Din EOBUSARE i gryningen

Etikett: försvarsmakten Sida 1 av 2

Försvarsmaktens förankring i samhället bygger på information

Jag har kommit till insikt, eller i alla fall en insikt av flera. Min mest framträdande käpphäst är fritt flöde av information. Eller kanske inte riktigt “fritt flöde” som i avsaknad av filter, däremot ett informationsflöde som är betydligt effektivare än det vi har idag såväl internt som externt. Därmed är det inte konstigt att det är av intresse för mig när fyra svenska forskare från Försvarshögskolan publicerar en studie om folkförankringen och Försvarsmakten. För invävt i detta finns just hur viktigt det är med information, framförallt faktabaserad sådan, för att samhället och de folkvalda ska kunna fatta beslut som gynnar landet Sverige.

Det har länge funnits en tanke att nedskärningen av försvaret och avskaffandet av värnplikten klippte banden mellan det civila och det militära. Försvarsmakten var inte längre än närvarande entitet ute i det svenska samhället. Trots detta visar en rad rapporter från SOM-institutet att svenskar överlag har ett förtroende för Försvarsmakten och att det finns ett brett stöd för att landet ska försvaras militärt även om utgången är oviss. Samtidigt pekar författarna på att medborgarna överlag vet väldigt lite om myndigheten och att vissa uppfattningar helt enkelt vilar på förutfattade och daterade kunskaper om den militära sfären.

FPAN del 3: Tidigare ärenden

Den här artikelserien är indelad i tre delar. Den första delen beskrev översiktligt vad en personalansvarsnämnd är och varför Försvarsmakten har en egen. Den andra delen behandlade FPAN mer generellt, hur nämnden är organiserad, antal ärenden och beskriva övergripande vilket juridisk utrymme som nämnden rör sig i. Den tredje och sista delen, som du läser nu, kommer titta närmare på olika ärenden under de senaste åren och vilka åtgärder som nämnden beslutat om. Förhoppningen är att du efter den här delen har en djupare förståelse för hur FPAN fungerar och varför vissa händelser leder till avsked medan andra leder till löneavdrag eller varningar. Vilket verkligen aktualiserats efter nyheten om hur ett gruppbefäl fått fortsätta sin anställning efter att ha blivit dömd för ringa misshandel av sin då gravida sambo. Syftet är inte att bedöma om vissa beslut är korrekta eller felaktiga, inte heller att ta ställning för eller emot existensen av FPAN. Däremot är det författarens uppfattning att det krävs information om hur systemet är tänkt att fungera för att skapa tilltro såväl som diskussionsunderlag för eventuella förändringar.

FPAN del 1: Vad är en personalansvarsnämnd?

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, FPAN, är ett känt begrepp inom myndigheten. De flesta har någon gång hört talas om FPAN och att ett visst agerande skulle medföra en risk för individen att hamna där. Men vad är en personalansvarsnämnd, varför har Försvarsmakten en sådan och hur förhåller den sig till samhällets rättssystem?

Den här artikelserien är indelad i tre delar. Den första delen, alltså det inlägget du just nu läser, kommer översiktligt beskriva vad en personalansvarsnämnd är och varför Försvarsmakten har en egen. Den andra delen kommer behandla FPAN mer generellt, hur nämnden är organiserad, antal ärenden och beskriva övergripande vilket juridisk utrymme som nämnden rör sig i. Den tredje och sista delen kommer titta närmare på olika ärenden under de senaste åren och vilka åtgärder som nämnden beslutat om. Förhoppningen är att du efter den sista artikeln har en djupare förståelse för hur entiteten fungerar och varför vissa händelser leder till avsked medan andra leder till löneavdrag eller varningar. Syftet är inte att bedöma om vissa beslut är korrekta eller felaktiga, inte heller att ta ställning för eller emot existensen av FPAN. Däremot är det författarens uppfattning att det krävs information om hur systemet är tänkt att fungera för att skapa tilltro såväl som diskussionsunderlag för eventuella förändringar.

Försvarsmaktens rekryteringsfilmer genom tiderna

Försvarsmaktens reklamkampanjer har inte bara varit ett hett diskussionsämne runt otaliga fika-bord på förbanden, eller för den delen på sociala medier. Såväl uppsatsskrivande studenter som forskare har skrivit spaltmeter om hur kommunikationen kan tolkas, vad informationsansvariga inom Försvarsmakten vill åstadkomma, hur den tas emot av tilltänkta mottagare och hur personalen reagerar på reklamen. Kort och gott, det finns gott om material att gå igenom för att undvika att “killgissa” kring ämnet.

Vad vi ska ha klart för oss är att det här med reklam och Försvarsmakten egentligen inte är något särskilt nytt och det förekom rekryteringskampanjer under 90-talet för rekrytering till exempelvis teknisk officer.

Kompletteringsunderlaget och försvarsgrenarna

Med en (1) vecka till godo offentliggjorde Försvarsmakten det kompletterande budgetunderlaget för 2021 och därmed de förändringar som behövde genomföras för att omhänderta de styrningar som kommit ifrån regeringen. Även om de flesta detaljer återfinns i de hemliga bilagorna finns det kapitel, stycken och enstaka meningar som är värda att lyfta fram i ljuset. Det kompletterande underlaget som tog strax över en (1) vecka att framställa innebär inte per se att Försvarsmakten behöver göra avkall på några större förmågor, däremot finns det en ton av tillrättavisning om att vissa av det politiska etablissemangets förslag inte är önskvärda utifrån såväl förmågehöjande som ekonomiska perspektiv. Samtidigt som att det blir fler stora klossar har myndigheten varit illa tvungen att på detaljnivå dra ner vissa ambitioner, vilket kommer att märkas längst ner i organisationen och därmed troligtvis vara det som hamnar i fokus internt.

Kompletterande budgetunderlag för 2021

Idag gav regeringen Försvarsmakten i uppdrag att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021. Tidigare har Försvarsmakten lämnat in underlag för den försvarspolitiska propositionen för 2021-2025 såväl som ett budgetunderlag för 2021. Detta sker i farvattnet av vad som varit en lång vår av strandade politiska försvarsförhandlingar och överlag en politisk sfär som varit missnöjd med Försvarsmaktens prioriteringar.

I det nya uppdraget får Försvarsmakten en rad detaljerade styrningar i för ekonomiska beräkningar. I underlaget ska myndigheten ta hänsyn till bland annat upprättande av ett nytt regemente i Östersund samt en värnplikt som får vara nio (9) månader som kortast. Därutöver ska myndigheten också särskilt redovisa ekonomiska beräkningar för ytterligare åtgärder. Samtidigt instrueras Försvarsmakten att reduceringar inte får ske inom exempelvis renovering och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.

Den initiala reaktionen är att politikerna helt enkelt kör över Försvarsmaktens underlag och tvingar myndigheten i en riktning som den inte anser vara gynnsam för att uppnå myndighetens syfte; att försvara Sverige. Men som vissa redan uppmärksammat på Twitter är en del av riktlinjerna i fas med de underlag som Försvarsmakten redan lämnat. Därutöver kommer det här uppdraget efter att Försvarsmakten lämnat svar på frågor från försvarsdepartementet på tidigare underlag. Så vad skiljer sig egentligen?

Ett årtionde har passerat förbi

Tio (10) år har passerat sedan domännamnet taktisk.se registrerades. Om några dagar är det även tio (10) år sedan det första inlägget publicerades. Efter några kortare inlägg, bland annat om stridsvästmodifiering, skulle det dröja fyra (4) år tills nästa inlägg publicerades. I själva verket kom det dröja ända tills 2016 innan det började publiceras artiklar med någon form av regelbundenhet och först 2017 som sidan verkligen blommade ut tack vare ett ökat följarskap på instagram som även påverkade hemsidan.

Ett årtionde kan vara lång eller kort tid beroende på vilket perspektiv man har. Ur ett myndighetsperspektiv kan tio (10) år anses vara en kort tid för att hinna utveckla verksamheten. Så vad har hänt under de här åren kopplat till såväl Försvarsmaktens verksamhet, som utvecklingen av försvarsdebatten, stridsutrustning och internetkulturen som sådan?

Flygvapnets syn på karriär och yrkesutveckling

Medan såväl armén som marinen släppte sina riktlinjer för yrkes- och karriärutveckling samtidigt, var Flygvapnet något avvaktande. Däremot låg stridskraften något i framkant då det fanns ett interimistiskt beslutsunderlag som ritade upp boxen för hur Flygvapnet såg på framförallt OR6 och 7. I februari var det dock dags för flygvapenchefen att redogöra för hur Flygvapnet ser på trebefälssystemet och personalens utveckling. Även om trebefälssystemet är försvarsmaktsgemensamt finns det tydliga skillnader i hur Flygvapnet väljer att formulera sig kring kompetens, samt krav för befordran. Det här inlägget kommer försöka lyfta de största skillnaderna inom respektive kategori (GSS, SO och OFF).

Debatten kring neuropsykiatriska diagnoser och Försvarsmakten

Debatten kring Försvarsmakten och olika neuropsykiatriska åkommor intensifierades under 2018 där berättelser om individer som dolt sin diagnos uppmärksammades[1]. Även överläkare gav sig in i debatten och uttalade sig om personer med exempelvis ADHD mycket väl skulle kunna bli dugliga soldater[2]. 2019 kom beslutet att Försvarsmakten skulle ändra sina regler och tillåta ansökningar från personer som fått sin diagnos avskriven[3]. Sannolikt till stor glädje för en del individer som vill genomföra värnplikt men som hindrats av en diagnos. För att förtydliga, det här inlägget kommer inte behandla huruvida det är rätt eller fel med beslutet, eller om personer med neuropsykiatriska diagnoser kan eller inte kan tjänstgöra. Det beslutet behöver undersökas av utbildad personal inom vården i samverkan med Försvarsmakten där individens välmående ska vägas mot samhällets krav.

Det här inlägget kommer däremot behandla ett inlägg på webbplatsen Liberala Kuriren[4] där författaren argumenterar för att individer med diagnos ska få tjänstgöra i Försvarsmakten. Det som föranleder den här kommentaren kring inlägget är att vissa argument är direkt felaktiga och riskerar att skapa en bild om hur övriga stater ser på exempelvis autism och tjänstgöring.

Om detta må ni skriva

Det kan uppfattas som något dramatiskt att travestera på den gamla boktiteln “om detta må ni berätta”, en bok som skickades ut för att upplysa om förintelsen. Samtidigt handlar det, precis som med boken, att få igång en diskussion i en tid som bäst kan beskrivas som post-Lagersten. Döpt efter den dåvarande informationsdirektören Erik Lagersten som utvecklade Försvarsmaktens kommunikationstjänst och tog med den ut på internet i form av bloggar och konton på sociala medier. En period som sen kom att kännetecknas av en ökad öppenhet och uppmaning till personalen att aktivt diskutera myndighetens verksamhet, även utanför fikarummen. Det som kännetecknats för post-Lagersten är uppfattningen om att kritiska diskussioner kring Försvarsmakten och dess förmåga inte längre välkomnas, och att handbok sociala medier inte är en publikation som verkar gälla.

Jag tog de största stegen till Försvarsmaktens nya informa­tionsstrategi när det blev helt uppenbart att förtroendevalda poli­tiker läste mer vad som stod på olika försvarsbloggar än lyssnade på Försvarsmaktsledningen. Och när riksdagsledamöter agerade mer på det som stod i sociala medier än det som var Försvarsmak­tens uppfattning. Det var ohållbart och då var vi tvungna att hitta en väg framåt

Erik Lagersten, Officerstidningen nr 2/2018

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén