Din EOBUSARE i gryningen

Kategori: Taktisk.se Sida 1 av 2

PM En underrättelse- och säkerhetstjänst organiserad för fred, kris och krig

Underrättelse- och säkerhetstjänsten är djupt förknippad med sekretess. Även om hemligheter kan skapa ett intresse i sig genom att skapa känslan av att veta något andra inte vet och därmed skapa en uppfattning av att tillhöra en utvald skara människor, finns det även en risk att sekretessen i sig gör det omöjligt att prata om sin verksamhet och därmed svårt att utveckla verksamheten[1] eller rekrytera ny personal.[2][3] Samtidigt är problematiken kring rekrytering intet på något sätt nytt utan har varit återkommande under lång tid.[4][5] Den nyligen åter uppstartade underrättelseinriktningen för armén visar att behovet av rätt utbildad underrättelsepersonal finns inom samtliga försvarsgrenar och stridskrafter. Samtidigt är trycket fortsatt högt Försvarsmaktens underrättelseutbildningar vars kapacitet är begränsad då det till del saknas lärare som kan utbilda inom såväl huvudämnet som de olika disciplinerna. Vi har således passerat den kritiska punkt där organisationen har svårt att skapa tillväxt samtidigt som den vidareutvecklar och upprätthåller funktionen. Då den militära underrättelse- och säkerhetstjänst-strukturen kan ritas som en upp-och-nervänd pyramid gällande fördelning av underrättelseutbildad personal, medför bristen på personal att kompetent personal snabbt sugs uppåt i systemet vilket skapar en kompetensbrist längst ner i organisationen där de kritiska besluten fattas. Därtill innebär allt fler tillförda organiska sensorer att flaskhalsen i den framtida underrättelsecykeln inte kommer vara själva inhämtningen, utan förmågan att bearbeta informationen och förmedla den i rätt tid till rätt mottagare i en miljö där dataöverföring kommer vara utsatt för störningar.

Då kunskapen bland chefer om hur underrättelse- och säkerhetstjänsten arbetar, är strukturerad och bidrar till chefernas handlande är låg medför detta en rad olika risker samt svagheter som i sig kräver en betydligt starkare och mer närvarande underrättelseorganisation.[6]

Vad den här promemorian kommer att visa är att den konventionella strukturen med en smal bas och en bred topp är en förlegad tanke, där Försvarsmakten i stället bör anamma en struktur som bäst kan liknas med ett timglas.

Syftet med den här promemorian är att lyfta diskussionen för hur Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänstorganisation bör gå vidare för att skapa gynnsamma förutsättningar för tillväxt samt sprida kompetens med bibehållen redundans i såväl fred, kris och krig.

Året som gått – 2020

Årskrönikorna börjar ta plats på olika sätt i våra mediekanaler och inte helt oväntat är pandemin ett dominerande tema. Det vore nästintill omöjligt, och även oansvarfullt, att skriva ett sammanfattande inlägg utan att nämna den inverkan Covid-19 har haft på den militära verksamheten över året. Det de flesta troligtvis tänker på är den inställda övningen Aurora 20. Ja, jag väljer att använda ordet inställd trots att försvarsmaktens ledning valde att uttrycka sig att övningen “flyttats fram”. Oavsett ordval var det rent praktiskt samma utfall för personalen längst ner. En indragen övning med bortfall av övningstillfälle i större förband och med det bortfall av övningsdygn. Dygn som hade varit ett välkommet tillskott i plånboken för många. För att inte glömma alla andra inställda övningar och kurser under våren samt officersutbildningar på distans, eller för den delen Hemvärnets verksamhet som varit kraftigt begränsat över året. Samtidigt, jämfört med påfrestningarna i samhället är det bagateller och något vi helt enkelt får hantera de kommande åren.

Motiv för att tjänstgöra i Försvarsmakten

Under en (1) vecka var undersökningen öppen för vem som helst att svara på. Totalt valde 170 personer att svara på frågorna kring vilken motivation som ligger till grund för deras tjänstgöring i Försvarsmakten. Inspiration till frågorna hämtades ur ett examensarbete från Officersprogrammet. Frågorna skrevs om för att bättre spegla en allmän tjänstgöring inom Försvarsmakten, därutöver lades två (2) frågor till om hur individen lockats till tjänstgöring (reklam eller bekant).

Inte oväntat var 90% av alla som svarade på undersökningen män. Den absoluta merparten av alla som svarade var GSS/K (59%) i åldersgruppen 21-30 år, tillhörde armén (59%) och har tjänstgjort 1-3 år.

Frågorna om motivation var graderade; Vet ej/Vill ej svara, instämmer inte alls, instämmer till låg grad, instämmer delvis, instämmer i hög grad samt instämmer helt.

Överlag verkar de flesta motiveras av att skydda Sverige och demokratin (74% instämmer helt eller i hög grad), vara en del av kamratskapen (75% instämmer helt eller i hög grad) samt utmana sig själv psykiskt/fysiskt (76% instämmer helt eller i hög grad). I stort förefaller det vara personlig utveckling som lockar och att det finns en bild av att Försvarsmakten kan leverera dessa.

Den absoluta majoriteten (61%) verkar inte ha tilltalats av Försvarsmaktens reklam när de sökte till myndigheten. Inte heller lönen verkar varit en motiverande faktor.

I övrigt anger 30% att de sökt till Försvarsmakten för att en bekant talat väl om professionen medan 35% inte allt höll med om påståendet. Möjligheten att åka på internationell insats finns där som en motiverande faktor för huvuddelen av de som svarat, strax över hälften höll helt med eller i hög grad om påståendet.

Det verkar inte heller vara på det sättet att de som svarat aktivt sökt sig till Försvarsmakten för att ha nytta av sin utbildning i en civil kontext. 62% av de som svarade instämde inte alls eller i låg grad med påståendet.

Resultaten pekar på att det är äventyrslusten, utvecklande utmaningar och viljan att vara med i något som är större än en själv är det som lockar flest att söka till Försvarsmakten. Något som även återfinns i fritext-svaren.

Att kunna hjälpa samhället och befolkningen. Skogsbranden 2014 var precis utanför knuten och det var helikoptrar i luften och hemvärn i skogen.

För att ta del av samtliga grafer utan fritext-svar kan du ladda hem dokumentet nedan.

Året som gått – 2019

2019 kan benämnas som ett fullspäckat och stundtals turbulent år för världen, Försvarsmakten och den här sidan. Försvarsberedningens rapport “Värnkraft” som kom under våren var en av de större händelserna där Försvarsmakten för första gången på länge föreslogs att växa, dock ej helt riktigt på det sätt som de flesta antagligen hade önskat med fler heltidsanställda. Klart var det i alla fall att det fanns (och fortsatt finns) ambitioner om att återupprätta gamla nedlagda förband, öka värnpliktsvolymerna och köpa in mer kvalificerad materiel. Spänningen var således olidlig hur Försvarsmakten skulle omhänderta rapporten och utforma sitt egna underlag till regeringen.

Om detta må ni skriva

Det kan uppfattas som något dramatiskt att travestera på den gamla boktiteln “om detta må ni berätta”, en bok som skickades ut för att upplysa om förintelsen. Samtidigt handlar det, precis som med boken, att få igång en diskussion i en tid som bäst kan beskrivas som post-Lagersten. Döpt efter den dåvarande informationsdirektören Erik Lagersten som utvecklade Försvarsmaktens kommunikationstjänst och tog med den ut på internet i form av bloggar och konton på sociala medier. En period som sen kom att kännetecknas av en ökad öppenhet och uppmaning till personalen att aktivt diskutera myndighetens verksamhet, även utanför fikarummen. Det som kännetecknats för post-Lagersten är uppfattningen om att kritiska diskussioner kring Försvarsmakten och dess förmåga inte längre välkomnas, och att handbok sociala medier inte är en publikation som verkar gälla.

Jag tog de största stegen till Försvarsmaktens nya informa­tionsstrategi när det blev helt uppenbart att förtroendevalda poli­tiker läste mer vad som stod på olika försvarsbloggar än lyssnade på Försvarsmaktsledningen. Och när riksdagsledamöter agerade mer på det som stod i sociala medier än det som var Försvarsmak­tens uppfattning. Det var ohållbart och då var vi tvungna att hitta en väg framåt

Erik Lagersten, Officerstidningen nr 2/2018

Vi måste våga diskutera vår verksamhet

Den militära säkerhetstjänstens uppgift är att upptäcka, identifiera och möta säkerhetshot som riktas mot Försvarsmakten och dess säkerhetsintressen såväl inom som utom landet. Säkerhetsintressena omfattar eller kan hänföras till personal, materiel, information, anläggningar och verksamhet i vid bemärkelse inklusive den internationella verksamhet som Försvarsmakten deltar i.

H Säk Grunder

I takt med att taktisk.se vuxit, så har även kommentarerna kring vad som är lämplig att publicera eller ej blivit fler. Det är bra för det visar dels på att MUSTs senaste säkerhetskampanj nått ut och gjort människor uppmärksamma, dels skapar det en diskussion kring vad som är skyddsvärt eller ej. Att Ryssland valde att införa ett förbud mot sociala medier för sin militära personal, som även sträcker sig bortom avslutade tjänstgöring, grundar sig troligtvis på att de ryska soldaternas aktivitet ute på sociala medier (bl a vk.com) har bidragit till att OSINT-analytiker kunnat spåra ryska förband i såväl Ukraina som Syrien. Med andra ord, den som har tillgång till internet och motivation kan åstadkomma mycket enbart genom att använda öppen information på nätet.

Placera studier i ett större sammanhang

Det finns många för- och nackdelar med att leva i en tid där information finns i tillsynes oändliga mängder och som kan spridas över hela världen med hjälp av ett knapptryck. Var och varannan medborgare har en informationsbärare i fickan som kan hjälpa till att svara på alla spörsmål, och även effektivt döda alla oeniga diskussioner om hur lång tid det egentligen tar att köra till Haparanda.

Baksidan av det ständiga informationsflödet är dels att det är svårt att överblicka. Det blir lätt “information overflow” hos användaren och tendensen verkar vara att vi som art mer och mer drar oss till information som är lätt att behandla, det vill säga tydliga rubriker och tv-underhållning som kräver minimal ansträngning för att förstå. I en tid där vi har i princip obegränsad tillgång till forskning, verkar vi något krampaktigt hänga kvar vid metoden att någon annan ska förklara det på ett lekmannamässigt vis. Det är här det inte sällan uppstår problem med att media rapporterar grova förenklingar med inledningen “forskning visar…”, baserat på en enskild studie.

Vinn boken “Träningsplanering”

I media beskrivs jul- och nyårshelgen som den tid på året då det konsumeras mest mat och människor därmed ökar i vikt. Januari är även den månad då rushen till landets alla gym är som störst då många har avlagt nyårslöften om ett nytt hälsosamt liv. Oavsett om du tillhör den skaran, eller har andra mål med din träning, är det fördelaktigt att planera träningen för att uppnå bästa möjliga resultat. Därför har du nu chansen att vinna boken “Träningsplanering” av Mikael Mattsson. Boken innehåller bland annat träningsprinciperna, återhämtning och koststrategier.

Klicka på läs mer för att läsa frågorna och svaren.

Året som har gått

I Försvarsmakten kan det stundtals vara svårt att särskilja år åt då de ter sig att vara ungefär likadana. Början på året drar verksamheten i gång med max fart. Personalen är uppvilad och full av tillförsikt och förväntningar. Någonstans kring sommaren börjar den första dippen uppstå när alla utmaningar med materiel och framförhållning åter igen gör sig påminda. Det är ungefär här också som förbandets ekonomi börjar bli ett diskussionsämne, men det är egentligen inte förrän efter sommarledigheten som det börjas trampa på bromsen. Är det inte ekonomin, är det miljötillstånden på skjutfälten som börjar närma sig taket. Förbanden börjar bromsa så pass hårt att det framåt vintern uppdagas att det finns pengar och ammunition som riskerar att brinna inne om det inte förbrukas nu. Från krypande halt till högsta hastighet framåt kastar sig förbanden rakt in i en julledighet med löftet att nästa år, då blir det annorlunda.

Men vad har kännetecknat 2018 för Försvarsmakten i allmänhet, och Taktisk.se i synnerhet? Redan från den årliga rikskonferensen Folk och Försvar har diskussionen i stort handlat om bristen av tillförda resurser (kapital) till Försvarsmakten. En del förväntade sig antagligen att Försvarsmaktens knappa resurser skulle bli en valfråga, men det blev inte fallet och större delen av sommaren och hösten har i stort handlat om hur Försvarsmakten saknar miljarder för att ens kunna bedriva upprätthållande verksamhet, något som nästa års budget verkar ha avhjälpt i sista sekund.

Jag är inte hemlig men jag delar inte din önskan om att synas

I takt med att sociala medier växte ökade även möjligheterna till att snabbt sprida ett budskap till människor över hela världen. De senaste åren har det även uppmärksammats att tekniken kan utnyttjas för att sprida påståenden och information som är falsk. Inte minst har detta lyfts fram som ett hot mot världens demokratier under pågående val där vinklade nyheter och ibland uppenbara lögner får snabb spridning och blir en sanning som kräver mycket tid för att bemöta och bryta ner. Detta har lett till att myndigheter och större medieföretag åtagit sig att försöka utbilda den större massan i källkritik, hur du som läsare bör gå tillväga för att kritiskt granska den information du får presenterat i ditt flöde.

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén