Det vankas inryck och flera förband har börjat använda sociala medier för att kommunicera till den blivande soldaten vad denne bör ta med sig vid inryck. Det är i grunden en positiv utveckling vilken jag hoppas att alla förband tar efter framgent. Vad den här artikeln emellertid kommer handla om är en förbättringspunkt för Försvarsmakten kopplat just till den typen av “dold utrustning” som den enskilde behöver ta med sig och sen lägga sin värnpliktsersättning på att köpa kontinuerligt under sin grundutbildning. Jag är nämligen av åsikten att myndigheten kan och ska förse värnpliktiga med hygienprodukter och armbandsur vid inryck.
Den återkommande lågt hängande frukten är just tilldelning av armbandsur. För 10 år sedan kunde vi förvänta oss att majoriteten av våra medborgare hade ett armbandsur av något slag. Idag är inte det lika självklart på samma sätt som att det inte längre är självklart att ett bankkontor tar emot kontanter, eller att en bank ens har fysiska kontor. Intåget med smarta telefoner har ersatt mp3-spelare, bärbara datorer, armbandsur och är på väg att ersätta betalkort. Det kan vi tycka olika om huruvida det är en bra sak eller ej, men det är verkligheten och det är den vi behöver förhålla oss till. Eftersom tid är en central dimension i militär verksamhet behöver vi tillse att individen kan hålla koll på den redan vid inryck när vi plockar av denne sin telefon. Ett analogt armbandsur med tygbband är tillräckligt bra för att lösa uppgiften och kommer med ett lågt styckpris.
Mensskydd och tillgången till den var länge en diskussion som löstes på lite olika sätt ute på förbanden. Till slut fattade Försvarsmakten beslut om att förse kvinnliga värnpliktiga med olika former av mensskydd utan kostnad. Ett steg i rätt riktning som nu bör kompletteras med andra hygienprodukter så som tandkräm, tvål och våtservetter.
Försvarsmakten lägger stor vikt vid hygien i den militära utbildningen. Inte helt utan anledning då dålig hygien inom ett förband sänker stridsvärdet markant. Således ligger det i myndighetens intresse att personalen har tillgång till hygienprodukter på samma sätt som man frikostigt delar ut alcogel och hudsalva.
Mitt förslag är att individen vid inryck tilldelas en färdigpackad necessär med tvål, nagelsax, mensskydd, rakhyvel, tandborste och tandkräm. Allt detta kan sen ersättas av kvartermästaren vid exempelvis fredagsrutin när annan förbrukningsmateriel som pennor och skrivblock tillförs.
Det är en förhållandevis enkel åtgärd för att säkerställa att alla kan upprätthåla en god hygien och det medför att den värnpliktige kan använda sin ersättning till andra moralöjande inköp.
Någon vill möjligen invända att det är vuxna människor som rimligtvis kan köpa sina egna prylar. När det gäller anställda med full lön håller jag med. När det gäller värnpliktiga med ungefär 4500kr i månaden med begränsad frihet påstår jag att läget är ett annat. Där anser jag att vi har ett utökat ansvar att ta hand om individen.
Hur det har varit förr är inte ett argument för att det inte kan vara annorlunda i framtiden.