Din EOBUSARE i gryningen

Etikett: mental träning

Mental träning och militär verksamhet

Försvarsmakten är i mångt och mycket ett stort landslag. Bestående av individer från samhällets alla hörn kan det liknas vid en stor idrottsförening. Varje individ har årliga fysiska prestationskrav som måste uppnås, samt att det är kravställt att individen ska genomföra fysisk träning minst tre (3) timmar varje vecka. I en tid där soldaten ses mer och mer som en elitsatsande atlet där förberedelser, kost och träningstillfällen kan jämföras med elitidrottare har intresset från den militära sidan ökat vad gäller idrottspsykologi och dess potentiella användningsområden i en militär kontext.

Inom Försvarsmakten återfinns begreppet psykisk beredskapsträning (PBT). PBT inkluderar avslappningstekniker, fokusering, visualisering samt miljöträning för att vänja individen vid att agera i en särskild miljö. Underlaget är däremot ej uppdaterat sen 90-talet och saknar stundtals källhänvisningar till påståenden om hur soldatens prestation kan påverkas av mental träning. Det föreligger således ett behov av en uppdatering av underlaget med nutida forskning.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Tidigare litteraturstudier i ämnet säger att det finns ett visst stöd för att mental träning kan ha positiv inverkan på den fysiska prestationen samt förmågan att hantera stressfyllda situationer, samt att mental träning verkar kunna implementeras i den vardagliga tjänsten utan ett krav på större tidsuttag i form av arbetstid. Således finns det flera indikationer på att idrottspsykologi kan ha en positiv inverkan på soldatens prestationsförmåga utan att för den delen komma på bekostnad av annan utbildning som kan anses viktigare (exempelvis sjukvård eller skytte).

Målsättning och visualisering kan ha positiv inverkan på den militära verksamheten

Det är ingen nyhet att de fysiska prestationer under press som soldater genomför under sin militära karriär i mångt och mycket kan jämföras med de prestationer elitidrottare genomför under tävlingar. Därför är det inte heller märkligt att metoder och teorier från idrottspsykologin används för att få militär personal att prestera bättre. Att ge dem ett övertag mot sin motståndare på fältet.

Trots att psykologisk färdighetsträning inte är något nytt i Försvarsmakten, fick den en uppsving först 2014 när försvarsmakten förlängde den militära grundutbildningen med en vecka för att få ner utbildningstempot och kunna fokusera på stresshanteringstekniker. Oftast kommer vi i kontakt med mental träning i form av förberedelser för internationella insatser. Trots att visualisering mycket väl skulle kunna användas inför exempelvis en inbrytning i ett hus eller förbättra testresultatet på multitestet.

Vad är psykologisk färdighetsträning?

Foto: Astrid Amtén Skage/Försvarsmakten

Foto: Astrid Amtén Skage/Försvarsmakten

Sveriges övergång till yrkesförsvar gjorde att vi inte bara fick en ny yrkeskategori (soldater), kraven på soldaterna och Försvarsmakten (som arbetsgivare) förändrades. Nu var inte soldaterna längre någon förbrukningsprodukt som i princip behövde vara hel under sin värnplikt, därefter skickades personen ut i det civila samhället och det var inte längre Försvarsmaktens bekymmer om personen gick ner sig fysiskt och psykiskt. Men när soldaten blev anställd, och den förväntade tjänstgöringstiden gick från månader till år fanns det de som insåg att modus operandi för fysisk träning behövde förändras. Detta har i sin tur bidraget till att försvarsmaktens personal stundtals tränar på en nivå som kan liknas med semi-elit. Därigenom har det under de senaste åren även börjat framföras begrepp som “tactical athlete”, där soldaten numera ses som en idrottsatlet.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén