Din EOBUSARE i gryningen

Simuleringen för framtidens mönstring

I dagarna har det skrivits om hur höga krav leder till att urvalet av lämpliga individer till framtidens grundutbildning inte räcker till. Det här vilar på en beräkning som Plikt- och prövningsverket gjort där de dels beräknat hur många som behöver kallas varje år vid en utökad värnplikt upp till 14 000 individer. Därutöver har myndigheten använt årskullen bestående av manliga 87:or (ca 46 500) för att undersöka om den kullen hade räckt för att fylla ut en framtida organisation av tidigare nämnd storlek. För perspektiv kallades 10 129 individer in 2006 för värnplikt vilket motsvarar samma kull. Det ska förtydligas att detta i sig inte har någonting alls att göra med antalet anställda efter genomförd grundutbildning. Den kopplingen görs inte i underlaget utan Plikt- och prövningsverket har tittat på deras uppgift, nämligen att mönstra tillräckligt många för att kunna möta Försvarsmaktens behov av grundutbildade, inte anställda.

Slutsatserna från beräkningen är fyra totalt:

  1. Försvarsmakten behöver revidera nuvarande krav (såväl befattningskrav som medicinska bedömningsgrunder) vid ökade volymer
  2. Plikt- och prövningsverket behöver revidera mönstringsunderlaget och selektering
  3. Plikt- och prövningsverket kan behöva ändra metoder inom mönstringen
  4. Mindre hänsyn till individens intresse

Just den sista punkten har myndigheten testat i år genom att kalla 1000 personer som varit negativt inställda till värnplikt. Helt enkelt för att kunna utvärdera hur de presterar i förhållande till de med positiv inställning. Vilket är en realistisk väg framåt i takt med att organisationen ska växa och allt fler ska kallas till värnplikt. Det är inte rimligt att anta att det kommer vara genomförbart med enbart de som är positivt inställda utifrån den data som finns tillgänglig.

Vi vet även att det pågår en utveckling med ett nytt i-prov vilket, förutom att öka genomströmningen av mönstrade, även kan antas bli en åtgärd för att revidera hur selektering sker.

Men den punkt som fått mest uppmärksamhet är den om sänkta krav för att kunna få upp volymerna av godkända individer. Huvudargumentet är att kraven förändrats allt eftersom Försvarsmakten krympt och myndigheten gått över till frivillighet. Då har vi kunnat kosta på oss att ha tuffare krav för en rad befattningar jämfört med tidigare (sorry alla ni som bestämt hävdar att er värnplikt var hård och att det är lättare idag, kraven säger något helt annat).

Vad Plikt- och prövningsverket anför är att behovet för så kallade kategori 2-befattningar (pansarsskyttesoldat, sb/led-soldat, fordonsförare etc) kommer vara högre än tillgängliga 19-åringar. På samma sätt ökar behovet av kategori 3-befattningar (besättningar för stridsfordon och stridsvagnar) vilket också blir en trång sektor. I övrigt vad gäller övriga kategorier är tillgången högre än efterfrågan, vilket i sig stödjer argumentet om att glappet mellan “ytterskotten” ökar för varje år som går. Det vill säga, grovt förenklat, att de tränade blir ännu bättre tränade medan de otränade blir ännu sämre tränade.

För att tillsätta en befattning krävs 3,5 mönstrande. Den siffran baseras på att det krävs fem mönstrande per befattning för de mer krävande medan det krävs 3 för mindre krävande. Med siffran 3,5 räknar Plikt- och prövningsverket med att behöva testa 28000 individer för att uppnå 8000 inryckande år 2025. För att uppnå det uttalade politiska målet om 10 000 värnpliktiga krävs således 35000 som kallas till mönstring. Vilket i sin tur innebär att 14 000 inryckande kräver att 49 000 18-åringar mönstrar. Siffrorna ska ses mot att varje årskull ligger omkring på 100 000 individer varav de födda 2004 ansågs ca 36 000 kvalificerade för mönstring. Av dessa kallades sen 19 000 stycken för att genomföra mönstring. Det vill säga, även om nu Plikt- och prövningsverket kallade samtliga ur en årskull är det inte säkert att vi uppnår 49 000 mönstrade efter medicinsk screening. Vilket loopar tillbaka till slutsatsen att Försvarsmakten kommer behöva revidera sina medicinska bedömningsgrunder om vi överhuvudtaget ska ha en rimlig chans att nå upp till större nivåer bortom 10 000 värnpliktiga.

Utfall mönstring 2017 t o m GU 22/23.

Ser vi till kraven som inte är rent medicinska, det vill säga prestationen på de fysiska proven, i-provet samt bedömningen hos psykologen ser vi att det är just plikttjänstförmågan tillsammans med inskrivningsprovet som är de två stora hindren. Det gäller både de som mönstras med plikt och de som prövar frivilligt. De som prövar sig frivilligt faller oftare på plikttjänstförmåga medan de som mönstras oftare faller på i-provet.

Ej anspråkstagna för tjänstgöring

Jämfört med åren 2006-2008 och för den delen 2020-2021 är siffrorna relativt stabila. Även om just de fysiska aspekterna förefaller att ha blivit sämre. Det kan troligtvis förklaras med att man dels testar färre och att man testar ur båda grupperna där kvinnor i högre utsträckning än männen faller på styrka.

Sammantaget ger underlaget stöd till behovet om att sänka kraven för att kunna uppnå större kvantiteter. Vad som däremot inte framgår i underlaget, men som återges i mailkonversationen med Plikt- och prövningsverket är att det förr fanns “befattningar för alla” vilket inte finns idag. Det vill säga att om vi ökar antalet vi mönstrar så finns det en risk att det i slutändan leder till att fler inte får en befattning för att det inte finns matchande befattningar. Vilket kan anta få andra konsekvenser utöver de rent resursmässiga för prövningsverket.

En annan sak som inte framgår i det här underlaget men som är en diskussion som måste föras, precis som vanligt, är om dagens krav är relevanta mot vad dagens befattningar utför för uppgifter. Jag vill exempelvis anföra att det ställs högre krav idag på den generiska soldaten vad gäller att förstå tekniska system, bära mer utrustning och överlag vara lika flexibel som vi förväntar oss att anställda soldater och sjömän ska vara. Vilka konsekvenser får det i slutändan om vi sänker kraven på “generell begåvning” och pliktjänstförmåga utan att se över vad vi utbildar på och framförallt vad befattningen ska klara i det framtida kriget? Och vad kommer det i sin tur innebära för den framtida rekryteringen till de stående förbanden? Det är saker vi behöver utröna innan vi börjar ändra i våra kravprofiler.


Källmaterial

Försvarsmaktens årsredovisning 2006

Mönstring och prövning till grundutbildningsomgång 2022/23

Mejlkonversation Plikt- och prövningsverket 230117

Plikt- och prövningsverkets bildspel – Simulering krav

Föregående

Varför tar vi alltid den enkla vägen?

2 kommentarer

  1. a.goransson@btopenworld.com'

    Age

    Känns som om Plikt och Prövningsverket är för kräsna i sina urval.
    Man behöver på sikt 14,000 ungdommar från ett 22,000 som svarat bå positivt och kvalificerade. I det läget är det skumt att eventuellt mer än hälften av dom 22,000 tillgängliga inte kan tas i anspråk – detta är altså efter att man har eliminerat ungdommar med medicinska hinder och omotiverade., samt man kan ta till plikt. Sen är det ju osannolikt att det är soffpotatisar som fyller i att dom är motiverade i mönstringsunderlaget.

  2. a.goransson@btopenworld.com'

    Age

    Ursäkta om följande är “off-topic”. Det antyds att det skall behövas kalla in ca4,000 negativt inställda (läs tvinga in ofrivilliga) om några år. Hur skall man förklara för dessa 4,000 varför dom skall tvingas göra värnplikt mot sin vilja när 95% av dom negativt inställda slipper? Betänk att det är 50% av dagens 19 åringars “farsor” inte heller gjorde lumpen som heller. Jag har svårt att se hur det kan vara genomförbart i en demokrati.
    Värnpliktens status har höjts avsevärt, detta är ju just därför att den har blivit exklusiv. Framförallt, att göra lumpen med tillsammans med motiverade ungdomar har gjort värnplikten mer attraktiv – men det blir ju föga attraktivt om var tredje “med-lumpare”, hellst inte skulle vilja vara med.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén