Säkerhetsprövningen syftar till att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i denna lag och i övrigt pålitlig från säkerhetssyn-
3 kap. 2 § säkerhetsskyddslagen
punkt. Vid säkerhetsprövningen ska sådana omständigheter beaktas som kan antas innebära sårbarheter i säkerhetshänseende.
Det aktuella omvärldsläget har på flera sätt påverkat det svenska samhället och därmed även de svenska myndigheterna. De senaste åren har det påpekats från såväl militär som polisiär säkerhetstjänst att det finns ett hot från främmande makt vad gäller spionage, i synnerhet från insiders. Framförallt är det tre länder som pekas ut som särskilt aktiva (och därmed de största hoten): Ryssland, Iran och Kina (RIK). Därutöver har det under senare tid påpekats att den svenska offentliga statsapparaten måste börja ta det här hotet på allvar och agera i frågan. Framförallt i en tid där alla myndigheter förväntas krigsplacera sin personal och uppfylla en rad säkerhetsskyddskrav.
Med detta och bröderna Peyman nära i minnet för många är det egentligen inte särskilt förvånande att myndigheter blivit betydligt strängare i sina säkerhetsbedömningar. Särskilt mot personer med påbrå från RIK-länder. Det ska poängteras att det här inte är ett nytt fenomen. Det har långt innan fokuset på försvaret och Peyman-historien varit känsligt med relationer till individer med främst ryskt eller kinesiskt ursprung. Men det har i största allmänhet varit avgränsat till Försvarsmakten och därmed har det inte varit av intresse för allmänheten på samma sätt. Med det sagt ska det också sägas att det inte på något sätt är oförenligt med en tjänst i Försvarsmakten att vara gift med någon från någon av de ovannämnda länderna och det är oftast inte lojaliteten som så som ifrågasätts. Vilket är vad jag vill belysa i den här artikeln.
Vilken betydelse har informationen?
Utifrån säkerhetsanalysen kan vissa slutsatser dras om vad som kan krävas av den enskilde vid en specifik befattning. Utgå därför från befattningen och de risker som eventuellt finns. Värdera därefter om det som framkommit är förenligt med deltagande i verksamhet inom Försvarsmakten. Brottslig belastning, olämpliga personkontakter, beroendeproblem och lojalitetskonflikter är exempel som ska analyseras utifrån det säkerhetshot de kan innebära för Försvarsmakten.[…]
Bedöm även om han eller hon på grund av släktskap eller vänskap kan tänkas bli föremål för påtryckningar[…].
Handbok säkerhetstjänst
Med uppmärksammandet av den svenska soldat som semi-anonymt förmedlat rysk propaganda och sagt sig saboterat svensk krigsmateriel, tog det inte särskilt lång tid innan det kom att handla om lojalitet baserad på etnicitet. En klassisk missuppfattning kring hur lojalitet fungerar och vad en säkerhetsprövning i allmänhet värderar. Hade etnicitet varit en avgörande faktor vid spioneri hade vi aldrig behövt uppleva individer som Wennerström och Bergling. Och det som har kommit fram i fallet med Kia Peyman visar snarare på att det handlat om pengar för att upprätthålla en livsstil än blodsband.
Tyvärr riskerar slutenheten kring säkerhetsprövning och liknande bekräfta den allmänna bilden av att det är etnicitet som är avgörande för huruvida en individ kan förväntas vara lojal eller inte.
Kravet på svenskt medborgarskap gäller endast anställning
reglemente säkerhetstjänst, s. 230
och inga andra former av deltagande. Det finns inte något krav att en person endast ska ha svenskt medborgarskap, utan en person kan vara medborgare i flera länder.
Säkerhetsprövningen ska förvisso undersöka om en individ kan förväntas vara lojal mot den svenska staten och dess intressen. Men det är enbart en del av processen. Säkerhetsprövningen syftar även till att identifiera eventuella sårbarheter som kan användas för att övertala eller tvinga individen till ett visst agerande. Anledningen till att etnicitet hos individen eller anhöriga blir av intresse (i ett land där etnicitet annars ska vara ointressant) är om det kan utnyttjas av en aktör. Exempelvis genom hot mot släktingar i hemlandet.
Har personen kontakter, släkt eller andra relationer i det landet? Bedöm därefter hur de eventuella kunskaperna och kontakterna kan påverka bedömningen av lojalitet och pålitlighet eller utgöra en sårbarhet.
Handbok säkerhetsprövning, s. 31
Det handlar alltså mindre om att man förväntar sig hitta en spion i varje individ med utländskt påbrå och mer om att värdera hur vissa stater förhåller sig till sina medborgares rättigheter. Den danska staten är exempelvis sannolikt mindre benägen att utsätta sina medborgare för hot i syfte att på en eventuell svensk partner att röja information eller agera på ett visst sätt. Samma princip är gällande för anhöriga som är kriminellt engagerade. Kan det komma att utgöra ett hot genom påverkan från kriminella aktörer?
Utifrån ett riskreduceringsperspektiv kan olika krav ställas på lojalitet, pålitlighet och sårbarhet. Detta kan t.ex. innebära att en individ kan placeras på en befattning i säkerhetsklass trots att en viss sårbarhet och vissa brister i lojalitet och pålitlighet finns, men att dessa kan hanteras med andra skyddsåtgärder. Det kan även innebära att en
Reglemente säkerhetstjänst, s. 205
person inte tillåts delta i den säkerhetskänsliga verksamheten, t.ex. om levnadsbakgrund inte kan klargöras eller om deltagandet överför en alltför stor sårbarhet till
individen.
Det viktiga att komma ihåg i det här är att det finns inte en allmänt gällande säkerhetsprövning. Det vill säga att en godkänd säkerhetsprövning inom en myndighet inte garanterar en godkänd säkerhetsprövning i en annan. Helt enkelt för att det rör sig om olika verksamheter med olika förutsättningar. En säkerhetsprövning kan även att ändras under tiden som tjänstgöringen pågår.
Ett beslut i ärende om säkerhetsprövnings omprövas i följande fall.
reglemente säkerhetstjänst, s. 258
– Om det under tiden för en persons deltagande framkommer brister i pålitlighet, lojalitet eller sårbarhet i säkerhetshänseende.
– Om organisationsenheten bedömer att en person som inte har en godkänd säkerhetsprövning åter kan placeras på en befattning som är placerad i säkerhetsklass.
– Om ett tidigare beslut omfattas av villkor och organisationsenheten bedömer att det inte längre finns behov av ett eller flera villkor.
Bedömningen i en säkerhetsprövning vilar på den samlade bilden av en person där det skett överväganden som talar till individens fördel likväl som till individens nackdel. Vilket även det är viktigt att poängtera, nämligen att säkerhetsprövning inte handlar om att enbart belysa de negativa sidorna hos en individ, utan att även finna styrkorna som även de läggs på vågskålen.
Kontentan är att det finns ingenting som säger att tjänstgöring i statens tjänst inte kan vara förenlig med härkomst från specifika länder, i de fall där det kan tänkas finnas sårbarheter finns möjlighet att fatta beslut om olika åtgärder från skyddssamtal som tillfälliga restriktioner gällande tillgång till information. Samtidigt finns det fall där kopplingar utomlands innebär sådana sårbarheter att det krävs att en anställning avslutas för att ingen annan åtgärd bedöms kunna “åtgärda” sårbarheten.
Vi behöver vara försiktiga på vår väg framåt i den här frågan. En inte oansenlig del av Sveriges befolkning har någon form av koppling till andra länder. Antingen genom släktskap eller partnerskap. Det innebär även att samma grupp återfinns inom Försvarsmakten där personal har på olika sätt kopplingar till andra länder. Hamnar vi i en situation där uppfattningen är att den typen av band medför uppsägning eller uteblivet jobb, då är risken att den typen av relationer eller släktskap kommer att hållas hemliga vilket skapar andra sårbarheter. Därutöver slår det mot vår förmåga att exempelvis förse organisationen med såväl kulturell som språklig kompetens.
Det vilar ett tungt ansvar på säkerhetsorganisationen att inte falla i fällan att enbart grunda sina beslut på magkänsla samt en rädsla för att göra fel. En skärpt uppföljning på dokumentationskravet vid säkerhetsprövning kan vara ett sätt att komma åt det. Det andra är att införa en instans dit individen kan överklaga och få sitt fall granskat av en oberoende part. Helt enkelt för att säkerställa att utredningen är korrekt utförd och för att motverka en fortsatt spridning av synen på säkerhetstjänsten som någon form av paranoid aktör som godtyckligt kastar ut folk i kylan.
