både utmanande och utvecklande. Men din besvikelse är påtaglig. Handläggaren frågar om du vill åka hem och tänka på saken, du har trots allt sökt frivilligt och kan få en natt att sova på saken. Du tackar och går ut i väntrummet igen där den där militären väntar med ett leende. Personen frågar hur det gick och sträcker ut en hand för att se listan över dina alternativ. Du mumlar att det gick åt helvete samtidigt som personen läser igenom alternativen. När yrkesinformatören sen börjar prata om hur bra alternativ du fått, särskilt om du vill fortsätta inom Försvarsmakten efter din värnplikt börjar du zooma ut. Du slutar lyssna. Det här var inte alls hur det skulle bli. Egentligen vill du kanske inte alls göra lumpen längre. Du tackar för dig och lämnar rummet för att påbörja resan hem. Det här var inte alls vad du hade tänkt dig.

Försvarsmaktens väg framåt med NPF

Adhd har ingenting med intelligens att göra, utan med hur hjärnan och nervsystemet fungerar.

1177

Jag valde att inleda med meningen från 1177 för att poängtera att vi inte pratar om människor med en intellektuell funktionsnedsättning eller liknande, vilket man ibland kan få intrycket av när man läser hur adhd och autism behandlas på vissa forum.

I dagarna kom tillsyns beslutet från Diskrimineringsombudsmannen (DO) om Plikt- och prövningsverkets och Försvarsmaktens hantering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (adhd och autism). Som tidigare skrivits bubblade debatten upp 2018 vilket följdes av en korrigering där Försvarsmakten ändra bestämmelserna kring tidigare diagnos. Därefter har debatten fortsatt där olika läkare gjort uttalanden i frågan om tjänstbarheten hos individer med NPF-diagnos.

Förändringar i den framtida officersutbildningen

Det genomgående temat för klagomål kring officersutbildningen har varit att kadetterna saknar de kompetenser som efterfrågas ute på förbanden. De har, om vi ska raljera lite, spenderat för mycket tid i skolbänken med ansiktet i en bok istället för att vara ute i verkligheten och övat på att leda militär personal. Därutöver har det ventilerats åsikter om att de nya fänrikarna saknar instruktörskompetens i basala saker så som att agera instruktör inom en rad vapensystem. Alla verkar överens om att officersprogrammet behöver förändras för att bättre förbereda kadetterna för det som komma skall, framförallt det initiala skedet som truppförande officer på GU.

Ett arbete har därmed genomförts av Försvarsmakten och Försvarshögskolan (FHS) där vissa förändringar kommer att införas inom en snar framtid. Det berör framförallt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) där tydligare fokus ska vara på truppföring och att ha agerat chef under större övningar. Men den absolut största förändringen är att det, som många troligtvis förutsåg, kommer bli ett krav på att ha genomfört värnplikt som pluton- eller kompanibefäl för att få påbörja officersutbildningen. Detta som en åtgärd av flera för att höja kompetensen och dugligheten hos kadetterna på OP med fokus mot strid. För de som inte genomfört värnplikt som PB eller KB kommer därmed sannolikt behöva genomföra en förberedande officerskurs (FOK) precis som GSS som avser att söka SOU.

Laget som stödjer jaget

En tanke som följt mig under några veckor gav upphov till en längre utläggning på Instagram om hur lätt det är att tappa greppet över en övning eller liknande, och därmed glida utför långsamt tills det är försent att rädda upp situationen. Eftersom responsen formade en form av konsensus att vi behöver prata om det här kontinuerligt väljer jag att sammanställa det i en text även här på hemsidan.

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén