Det var ett tag sedan jag skrev en artikel och trots att jag har ett par artiklar i huvudet som jag skulle vilja få nedtecknade har jag inte riktigt lyckats frammana den nödvändiga motivationen. Men en sak som jag tycker är värt att uppmärksamma och som ger en viss tilltro till framtiden, framförallt utifrån ett förmågeutvecklingsperspektiv, är att det hjälper att ”gnälla på internet”. Med ”gnäll” menar jag helt enkelt den kritik som framförs på sociala medier och bloggar mot såväl försvarspolitik som Försvarsmaktens verksamhet. Kritik som i sin tur leder till diskussioner och debatt om vilka vägval vi behöver göra, i synnerhet i en orolig nutid där tid är den resurs vi förefaller ha minst utav.

De kritiska diskussionerna och viljan att förbättra har genom åren blivit allt mer framträdande vilket lett till att personer i Försvarsmaktens högsta ledning har fått leta sig bort från de mer traditionella kommunikationskanalerna och ta steget ut på olika socmed-plattformar som Instagram eller olika poddar för att följa såväl som engagera sig i de pågående diskussionerna. Det i sig är en faktor som bidrar till min uppfattning att det i allra högsta grad hjälper att ”gnälla av sig” på saker som man uppfattar som undermåliga eller konstiga, åtminstone så länge det finns en hint av att man vill att det ska bli bättre.

Det har däremot hänt några saker under året som jag tycker är särskilt värda att uppmärksamma för att visa på en positiv trend. Till exempel att arméchefen uppmärksammade och belönade personal ur infanteribrigaden som byggt en egen markgående fjärrstyrd farkost som de sedan använt under stridsövningar i bebyggelse. Ett annat är att diverse debattinlägg på militärdebatt leder till att försvarsgrenschefer svarar och tar diskussionen i olika frågor samt att det även görs försök att främja debatt internt. Att drivkraften bakom militär debatt, Kapten Andreas Braw, dessutom tilldelas en belöningsmedalj för sitt arbeta med att främja ett öppet diskussionsklimat är ett kvitto i sig.

Men det är inte bara ”av de närmst sörjande” som diskussionerna uppmärksammas vilket blev tydligt när försvarsdepartementet bjöd in försvarsdebattörer till en konferens för att diskutera hur försvaret kan stärkas under de kommande åren. Det positiva i sammanhanget är att det inte enbart var de traditionella försvarsdebattörerna som blev inbjudna utan även bloggare och twittrare. Jag tror att det är en viktig signal att man vågar ta ett sådant beslut och skapa en bred inbjudan till personer som kanske inte skulle få möjligheten att påverka annars, trots sin kompetens. Jag hoppas att det blev en lyckad sammankomst och att man vågar sig på att göra liknande saker i framtiden.

Överlag bär jag en förhoppning om att debattklimatet blivit mer tillåtande och att det framgent ses mer naturligt att diskutera öppet om såväl utveckling som mer allmänna frågor om försvarsmaktens inre liv. Utifrån mitt hörn ser jag att det i all väsentlighet noteras det som skrivs på internet och att det tas på allvar i en högre utsträckning än tidigare vilket är bra för Sverige och bra för Skaraborg.