Din EOBUSARE i gryningen

Kategori: Fysisk fostran Sida 1 av 3

Försvarsmaktens fysiska kravnivåer

Undertecknad har under en längre tid förundrats över hur Försvarsmakten i jobbannonser som riktar sig mot civila beskriver de fysiska kraven genom att hänvisa till en nivå i kravtabellen för FM FysS, utan att för den delen klargöra vad det innebär. Detta trots att kravtabellen varken är sekretessklassad eller ett särskilt stort dokument att tillgängliggöra på myndighetens hemsida (tillsammans med exempelvis specialförbandens och röjdykarnas träningsscheman). Så för att även de som är civila ska ha samma information som de grönklädda som befinner sig i verksamheten kommer här en kort redogörelse för vad respektive nivå i kravtabellen innebär.

Ökat antal fysiska åkommor hos soldater

Att risken för skador har ökat för soldater i takt med att den burna vikten ökat är inte någon nyhet längre. Världens militära styrkor fortsätter att brottas med ekvationen “krigets krav” och “soldatens välmående” samt hur tekniken ska kunna hjälpa oss att bära mer (exempelvis genom exoskelett). Huvuddelen av studierna inom området är genomförda utomlands och ibland på testgrupper som inte alltid är direkt överförbara på svenska förhållanden. De senaste åren har det däremot skett en uppryckning även för svensk del och nu börjar resultaten av forskningen synas i olika artiklar samt handböcker (Handbok Optimera utbildning och träning).

En (1) studie från 2019, som bidragit till utformningen av den tidigare nämnda handboken, är en jämförande studie som tittade närmare på svenska soldater i insats och hur förekomsten av skador såg ut.

Kroppsvikt, en faktor vid taktiskt omhändertagande av skadad

Ett ständigt återkommande argument i ämnet kvinnor och militär tjänstgöring är att de måste klara av att bära sin kamrat i brandmannagrepp. Just brandmannagrepp i sig är inte ett optimalt transportsätt i den moderna Försvarsmakten av den enkla anledningen att utrustning (och vikten) förhindrar en snabb urdragning. Istället har utvecklingen rört sig i riktning mot att snabbt kunna släpa en skadad kamrat ur stridssituationen. Några amerikanska forskare bestämde sig för att titta närmare på dels hur belastningen såg ut vid släp av skadad, dels vilka skillnader som fanns mellan kvinnor/män och lättare/tyngre individer.

Sömnbrist påverkar den fysiska förmågan på olika sätt

Att brist på sömn påverkar en individs förmåga till snabbt agerande och kan liknas med att vara lätt berusad känner nog de flesta till. Forskningen visar även att sömnen behövs för att återhämta från såväl mental som fysisk stress, och att brist på sömn skapar en negativ spiral där kroppens hormonsystem riskerar att sättas ur spel. På samma sätt vet vi att intag av koffein kan motverka den här effekten något över ett fåtal timmar. Men hur påverkas en individs fysiska förmåga i en ren militär kontext? Finns det någon skillnad mellan över- och underkropp i hur motståndskraftig kroppen är mot sömnbrist? Det här ville fem (5) forskare svara på genom en metastudie.

Marschträning, en översikt

Sedan begynnelsen har människan rört sig över stora landområden i och med sin nomadiska livsstil. När människan sen började strida i organiserat i form av enheter var fotmarschen det huvudsakliga transportsättet över land. Hästar användes generellt för att dra utrustning och förplägnad, medan den enskilde soldaten var hänvisad till att ta sig fram till fots med sin egen utrustning. Något som fortsatt symboliseras runt om i världen idag genom olika paradmarscher där takten styrs av musiken. Den allra kändaste är troligtvis främlingslegionens långsamma marsch (88 steg i minuten), en kvarleva från 1800-talet och de ökenmarscher förbandet genomförde på liv och död.

För svensk del har olika typer av transportmedel förekommit inom försvaret. Hästar, cyklar. samt i modern tid. helikoptrar och pansarterrängbilar hjälper till att transportera skyttesoldaten till anfallsmålet. Men trots alla tekniska framsteg behöver soldater världen över fortfarande ha förmågan att ta sig fram till fots med den utrustning som krävs för att kunna lösa en tilldelad uppgift. Sträckor och mängden utrustning som medförs kan variera kraftigt mellan förbandstyper, men det de har gemensamt är den här typen av verksamhet kräver förberedelser i form av träning och ett visst mått av disciplin för att undvika allvarliga skador.

Försvarsmaktens fysiska standard

Sedan den här artikeln skrevs har en ny artikel som beskriver Försvarsmaktens kravnivåer publicerats. Rekommenderad läsning för dig som undrar vad som menas med “kravnivå 3” i Försvarsmaktens jobbannonser.

De flesta som är involverade känner till begreppet FM FysS och kan härledda begreppet till de fysiska krav som finns inom Försvarsmakten. Oftast är begreppet kopplat till multitest och fälttest samt att individen ska träna minst tre (3) timmar i veckan. Ungefär så långt brukar de flesta ha kunskap om vad FM FysS är. Mer sällan vet personalen om att det finns flera lager inom modellen och hur den fungerar egentligen[1].

de faktorer som påverkat de anställdas benägenhet till att träna på arbetstid har tidigare avsnitt behandlat bristande ansvar, möjligheterna att kontrollera arbetstiden, tidsbrist och hög arbetsbelastning vilket avser respektive hinder.

Liljegren, E., & Tagesson, J. (2018)

Kritiken mot konceptet om tre (3) timmars träning per vecka är ofta att det inte räcker för att träna effektivt mot alla de fysiska krav som finns. Därutöver finns det en återkommande risk att hög arbetsbelastning bidrar till att träning på arbetstid får stryka på foten[2]. Det lyfts även kritik mot att all träning syftandes mot att klara uppsatta fysiska krav borde få genomföras på arbetstid, och att exempelvis en chef således behöver tilldela mer arbetstid ifall en individ inte klarar de krav som finns förknippade med en befattning. Faktum är att många av de här invändningarna, eller i vissa fall missuppfattningarna, hade kunnat undvikas om fler hade tagit sig 15 minuter för att läsa igenom dokumentet ”Regler för Försvarsmaktens Fysiska Standard”.

För att förklara hur det här hänger ihop behöver vi ta det från början, nämligen vad är grundkrav och vad är tilläggskrav?   

Mental träning och militär verksamhet

Försvarsmakten är i mångt och mycket ett stort landslag. Bestående av individer från samhällets alla hörn kan det liknas vid en stor idrottsförening. Varje individ har årliga fysiska prestationskrav som måste uppnås, samt att det är kravställt att individen ska genomföra fysisk träning minst tre (3) timmar varje vecka. I en tid där soldaten ses mer och mer som en elitsatsande atlet där förberedelser, kost och träningstillfällen kan jämföras med elitidrottare har intresset från den militära sidan ökat vad gäller idrottspsykologi och dess potentiella användningsområden i en militär kontext.

Inom Försvarsmakten återfinns begreppet psykisk beredskapsträning (PBT). PBT inkluderar avslappningstekniker, fokusering, visualisering samt miljöträning för att vänja individen vid att agera i en särskild miljö. Underlaget är däremot ej uppdaterat sen 90-talet och saknar stundtals källhänvisningar till påståenden om hur soldatens prestation kan påverkas av mental träning. Det föreligger således ett behov av en uppdatering av underlaget med nutida forskning.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Tidigare litteraturstudier i ämnet säger att det finns ett visst stöd för att mental träning kan ha positiv inverkan på den fysiska prestationen samt förmågan att hantera stressfyllda situationer, samt att mental träning verkar kunna implementeras i den vardagliga tjänsten utan ett krav på större tidsuttag i form av arbetstid. Således finns det flera indikationer på att idrottspsykologi kan ha en positiv inverkan på soldatens prestationsförmåga utan att för den delen komma på bekostnad av annan utbildning som kan anses viktigare (exempelvis sjukvård eller skytte).

Isokai, ett tillförlitligt styrketest

Styrketestet på rekryteringsmyndigheten är, likt arbetsprovet, ett test som det finns många åsikter om. Kan testet verkligen mäta styrka hos en individ, och därtill hur en individ kommer prestera för mer fysiskt krävande befattningar? Framförallt ligger kritiken i att styrketestet riskerar att vara en allt för tuff utmaning för kvinnor att klara av och därmed anses som diskriminerande. Därmed finns det många åsikter och påståenden om ISOKAI som behövs bemötas, och passande nog har det kommit ett par studier under de senaste åren som kan hjälpa oss att förstå testet och hur det fungerar.

Foto: Rekryteringsmyndigheten-Viktor-Gårdsäter

Det beryktade cykeltestet

Intresset kring hur en individ ska träna för att uppnå optimala resultat inför sin grundutbildning är högt. Vad som är ännu starkare är suget efter att veta hur en individ bör träna inför mönstringen. Det märks inte minst på träffresultaten gällande “träning inför mönstring”, vilket ger strax under 100.000 träffar på Google. Inte sällan leder träffarna till olika forum där populationens samlade erfarenheter försöker komma fram till det optimala träningsprogrammet inför mönstring, eller för den delen komma fram till om de fysiska testerna på Rekryteringsmyndigheten är valida eller ej.

Det verkar i stort finnas tre (3) orosmoment vid mönstring. Styrketestet, cykeltestet samt psykologsamtalet. Vad gäller inskrivningsprovet eller hörseltest verkar den allmänna uppfattningen vara att det är något som inte är några problem, eller något som ligger utanför vad du som individ kan påverka. Vilket är intressant utifrån erfarenheter från uttagningstesterna till polisen där mer än hälften föll bort på “begåvningstestet” under 2016, och 27% under 2017. Medans motsvarande siffror för de fysiska testerna är enbart några procent. För Försvarsmaktens del finns det just nu inget uppdaterat underlag att ta del av, däremot har vi statistik från 2008 vad gäller hur män och kvinnor presterar på de olika testdelarna.

Men varför orsakar de fysiska testerna den här oron ute hos de som ska mönstra? Troligtvis beror det på osäkerheten kring hur testen är utformade. Hur räknas resultaten ut? Låt oss därför titta närmare på det fysiska arbetsprovet, alltså cykeltestet.

Målsättning och visualisering kan ha positiv inverkan på den militära verksamheten

Det är ingen nyhet att de fysiska prestationer under press som soldater genomför under sin militära karriär i mångt och mycket kan jämföras med de prestationer elitidrottare genomför under tävlingar. Därför är det inte heller märkligt att metoder och teorier från idrottspsykologin används för att få militär personal att prestera bättre. Att ge dem ett övertag mot sin motståndare på fältet.

Trots att psykologisk färdighetsträning inte är något nytt i Försvarsmakten, fick den en uppsving först 2014 när försvarsmakten förlängde den militära grundutbildningen med en vecka för att få ner utbildningstempot och kunna fokusera på stresshanteringstekniker. Oftast kommer vi i kontakt med mental träning i form av förberedelser för internationella insatser. Trots att visualisering mycket väl skulle kunna användas inför exempelvis en inbrytning i ett hus eller förbättra testresultatet på multitestet.

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén