Din EOBUSARE i gryningen

Etikett: försvarsmakten Sida 1 av 3

Strategisk kommunikation – är vi inte bättre än så här?

Den 23 oktober 2021 hände något som får anses vara unikt för svensk säkerhetspolitik. Ett transportflygplan landade in på en vägbas på Gotland och ur planet rullade en M142 HIMARS, alltså en lastbil med raketartilleri på flaket. Det unika i händelsen? Varken flygplanet eller lastbilen tillhörde Sverige utan USA och amerikanska förband. Händelsen var ett moment i den samövning som genomfördes mellan svenska och amerikanska förband på ön under perioden. Dagen innan hade Försvarsmakten bjudit in till en pressträff där media erbjöds möjlighet att bevittna ett övningsmoment mellan svenska och amerikanska specialförband. Antagligen inte helt ointressant för en del medier även om uppslutningen (utifrån tillgängligt bildmaterial) förefaller varit lågt. Dagen efter publicerades ytterligare en nyhet på Försvarsmaktens hemsida kring specialförbandsövningen och raketartilleri. Den här gången att HIMARS för första gången använts i Sverige. Även den här artikeln följdes av en kort tweet (som intressant nog hade fått en extra hashtag i form av #specialforces).

Även om personal från det operativa kommunikationsförbandet fanns på plats för att dokumentera såväl momentet som efterföljande intervjuer med Försvarsmaktens insatschef och chefen för amerikanska specialförbandsledningen i Europa (USSOCEUR) har Försvarsmaktens egen kommunicering kring händelsen varit minst sagt svag. Det ska sägas att det även publicerades en kortare film på youtube med sekvenser från såväl Gotland som Vidsel.

Själva inbjudan till pressträffen publicerades på portalen mynewsdesk, men utöver det återfanns inte inbjudan på någon annan plattform där Försvarsmakten är aktiv. Chefen för P 18 var den enda företrädare för myndigheten som exempelvis publicerade en ”blänkare” på twitter. Faktum är att de flesta sannolikt noterade händelsen baserat på vad utländska myndighetskonton publicerade på sociala medier.

Först ut var USSOCEUR som på såväl twitter som instagram och facebook började i en jämn takt publicera bilder och filmklipp om vad de gjorde på Gotland. Vilket därefter togs vid av den amerikanska Chargé d’Affaires som pingade in såväl Försvarsmakten som Wisconsins National Guard i sin tweet. Men på svensk planhalva förblev det tyst. Förutom ett inlägg där författaren lyckats kopiera in en mening innehållandes ett grammatiskt fel. Samma fel återfinns i artikeln på Försvarsmaktens hemsida. Det vill säga, det enda som vi hade lyckats göra rätt initialt, blev fel. Särskilt pinsamt är det att felet inte korrigerats, varken på Twitter eller hemsidan under flera dagar trots nytillkomna artiklar i ämnet.

Skärmdump ifrån forsvarsmakten.se

I en jämförelse mellan USSOCEUR och Försvarsmaktens instagram-, facebook– och twitter-profiler är det tydligt att vi inte riktigt greppat hur man formar ett narrativ med flera olika plattformar samordnat i tid. Alltså på samma sätt med gemensamma vapen på det fysiska slagfältet, fast i den digitala domänen med information. Istället är det nu den amerikanska försvarsmakten som på flera olika sätt sköter den strategiska kommunikationen mot såväl den svenska militära personalen som den svenska medborgaren om vilka förmågor som våra militära styrkor har, och vad samarbetet faktiskt renderar i. Återigen lämnar vi till andra nationer att forma budskapet till den svenska befolkningen och kan således inte heller bemöta felaktiga uppfattningar om vad vi gör. Resultatet i media efter pressträffen består av ett fåtal sekunder film där Försvarsmakten har möjlighet att leverera de “talpunkter” som generalerna fått sig till dels. Därutöver blir det inte så värst mycket mer. De få ljusglimtar som finns är chefen för artilleriregementet och 31.bataljon som uppmärksammar händelsen utifrån sina perspektiv (dvs indirekt eld och operativ rörlighet).

Det är även värt att notera att USSOCEUR har en sparad händelse dedikerad till samarbetet mellan Sverige och USA. Regeringen har under året kommunicerat aktivt kring fördjupade samarbeten med en rad olika stater, samarbeten vars syfte är att trygga Sveriges fortsatta självständighet och skapa förutsättningar för ett försvars av Sverige tillsammans med andra. Frågan är då varför vi inte använder dessa samarbeten i vår kommunicering utåt som en del i den “tröskeleffekt” vi säger oss vilja uppnå? För tröskeleffekten handlar inte bara om att kommunicera att vi har en stor numerär, utan också kommunicera kring förmågor och samarbeten. Tröskeln byggs med information såväl inom som utom nationens gränser. Framförallt genom en tydlig signalering till våra partners och deras befolkningar om vad de här samarbetena betyder för vårt land. För precis som vilken annan mänsklig relation som helst finns det en överhängande risk att partnern gör slut om vi envist vägrar att bekräfta dennes insatser för relationens fortlevnad.

Vad som gör mig mest besviken i sammanhanget är att vi inte klarar av att nyttja samtliga kanaler som står till myndighetens förfogande när det gäller att sända den här typen av strategiskt viktiga budskap, medan mindre nationella kampanjer såsom invigningar av nya organisationsenheter kan spridas på bred front. Gärna i flera omgångar för att verkligen driva hem poängen om att tillväxten består av nya förbandsnamn, inte mer personal.

Försvarsmakten förlorar i informationsmiljön

Försvarsviljan i hela samhället stöds genom informationsinsatser både på militärstrategisk och på operativ nivå. Det är tydligt för både vår egen befolkning och omvärlden vem som är den angripande parten.

Doktrin för gemensamma operationer

I doktrin för gemensamma operationer definierar Försvarsmakten den operationsmiljö som myndigheten är satt att kunna verka i. Den operationsmiljön är indelad i de fysiska domänerna rymd, cyber, mark, luft och sjö som i sin tur inkapslas av informationsmiljön. Inom den här miljön inryms militärstrategisk kommunikation, kommunikationstjänst och informationsoperationer där målet är att rikta alla ingående delar för att, precis som med olika vapensystem, uppnå de strategiska och operativa målsättningarna som Försvarsmaktens ledning satt upp. I boken pratas det även om proaktiva och “offensiva” informationsoperationer som en försvarsmaktsförmåga. Vilket ligger väl i tiden där tillgången till information är ett tumtryck bort och större delen av världens medborgare är kontinuerligt uppkopplade mot en aldrig-sinande ström av information. Problemet är bara att vi började springa långt innan vi överhuvudtaget kunde gå, och det skapar sårbarheter i detta nu. Sårbarheter som riskerar att skada vår försvarsförmåga om vi fortsätter att ignorera dem.

Lönesituationen i Försvarsmakten, en ständig uppförsbacke

Likt Sisyfos verkar Försvarsmakten fortsätta att kämpa i en ständig uppförsbacke. När vi tror att vi kommit ikapp börjar allt om från början igen, oftast i samband med att ingångslönerna höjs i en sådan takt att de följdjusteringar som krävs inte verkar hänga mer. Den senaste lönekartläggningen visar med all tydlighet att myndigheten har en lång väg kvar att vandra innan lönestrukturen följer någon form av logisk progression utifrån ansvar och prestation. I rapporten framkommer det bland annat att den skevhet som är idag till del kan förklaras av hur Försvarsmakten höjde löner förr. Då var en löneökning tydligt kopplad till antal år i tjänst (dvs erfarenhet) samt en årlig höjning i förhållande till inflationstakten. Numera är det individen som står i centrum utifrån det ansvar och svårighetsgrad som befattningen medför och individens prestation som ska resultera i ny lön. Dock därmed inte sagt att det kommer resultera i en högre lön än tidigare år.

Mycket av kritiken jag uppfattat internt är de skillnader som uppstår mellan nyanställda och de som redan tjänstgjort några år. Samt att det uppstår stora löneskillnader mellan individer som utför samma arbete baserat på vilka befattningar de haft tidigare. Det här är sedan tidigare även identifierat av Försvarsmakten och effekterna förefaller bestå under en lång tid framöver.

Den här artikeln kommer fokusera på kategorin “militärt arbete” då det möjliggör jämförelse med Försvarsmaktens lönestruktur. Det kan finnas militär personal som är placerade inom andra kategorier.

Försvarsmakten använder den statliga lönestatistiken som huvudsaklig referenskälla för den myndighetsgemensamma lönestrukturen.

Försvarsmaktens Lönekartläggning 2020
Sammanställning av Försvarsmaktens lönestruktur för respektive BESTA-nivå.

Försvarsmaktens väg framåt med NPF

Adhd har ingenting med intelligens att göra, utan med hur hjärnan och nervsystemet fungerar.

1177

Jag valde att inleda med meningen från 1177 för att poängtera att vi inte pratar om människor med en intellektuell funktionsnedsättning eller liknande, vilket man ibland kan få intrycket av när man läser hur adhd och autism behandlas på vissa forum.

I dagarna kom tillsyns beslutet från Diskrimineringsombudsmannen (DO) om Plikt- och prövningsverkets och Försvarsmaktens hantering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (adhd och autism). Som tidigare skrivits bubblade debatten upp 2018 vilket följdes av en korrigering där Försvarsmakten ändra bestämmelserna kring tidigare diagnos. Därefter har debatten fortsatt där olika läkare gjort uttalanden i frågan om tjänstbarheten hos individer med NPF-diagnos.

Försvarsmaktens förankring i samhället bygger på information

Jag har kommit till insikt, eller i alla fall en insikt av flera. Min mest framträdande käpphäst är fritt flöde av information. Eller kanske inte riktigt “fritt flöde” som i avsaknad av filter, däremot ett informationsflöde som är betydligt effektivare än det vi har idag såväl internt som externt. Därmed är det inte konstigt att det är av intresse för mig när fyra svenska forskare från Försvarshögskolan publicerar en studie om folkförankringen och Försvarsmakten. För invävt i detta finns just hur viktigt det är med information, framförallt faktabaserad sådan, för att samhället och de folkvalda ska kunna fatta beslut som gynnar landet Sverige.

Det har länge funnits en tanke att nedskärningen av försvaret och avskaffandet av värnplikten klippte banden mellan det civila och det militära. Försvarsmakten var inte längre än närvarande entitet ute i det svenska samhället. Trots detta visar en rad rapporter från SOM-institutet att svenskar överlag har ett förtroende för Försvarsmakten och att det finns ett brett stöd för att landet ska försvaras militärt även om utgången är oviss. Samtidigt pekar författarna på att medborgarna överlag vet väldigt lite om myndigheten och att vissa uppfattningar helt enkelt vilar på förutfattade och daterade kunskaper om den militära sfären.

FPAN del 3: Tidigare ärenden

Den här artikelserien är indelad i tre delar. Den första delen beskrev översiktligt vad en personalansvarsnämnd är och varför Försvarsmakten har en egen. Den andra delen behandlade FPAN mer generellt, hur nämnden är organiserad, antal ärenden och beskriva övergripande vilket juridisk utrymme som nämnden rör sig i. Den tredje och sista delen, som du läser nu, kommer titta närmare på olika ärenden under de senaste åren och vilka åtgärder som nämnden beslutat om. Förhoppningen är att du efter den här delen har en djupare förståelse för hur FPAN fungerar och varför vissa händelser leder till avsked medan andra leder till löneavdrag eller varningar. Vilket verkligen aktualiserats efter nyheten om hur ett gruppbefäl fått fortsätta sin anställning efter att ha blivit dömd för ringa misshandel av sin då gravida sambo. Syftet är inte att bedöma om vissa beslut är korrekta eller felaktiga, inte heller att ta ställning för eller emot existensen av FPAN. Däremot är det författarens uppfattning att det krävs information om hur systemet är tänkt att fungera för att skapa tilltro såväl som diskussionsunderlag för eventuella förändringar.

FPAN del 1: Vad är en personalansvarsnämnd?

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, FPAN, är ett känt begrepp inom myndigheten. De flesta har någon gång hört talas om FPAN och att ett visst agerande skulle medföra en risk för individen att hamna där. Men vad är en personalansvarsnämnd, varför har Försvarsmakten en sådan och hur förhåller den sig till samhällets rättssystem?

Den här artikelserien är indelad i tre delar. Den första delen, alltså det inlägget du just nu läser, kommer översiktligt beskriva vad en personalansvarsnämnd är och varför Försvarsmakten har en egen. Den andra delen kommer behandla FPAN mer generellt, hur nämnden är organiserad, antal ärenden och beskriva övergripande vilket juridisk utrymme som nämnden rör sig i. Den tredje och sista delen kommer titta närmare på olika ärenden under de senaste åren och vilka åtgärder som nämnden beslutat om. Förhoppningen är att du efter den sista artikeln har en djupare förståelse för hur entiteten fungerar och varför vissa händelser leder till avsked medan andra leder till löneavdrag eller varningar. Syftet är inte att bedöma om vissa beslut är korrekta eller felaktiga, inte heller att ta ställning för eller emot existensen av FPAN. Däremot är det författarens uppfattning att det krävs information om hur systemet är tänkt att fungera för att skapa tilltro såväl som diskussionsunderlag för eventuella förändringar.

Försvarsmaktens rekryteringsfilmer genom tiderna

Försvarsmaktens reklamkampanjer har inte bara varit ett hett diskussionsämne runt otaliga fika-bord på förbanden, eller för den delen på sociala medier. Såväl uppsatsskrivande studenter som forskare har skrivit spaltmeter om hur kommunikationen kan tolkas, vad informationsansvariga inom Försvarsmakten vill åstadkomma, hur den tas emot av tilltänkta mottagare och hur personalen reagerar på reklamen. Kort och gott, det finns gott om material att gå igenom för att undvika att “killgissa” kring ämnet.

Vad vi ska ha klart för oss är att det här med reklam och Försvarsmakten egentligen inte är något särskilt nytt och det förekom rekryteringskampanjer under 90-talet för rekrytering till exempelvis teknisk officer.

Kompletteringsunderlaget och försvarsgrenarna

Med en (1) vecka till godo offentliggjorde Försvarsmakten det kompletterande budgetunderlaget för 2021 och därmed de förändringar som behövde genomföras för att omhänderta de styrningar som kommit ifrån regeringen. Även om de flesta detaljer återfinns i de hemliga bilagorna finns det kapitel, stycken och enstaka meningar som är värda att lyfta fram i ljuset. Det kompletterande underlaget som tog strax över en (1) vecka att framställa innebär inte per se att Försvarsmakten behöver göra avkall på några större förmågor, däremot finns det en ton av tillrättavisning om att vissa av det politiska etablissemangets förslag inte är önskvärda utifrån såväl förmågehöjande som ekonomiska perspektiv. Samtidigt som att det blir fler stora klossar har myndigheten varit illa tvungen att på detaljnivå dra ner vissa ambitioner, vilket kommer att märkas längst ner i organisationen och därmed troligtvis vara det som hamnar i fokus internt.

Kompletterande budgetunderlag för 2021

Idag gav regeringen Försvarsmakten i uppdrag att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021. Tidigare har Försvarsmakten lämnat in underlag för den försvarspolitiska propositionen för 2021-2025 såväl som ett budgetunderlag för 2021. Detta sker i farvattnet av vad som varit en lång vår av strandade politiska försvarsförhandlingar och överlag en politisk sfär som varit missnöjd med Försvarsmaktens prioriteringar.

I det nya uppdraget får Försvarsmakten en rad detaljerade styrningar i för ekonomiska beräkningar. I underlaget ska myndigheten ta hänsyn till bland annat upprättande av ett nytt regemente i Östersund samt en värnplikt som får vara nio (9) månader som kortast. Därutöver ska myndigheten också särskilt redovisa ekonomiska beräkningar för ytterligare åtgärder. Samtidigt instrueras Försvarsmakten att reduceringar inte får ske inom exempelvis renovering och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.

Den initiala reaktionen är att politikerna helt enkelt kör över Försvarsmaktens underlag och tvingar myndigheten i en riktning som den inte anser vara gynnsam för att uppnå myndighetens syfte; att försvara Sverige. Men som vissa redan uppmärksammat på Twitter är en del av riktlinjerna i fas med de underlag som Försvarsmakten redan lämnat. Därutöver kommer det här uppdraget efter att Försvarsmakten lämnat svar på frågor från försvarsdepartementet på tidigare underlag. Så vad skiljer sig egentligen?

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén