Att brist på sömn påverkar en individs förmåga till snabbt agerande och kan liknas med att vara lätt berusad känner nog de flesta till. Forskningen visar även att sömnen behövs för att återhämta från såväl mental som fysisk stress, och att brist på sömn skapar en negativ spiral där kroppens hormonsystem riskerar att sättas ur spel. På samma sätt vet vi att intag av koffein kan motverka den här effekten något över ett fåtal timmar. Men hur påverkas en individs fysiska förmåga i en ren militär kontext? Finns det någon skillnad mellan över- och underkropp i hur motståndskraftig kroppen är mot sömnbrist? Det här ville fem (5) forskare svara på genom en metastudie.

Underlaget för studien utgörs av totalt 15 studier där samtliga testgrupper består av personer som har någon form anknytning till militär verksamhet, exempelvis soldater och kadetter. Studierna har därefter kategoriserats efter vilken typ av fysisk aktivitet de studerar; aerob förmåga, anaerob förmåga (fördelat på över- och underkropp), muskelstyrka, muskeluthållighet samt specifik militär förmåga (exempelvis stridshinderbana).

Interventionerna ser olika ut och kan sträcka sig från två (2) timmars sömn på en 107 timmars period till en (1) enskild natt utan sömn. Den vanligaste interventionen var fem (5) timmars sömn per natt under totalt fem (5) dygn. Det går således att säga att majoriteten av testerna speglar en normal svensk övning som pågår under en arbetsvecka där sömnen är begränsad och upphackad.

Sömnbrist och aerob uthållighet

Här visade exempelvis en (1) studie att prestationen under 3km löpning påverkades negativt hos de som enbart fått sova fem (5) timmar under en 51 timmars-period, medan de som fick sova 30 minuter innan löpningen presterade precis som tidigare. Samtidigt finns det studier som inte visar på någon skillnad alls i aerob prestation, men däremot skillnader i exempelvis blodlaktat och hjärtslag. Sammanfattningsvis anser författarna att det går att säga att sömnbrist påverkar den aeroba förmågan, men att detta också kan påverkas av föregående energiintag och vilken typ av verksamhet som föregåtts under de vakna timmarna. Därmed anser författarna att de behövs betydligt mer forskning inom området för att verkligen förstå hur sömnbrist påverkar den aeroba förmågan.

Sömnbrist och anaerob förmåga (överkropp)

Inom det här området har vissa studier genomförts som en längre stridsövning med minimal återhämtning mellan dagarna, generellt fem (5) timmar per natt under fem (5) till åtta (8) dygn. Här verkar sömnbrist inte påverka den maximala (peak) förmågan, däremot påverkas uthålligheten negativt. Även här identifierar forskarna att det finns bristande underlag och de har inte lyckats identifiera någon studie som tittar på hur sömnbrist påverkar förmågan till att bära vikt på kroppen (exempelvis marsch).

Sömnbrist och anaerob förmåga (underkropp)

Soldatens underkropp, det vill säga benen, är kanske den mest vitala delen som tillser att soldaten kan ta sig till ett anfallsmål och utföra de uppgifter som ålagts enheten. Därför blir det väldigt intressant att se hur sömnbrist påverkar uthålligheten i benmuskulaturen. Här pekar flertalet studier på att underkroppen inte alls verkar påverkas av sömnbrist utan att testpersonerna kan prestera på samma nivå som om de hade fått sova normalt. Däremot pekar underlaget på att underkroppen behöver återhämtningsperiod längre än åtta (8) timmar för att återgå till normal kapacitet. Även här har författarna invändningar mot underlaget där de ifrågasätter om sprintintervaller egentligen är relevant att mäta och de efterfrågar fler studier inom området som fokuserar på relevanta testuppgifter.

Sömnbrist och muskelstyrka

Det är intressant att huvuddelen av studierna inom det här området testar muskelstyrkan genom att mäta handgreppsstyrkan hos individen. Alltså ett sådant test som Rekryteringsmyndigheten slutade att använda sig av 1995 för att testa styrkan hos ungdomar. Två (2) av åtta (8) studier rapporterade att styrkan minskade, och att den här minskningen kunde ske under flera dagar medan testet pågick och att återhämtning till normal handstyrka kunde utebli upp till tre (3) dagar efteråt. En (1) studie såg att handstyrkan fluktuerade under dagen oavsett om personen fått sova eller ej där styrkan minskade efter klockan sex (6) på kvällen. I andra studier som mätte isometrisk styrka, i exempelvis knäleden, sågs ingen förändring och två (2) studier rapporterade till och med en ökning i förmåga hos testpersonerna. Sammanfattningsvis finns det motstridiga uppgifter hur sömnbristen påverkar muskelstyrkan och författarna efterfrågar mer standardiserade studier som dessutom kan ta motivation i beaktande när personer ska genomföra exempelvis ett marklyft.

Sömnbrist och muskeluthållighet

Här förefaller forskningen, trots fåtalet studier (3 stycken), peka i en tydlig riktning att sömnbrist har en negativ inverkan på muskeluthålligheten, exempelvis situps och armhävningar vilka kunde minska med fem (5) till sex (6) repetitioner. Av tre (3) studier är det två (2) som är direkt jämförbara med varandra i upplägg och antal testade. Här finns det helt klart ett fortsatt behov av att fortsätta utforska var gränsen går för hur mycket sömn som behövs för att undvika minskad prestationsförmåga.

Sömnbrist och militär verksamhet

Här varierar upplägget mellan studierna. Vissa studier består av standardiserade fysiska tester (APFT) eller stridshinderbana medan andra består av stridsmoment på exempelvis gruppnivå. Här återfinns studier som pekar på att motivation och en sammansvetsad grupp kan motverka en individuell prestationssänkning på grund av sömnbrist. Detta baserar författarna på att de studier som varade under flera dagar ofta uppvisade en tydlig prestationsökning sista dagen. Sammanfattningsvis har däremot sömnbrist en negativ inverkan på prestationsförmågan överlag och därmed kan inverka på enhetens förmåga att lösa uppgift och att faktorer som tid utan sömn och återhämtning måste vägas in i den operationella planeringen. Men även här inflikar forskarna att det finns svagheter i underlaget och det krävs fortsatta randomiserade studier som tar hänsyn till energiintag och typ av aktivitet för att bättre förstå vad som är tillräckligt mycket sömn för att upprätthålla en enhets förmåga.

Sammanfattningsvis

Slutsatsen av den här översiktsstudien är att det behövs betydligt mer, och spetsigare, forskning inom området. Det finns en del forskning på hur sömnen påverkar de kognitiva funktionerna hos militär personal, och framförallt hur det påverkar motivationen. Samtidigt finns det många faktorer som påverkar en individs förmåga till att prestera trots lite sömn. Genom att identifiera hur dessa faktorer hänger ihop och påverkar varandra, kan vi även identifiera hur vi bäst förbereder den militära personalen för att hantera sömnbrist och de känslor som medföljer. Författarna lyfter att vi behöver vara försiktiga när vi tolkar resultaten från de enskilda studierna då det finns svagheter i fråga om randomisering av testpersoner och kontroll av andra påverkande faktorer. Vad vi däremot kan vara säkra på är att det finns ingen tydlig positiv inverkan prestationsmässigt i att beröva människor sömn.

Referenser

Grandou, C., Wallace, L., Fullagar, H.H.K. et al. The Effects of Sleep Loss on Military Physical Performance. Sports Med 49, 1159–1172 (2019). https://doi.org/10.1007/s40279-019-01123-8