Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Den här artikelserien är indelad i tre delar. Den första delen beskrev översiktligt vad en personalansvarsnämnd är och varför Försvarsmakten har en egen. Den andra delen behandlade FPAN mer generellt, hur nämnden är organiserad, antal ärenden och beskriva övergripande vilket juridisk utrymme som nämnden rör sig i. Den tredje och sista delen, som du läser nu, kommer titta närmare på olika ärenden under de senaste åren och vilka åtgärder som nämnden beslutat om. Förhoppningen är att du efter den här delen har en djupare förståelse för hur FPAN fungerar och varför vissa händelser leder till avsked medan andra leder till löneavdrag eller varningar. Vilket verkligen aktualiserats efter nyheten om hur ett gruppbefäl fått fortsätta sin anställning efter att ha blivit dömd för ringa misshandel av sin då gravida sambo. Syftet är inte att bedöma om vissa beslut är korrekta eller felaktiga, inte heller att ta ställning för eller emot existensen av FPAN. Däremot är det författarens uppfattning att det krävs information om hur systemet är tänkt att fungera för att skapa tilltro såväl som diskussionsunderlag för eventuella förändringar.

Kort återblick

FPAN har till uppgift att pröva anmälningar där en anställd “begått tjänstefel eller andra förseelser” och där åtgärderna från arbetsgivarens sida kan bli uppsägning/avsked, åtalsanmälan, varning eller löneavdrag. Nämnden består av representanter från arbetsgivaren (Försvarsmakten), representanter från arbetstagarna (facken) samt försvarsjurister från juridiska avdelningen på Högkvarteret. Dessa sammanträder vid en rad tillfällen varje år för att fatta beslut i olika ärenden där åtgärderna de senaste åren skiftat mellan uppsägningar, avskedanden och löneavdrag.

Åtgärder historiskt

Här nedan kommer det tematiskt återges olika beslut som FPAN fattat genom åren. I texten kommer nämndens motivering återges. Avslutningsvis kommer undertecknad försöka belysa vissa nyansskillnader som återfinns bland vissa ärenden.

Varning

“En yrkesofficer skickade med­delanden och sms med kränkande och nedvärderande kommentarer till en medarbetare. Enligt nämn­den framgår det av handlingar att officeren skickat upprepade sms till en underställd kollega med kränkande omdömen och uppma­ningar om att medarbetaren i fråga borde avsluta sin anställning. Officeren åläggs disciplin­påföljd. Fpan tydliggör att ett fortsatt nedvärderande och kränkande agerande gentemot underställd personal kan leda till arbetsrättsliga åtgärder som ytterst kan leda till att officerens anställning upphör.”
Officerstidningen nr 1 2020

“En yrkesofficer har fått en varning för att ha framfört Försvarsmaktens fordon utan militärt förarbevis. Yrkesofficeren uppgav i sitt yttrande att anledningen var att materiel behövde flyttas och att ingen annan fordonsförare vid kompaniet fanns tillhands. Personalansvarsnämnden påpekar att yrkesofficeren, väl medveten om att det militära förarbeviset omhändertagits, ändå valt att framföra Försvarsmaktens fordon. Yrkes-officeren har därmed gjort sig skyl-dig till en tjänsteförseelse som inte kan anses ringa och personal-ansvarsnämnden bestämde påföljden till en varning.”
Officerstidningen nr 1 2016

“En civilanställd varnas för att vid fyra tillfällen ha framfört Försvarsmaktens fordon trots att den anställde saknat körkort efter att detta blivit indraget. Den anställde har hänvisat till privata omständigheter samt arbetssituation och förklarat sig förstå det allvarliga i vad den gjort. Därför avstår F-Pan från att anmäla till åtal utan låter påföljden stanna vid en varning.”
Officerstidningen nr 4 2010

Löneavdrag

“En civilanställd ges 25 procents löneavdrag i fem dagar för att ha varit berusad under en tjänstresa. Enligt F-Pan blev den anställde kraftigt berusad under resan. Beteendet är oacceptabelt och får inte förekomma under tjänstetid, framhåller nämnden.”
Officerstidningen nr 4 2010

“En yrkesofficer misstänks för sexuella trakasserier av kollegor. Av handlingar i ärendet framgår att officeren har skickat sms med sexuella förslag och anspelningar till flera kvinnliga kollegor, av vilka några varit underställda honom. Trots att kvinnorna i flera fall inte har svarat har officeren visat ett påstridigt beteende och fortsatt att skicka ett stort antal medde­landen under en lång tid. Office­ren har i stora drag bekräftat att han har skickat meddelandena till kvinnorna, men har pekat på ett det i vissa fall har förelegat ett visst ömsesidigt intresse. Beslut: Löneavdrag i tre dagar.”
Officerstidningen nr 1 2020

“En officer ska ha uppträtt kraftfullt berusad och betett sig olämpligt gentemot kvinnor på dansgolvet i samband med en mässdans. Förbandschefens anmälan till Fpan styrks av ett antal vittnesberättelser. Enligt nämnden är det oklart i vilken omfattning officeren insett att kvinnorna ansåg sig kränkta, men menar att han bor-de ha förstått att hans agerande var oacceptabelt.Nämnden skriver i sin motivering att i tidigare Fpan-beslut har klargjorts att det inom För-svarsmakten inte accepteras att anställda gör sig skyldiga till kränkningar och trakasserier. Då denna inställning inte kan vara främmande för officeren kan ingen annan påföljd än ett löneavdrag bli aktuell. Officeren har anfört till nämn-den att han är ångerfull och vill be samtliga inblandade om ursäkt. Beslut: Löneavdrag i fem dagar.”
Officerstidningen nr 5 2020

“En yrkesofficer var vid uppre­pade tillfällen olovligt frånvarande från sitt förband och sin tjänst i samband med en övning. Office­ren avvek för att ägna sig åt sin hobby ”geocaching” och använde i samband med detta Försvars­maktens fordon och drivmedel för privat bruk. Officerens frånvaro har inneburit säkerhetsrisker för förbandet, står det i persona­lansvarsnämndens motivering till beslutet. Beslut: Löneavdrag med 25 procent av daglönen i 25 dagar.”
Officerstidningen nr 5 2020

“En officer fick löneavdrag i tio dagar för att han under en tjänsteresa utomlands mot reglerna lät en kvinna sova över i ett hus som hyrts av Försvarsmakten för fritid och vila. Officeraren hade träffat kvinnan under nattklubbsbesök och tog senare på kvällen med henne tillbaka till huset. Nämnden kom fram till att det som hänt inte var saklig grund för uppsägning. Sanktionen blev löneavdrag.”
Lag & Avtal 22 augusti 2012

Andra ärenden som lett till löneavdrag: Korpral anmäld för sexuella trakasserier – löneavdrag i 15 dagar (2017), 1.e sergeant anmäld för att har betett sig på ett sätt som rekryter uppfattat som kränkande – löneavdrag i 15 dagar (2017), Civilanställd kränkt kollega – löneavdrag 5 dagar (2019).

Uppsägning

“En kontinuerligt anställd soldat, tjänstledig från sitt förband för studier till officer, har avskedats efter att ha dömts för misshandel. Av domen framgår, enligt nämndens redogörelse, att påföljden som personen i fråga fällts till ansvar för har ett straffvärde motsvarande fyra månaders fängelse men att den bestämts till villkorlig dom med dagsböter eftersom han kommer att skiljas från sin anställning. Nämnden skriver i sin motivering att den brottslighet som soldaten fällts till ansvar för är av sådan art att det inte längre föreligger förtroende för honom och är oförenlig med en anställning i Försvarsmakten. Beslut: Uppsägning.”
Officerstidningen nr 5 2020

“En specialistofficer har olovligen avvikit från tjänsten i samband med en övning och använt ett av Försvarsmaktens fordon för privata ändamål. Vid användning av fordonet fick han punktering och ska då ha ringt till för-bandet och begärt att underställda skulle hjälpa honom med det punkterade däcket. Officeren själv bestrider att frånvaron varit olovlig. I samband med förbandets utredning av incidenten har ytterligare information framkommit som ifrågasätter officerens lämplighet som officer, enligt Fpan. Nämnden skriver att Försvarsmakten fäster särskild uppmärksamhet på det sätt som officeren utnyttjat sin tjänsteställning genom att beordra soldater att hjälpa honom byta däck. Officerens agerande är omständigheter som arbetsgivaren ser mycket allvarligt på. Beslut: Uppsägning.”
Officerstidningen nr 5 2020

“En soldat har sagts upp efter att ha dömts för misshandel. Personal-ansvarsnämnden fann att soldaten fällts till ansvar för ett brott som innebär att det inte längre finns ett fortsatt förtroende för soldaten.”
Officerstidningen nr 1 2016

“Det var den 20 oktober 2016 som den civilanställde driftsingenjören tog med sig sin flickvän in på en anläggning, ett militärt skyddsobjekt inom Försvarsmakten, där han var anställd. Flickvännen hade inget tillstånd att vara där, vilket krävs för utomstående. Den 15 mars året därpå fick drifts­ingen­jören besked om att han skulle sägas upp på grund av händelsen.”
Lag & Avtal 25 april 2019

Andra ärenden som lett till uppsägning: Soldat anmäld med anledning av misstänkt koppleriverksamhet samt agerat mycket otillbörligt mot en kvinna, helt i strid mot Försvarsmaktens värdegrund (2015), Överstelöjtnant som fällts till ansvar för misshandel (2017), Soldat anmäld för narkotikabruk samt att han inte varit uppriktig i säkerhetsprövningsintervju (2018).

Avskedande

“En yrkesofficer har avskedats efter att ha dömts till fängelse för våldtäkt vid två tillfällen. Perso­nalansvarsnämnden hänvisar i sin motivering till Arbetsdomstolens uttalande om att det bör kunna ställas höga krav på laglydnad på den som är yrkesofficer (AD 2009 nr 96). Fpan finner att den brotts­lighet som mannen fällts till ansvar för är oförenlig med en anställning som officer i Försvarsmakten. Officeren har grovt brustit i sina åligganden mot Försvarsmakten och förtroendet för honom är för­brukat, skriver nämnden. Beslut: Avsked.”
Officerstidningen nr 1 2020

“En yrkesofficer har avskedats efter att ha dömts för olaga hot, ofredande och grovt rattfylleri. Personalansvarsnämnden fann att den brottslighet som yrkesofficeren fällts till ansvar för är av sådan art att det inte längre finns ett fortsatt förtroende för yrkesofficeren.”
Officerstidningen nr 1 2016

Andra rubriker på ärenden som lett till avsked: Civilanställd har framfört fordon utan att ha giltigt körkort (2019), Civilanställd har dömts för koppleri vid Nacka tingsrätt (2019), Soldat som vid flertalet tillfällen har uttryckt sig olämpligt och i strid med värdegrunden på sociala medier (2017), Gruppchef har förfarit svikligen mot arbetsgivaren genom att lämna felaktiga uppgifter rörande droganvändning under den säkerhetsintervju som föregick anställningsbeslutet (2017).

Åtalsanmälan

“Löjtnanten trodde kanske att han hittat ett smart sätt att komma billigt undan. Han hade fått ett tankkort för att kunna fylla på bränsle i de militärfordon han använde i tjänsten. Istället använde han kortet för att tanka sin egen privata bil från Försvarsmaktens drivmedelsanläggningar. Men det blev dyrt. Det kostade honom jobbet. Och ett åtal för stöld.”
Försvarets forum nr 6 2020

Så vad gäller egentligen vid bedömningar?

– Det beror på om brottet har begåtts på fritiden eller i tjänsten. Är det ett brott i tjänsten mot arbetsgivaren är det nästan alltid grund för avsked. Är det brott på fritiden beror det på karaktären av brott, vad man gjort

Frida Kertz, juridiska avdelningen på Högkvarteret, Försvarets forum nr 6 2020

Tittar vi på de ärenden som presenterats i artikeln råder det ingen tvekan om att svekfullt beteende mot Försvarsmakten onekligen kommer leda till att individen blir av med jobbet. Därefter verkar det finnas en skiljelinje mellan misshandel och ringa misshandel där det senare kan innebära fortsatt tjänstgöring, om än med förbandets vetskap om domen. Tyngdpunkten ligger således på förtroende för arbetstagaren från arbetsgivarens sida, vilket är ett återkommande argument för avskiljande.

När det däremot gäller agerandet arbetstagare emellan förefaller det, om det inte är ett återkommande beteende, mesta falla inom åtgärden löneavdrag. Vilket framgår i intervjun med en av försvarsmaktens jurister i Försvarets forum.

– Det vanligaste typen av ärenden är tyvärr ovälkommet beteende och det innebär oftast en disciplinåtgärd, alltså en varning eller ett löneavdrag.

Frida Kertz, juridiska avdelningen på Högkvarteret, Försvarets forum nr 6 2020

Det är troligtvis här det skär sig mellan å ena sidan arbetstagarna och samhället, å andra sidan arbetsgivaren (Försvarsmakten) och rättsväsendet. För å ena sidan betonar Försvarsmakten att förtroende såväl externt från samhället, som internt från personalen är viktigt. Och att varje snedsteg skadar förtroendet för myndigheten, inte minst eftersom det finns höga förväntningar på att militär personal ska vara av en “särskild karaktär” där personalen i hög utsträckning leds av en sund moralisk kompass.

Mixa sedan det här med samhällets intolerans mot kränkande språkbruk, sexuella trakasserier och inte minst våld mot kvinnor blir det tydligt att det finns ett glapp mellan vad samhället anser vara ett “rättmätigt straff” och vad staten har formulerat för straffsatser. Det här gäller givetvis inte bara Försvarsmakten utan är ett återkommande fenomen där exempelvis ekonomiska brott mot staten uppfattas leda till strängare straff än grova brott medborgarna emellan.

Samtidigt finns det en moralisk förväntan, framförallt bland personalen, att vissa gärningar ska leda till betydande åtgärder. Exempelvis att sexuella trakasserier inte enbart leder till några få dagars löneavdrag, eller att våld i nära relationer (ringa eller ej) ska leda till avsked. Här sitter Försvarsmakten i en tuff sits där den förväntar sig mycket av personalen, men inte alltid har de lagliga verktygen att upprätthålla den standard som önskas.

Kontentan är att Försvarsmakten har att följa Sveriges lagar och utifrån det angivna juridiska utrymmet (med hög rättssäkerhet) inte kan agera annorlunda när det kommer till att utdöma disciplinera åtgärder mot personal som beter sig förkastligt. Istället verkar vägen framåt fortsatt vara att arbeta proaktivt med att få personal på samtliga nivåer att agera väktare och tillse att kolleger håller sig inom de angivna ramarna. Och när någon trampar snett, följa upp med ekonomisk bestraffning i hopp om att det verkar tillräckligt avskräckande.

Även om anmälningarna till FPAN för “ovälkommet beteende” minskar verkar det ändock fortgå ute på förbanden i olika former. Således kommer vi även framgent få se enskilda fall dyka upp i media med individer som utsatt andra för kränkande behandlingar. Det viktiga är hur vi i framtiden agerar och kommunicerar kring de här fallen, samt att vi aldrig räds transparens i den här typen av ärenden.

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter