Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, FPAN, är ett känt begrepp inom myndigheten. De flesta har någon gång hört talas om FPAN och att ett visst agerande skulle medföra en risk för individen att hamna där. Men vad är en personalansvarsnämnd, varför har Försvarsmakten en sådan och hur förhåller den sig till samhällets rättssystem?

Den här artikelserien är indelad i tre delar. Den första delen, alltså det inlägget du just nu läser, kommer översiktligt beskriva vad en personalansvarsnämnd är och varför Försvarsmakten har en egen. Den andra delen kommer behandla FPAN mer generellt, hur nämnden är organiserad, antal ärenden och beskriva övergripande vilket juridisk utrymme som nämnden rör sig i. Den tredje och sista delen kommer titta närmare på olika ärenden under de senaste åren och vilka åtgärder som nämnden beslutat om. Förhoppningen är att du efter den sista artikeln har en djupare förståelse för hur entiteten fungerar och varför vissa händelser leder till avsked medan andra leder till löneavdrag eller varningar. Syftet är inte att bedöma om vissa beslut är korrekta eller felaktiga, inte heller att ta ställning för eller emot existensen av FPAN. Däremot är det författarens uppfattning att det krävs information om hur systemet är tänkt att fungera för att skapa tilltro såväl som diskussionsunderlag för eventuella förändringar.

Vad är en personalansvarsnämnd?

Personalansvarsnämnden är ett arbetsgivarorgan, vars uppgift är att pröva frågan om disciplinansvar när en anställd har begått tjänstefel eller andra förseelser. Det kan till exempel gälla olika former av misskötsel, avsteg från rutiner, kränkning och diskriminerande särbehandling, förseelse som rör arbetstider eller otillåten användning av myndighetens utrustning.

Statskontoret 2018

I en rapport från 2018 utgiven av statskontoret framgick det att ungefär 70% av alla dåvarande myndigheter hade en personalansvarsnämnd. Huruvida en myndighet ska ha en personalansvarsnämnd eller ej framgår i de instruktioner som respektive myndighet får från det politiska styret. Hur dessa nämnder ska se ut och om de är kontinuerligt upprättade eller ej kan skilja sig mellan myndigheter. De åtgärder som en nämnd får lov att vidta emot en tjänsteman regleras i myndighetsförordningens 25 paragraf.

25 §   Om regeringen har bestämt att det skall finnas en personalansvarsnämnd vid myndigheten, skall nämnden pröva frågor om

   1. skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, när anställningen inte är en provanställning,

   2. disciplinansvar,

   3. åtalsanmälan,

   4. avstängning.

Myndighetsförordning (2007:515)

De flesta känner antagligen till att tjänstemän har ett särskilt skydd i lagen om dessa skulle bli utsatta för hot eller våld i sin tjänsteutövning (eller om brottet kan kopplas till personens tjänst). Det är däremot kanske inte helt solklart att det också finns en lag som reglerar offentliga anställningar som medför en hel del skyldigheter. Det här medför att en tjänsteman kan åtalas för tjänstefel om det finns misstanke om brott.

22 §   Den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått brott ska anmälas till åtal, om misstanken avser
   1. följande brott enligt brottsbalken:
      a) tagande av muta enligt 10 kap. 5 a §,
      b) grovt tagande av muta enligt 10 kap. 5 c §,
      c) tjänstefel eller grovt tjänstefel enligt 20 kap. 1 § samt
      d) brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § första stycket,
   2. annat brott, om det kan antas föranleda någon annan påföljd än böter. Lag (2012:302).

Lag (1994:260) om offentlig anställning

Men alla förseelser är inte brottsliga, eller kan komma att leda till annan rättslig påföljd än böter. Där kan personalansvarsnämnden kliva in och med stöd av lagen utdöma disciplinpåföljder såsom avsked och löneavdrag. Samtidigt är det inte enbart för en myndighet att börja fatta beslut om disciplinåtgärder och avskeda tjänstemän utan saklig grund. Förutom att arbetstagaren har rätt att delta i en nämnd ska samtliga arbetstagare även företrädas av en personalföreträdare (vilket regleras i en särskild personalföreträdarförordning). Denne företräder samtliga anställda oaktat personalgrupp eller eventuell facklig tillhörighet. Därutöver behöver minst hälften av de utsedda ledamöterna vara närvarande för att nämnden ska kunna fatta beslut.

Enligt sammanställningen från statskontoret hanterar personalansvarsnämnderna (enligt dem själva) en rad olika förseelser. Exempelvis misskötsel, avsteg från rutiner, trakasserier, kränkning, diskriminerande särbehandling, våld eller hot om våld, förseelse som rör arbetstider eller tidsredovisning, otillåten användning av myndighetens utrustning eller resurser, stöld eller andra brott.

Därför har Försvarsmakten en egen personalansvarsnämnd

Som angavs ovan regleras förekomsten av en personalansvarsnämnd i de instruktioner som myndigheten får från den politiska makten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har alla fått detaljerade styrningar om vilka som ska ingå i respektive nämnd.

29 §   Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd. Försvarsmaktens personalansvarsnämnd består av överbefälhavaren, chefsjuristen, personaldirektören, personalföreträdarna och de chefer som överbefälhavaren utser.
Överbefälhavaren eller den överbefälhavaren sätter i sitt ställe är nämndens ordförande.

Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten

Därutöver har Försvarsmakten i interna bestämmelser förtydligat och mer detaljerat reglerat nämndens uppbyggnad samt vem som ska göra själva anmälan (exempelvis ska chefen för MUST göra anmälan till FPAN om det berör personal som tjänstgör vid förbandet).

4 § Av de chefer som överbefälhavaren utser ska en ledamot ha erfarenhet som förbandschef eller motsvarande.

FIB2018:7

Anmälan ska göras av chefen för den organisationsenhet där den anmälde tjänstgör, och ska innefatta en utredning av ärendet, yttrande med förslag till påföljd samt en motivering till förslaget.

Anmälan avseende personal i en internationell militär insats ska göras av förbandschefen vid det förband som organiserar insatsen. 

Anmälan avseende personal vid specialförbanden ska göras av chefen för specialförbandsledningen.

 Anmälan avseende personal med överstes, överstes av första graden, brigadgenerals, generalmajors, kommendörs, kommendörs av första graden, flottiljamirals eller konteramirals tjänsteställning ska göras av ÖB. 

https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/vart-arbetssatt/intern-tillsyn-och-kontroll/forsvarsmaktens-personalansvarsnamnd/

Som du säkert lagt märke till regleras personalansvarsnämnderna av en rad lagar och förordningar, som i sin tur bryts ner i interna myndighetsbestämmelser för att sedan reduceras till någon form av “populärutgåva” som alla kan läsa och förstå. I nästa del kommer vi att titta närmare på hur Försvarsmaktens personalansvarsnämnd de facto fungerar, vilka befattningar som sitter i nämnden och börja skrapa på vilka åtgärder som nämnden vidtar.


Referenser

Statskontoret. (2018) Myndigheternas personalansvarsnämnder.

Myndighetsförordning (2007:515)

Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten

Lag (1994:260) om offentlig anställning

Personalföreträdarförordning (1987:1101)

Försvarsmaktens interna bestämmelser om Försvarsmaktens personalansvarsnämnd; FIB 2018:7

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter