Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Nu när Sveriges försvarsminister meddelat att vi ska skriva under en avsiktsförklaring med Frankrike och ingå i ett nytt militärt samarbete med Norge och Danmark är det nog på sin plats att presentera en enklare sammanställning över de olika typer av avtal vi redan har idag och vad de har för fokusområden. Framförallt vad det konkret innebär med “avsiktsförklaring” och “samförståndsavtal”. Huvuddelen av den här texten skrevs vid årsskiftet 2019-2020 innan regeringen producerade en skrivelse som beskrev de militära samarbeten som Sverige har med andra stater och organisationer.

Syfte

Syftet med inlägget är att förutsättningslöst öka kunskapen kring Sveriges bilaterala, trilaterala samt multilaterala försvarssamarbeten, samt hur dessa förhåller sig till den uttalade alliansfriheten. Sveriges komplicerade förhållande till NATO är välstuderat inom statsvetenskapen, däremot är det inte lika studerat i hur Sverige förhåller sig till samarbeten överlag och hur det kommer sig att landet kan klassas som ”able and willing” när det gäller militära insatser i olika insatsområden till stöd för såväl Nato som EU.

Avgränsningar

Underlaget för försvarssamarbeten bygger på det regleringsbrev som regeringen delgett Försvarsmakten. I regleringsbrevet tydliggör regeringen vilka internationella samarbeten som är prioriterade, samt anger hur de ska återrapporteras. Detta underlag används som grund för att avgränsa bort samarbeten som Sverige just nu inte prioriterar. Vidare har samarbeten med Norge, Litauen samt Nederländerna avgränsats bort då det saknas underlag för analys.

Då samarbetet Framework Nations Concept (FNC) i sig bygger på samarbetet mellan Sverige och Tyskland, samt att målet med samarbetet just nu inte är definierat mer än att Försvarsmakten ska återrapportera lämpliga projekt att delta i, har det samarbetet avgränsats bort i empirin.

Dessa avgränsningar kan ha en påverkan på analysen och slutsatsen, samtidigt består underlaget av ett antal samarbeten och avtalsformer som medger ett tillräckligt tillförlitligt underlag för fortsatt analys. Eventuella historiska samarbeten som valts bort och som inte förekommer i regleringsbrevet som prioriterade samarbeten har sannolikt låg inverkan på resultatet. Detta då inaktiva samarbeten i sig inte föranleder någon aktiv åtgärd från Sverige, och således inte påverkar Sveriges agerande i någon riktning.

Centrala begrepp

Avsiktsförklaring (Letter/Statement of Intent)

Svensk ordbok definierar avsiktsförklaring som en ”informell överenskommelse där parterna uttrycker sin avsikt att senare inleda ett samarbete”. Begreppet ”letter of intent” har sitt ursprung i den amerikanska börshandeln där överenskommelseformen användes inför exempelvis köp av aktier. Formen i sig är inte legalt bindande utan mer att ses som ett underlag för att skapa stabilitet inför en fortsatt avtalsprocess mellan aktörer. En avsiktsförklaring förefaller ha en mer psykologisk inverkan där moraliska åtaganden väger tyngre än de rent legala. Det är därmed upp till ingående parter att själva definiera hur dokumentet ska se ut och vilka åtaganden en underskrift ska innebära.

Samförståndsavtal (Memorandum of Understanding)

Ett samförståndsavtal är ett av stegen mot ett formellt samarbetsavtal mellan flera aktörer (såväl bi- som multilateralt). Avtalet i sig är inte formellt bindande och kan liknas med en mer formell form av avsiktsförklaring. Tvetydigheten hur bindande ett samförståndsavtal är uppmärksammades när USA:s nuvarande president Donald Trump under handelsförhandlingar med Kina uttryckte att avtals-formen inte har någon legalitet.

Fördrag (Treaty)

Svenska Akademien definierar fördrag som ”högtidlig, formell överenskommelse i större fråga mellan stater el. på högre nationell nivå”. Begreppet fördrag är vanligtvis förekommande i en EU-kontext för de avtal som samtliga medlemsstater enas kring (ex Lissabonfördraget). Länderna är med och utformar fördragen och ingår i dem frivilligt, däremot är fördragen bindande juridiskt när de skrivits under av en stat. Det är även genom ett fördrag som alliansen NATO grundandes när 12 länder tillsammans skrev under Nordatlantiska fördraget (North atlantic treaty) där länderna bland annat förband sig att ett angrepp på ett medlemsland är att likställas med ett angrepp på samtliga medlemmar och därmed ska vidta åtgärder.

Interoperabilitet

” Förmåga att multinationellt kunna fungera effektivt tillsammans. Ska kunna ske genom att tjänster utbytes mellan och utnyttjas av system, militära enheter eller militära styrkor. Uppnås genom en internationell standardiseringsprocess.”. Interoperabilitet kan därmed förstås som en förmåga där militära förband från olika stater kan samarbeta och sprida information mellan sig utan vare sig språkliga eller tekniska hinder. Det kan även förstås utifrån gemensamma, eller åtminstone förståelse för varandras, metoder för såväl beslutsfattande som strid.

Underlaget

Sverige har under det senaste decenniet inlett en rad samarbeten med olika länder. Det mest långtgående och kommunicerade är sannolikt samarbetet med grannlandet Finland där samarbetet har en särskild sektion på försvarsdepartementets webbplats. Därefter har det tecknats avtal med såväl andra länder inom den europeiska gemenskapen såväl som med USA. I underlaget ingår de prioriterade försvarssamarbeten som tydliggjorts i regleringsbrevet från regeringen. En sammanställande tabell över underlaget återfinns i slutet.   

Bilaterala samarbeten

Sverige-Finland

Samarbetet mellan grannländerna Sverige och Finland har fördjupats successivt sedan första handlingsplanen skrevs på under 2014. Den handlingsplanen syftade till att undersöka möjligheterna till utökat samarbete länderna emellan inom försvarsområdet. Detta ledde i sin tur att de svenska och finska försvarsmakterna året därpå publicerade en slutrapport om hur samarbetet skulle kunna utvecklas. I den rapporten konstaterar såväl svenska som finska försvarsföreträdare att de båda länderna har en gemensamma intressen i övningar och en god lägesbild av närområdet. Detta har i sig bidragit enligt rapporten till en god grund för fortsatt samarbete. Rapporten understryker att det finns en risk för suboptimering och dubbelarbete om det startas separata processer som ligger utanför övriga samarbeten (NATO, EU, NORDEFCO).

Under 2017 genomfördes en särskild utredning om vilket juridiskt spelrum ett försvarssamarbete skulle ha, bland annat för att ge och ta emot militärt stöd. Utredningen resulterade bland annat i ett förslag att ge regeringen större befogenheter att fatta beslut om att skicka militära förband till Finland för att understödja finska förband för att förhindra ett väpnat angrepp. Likväl att finska förband ska kunna verka (det vill säga ha liknande befogenheter som svensk militär personal) i Sverige för att tillsammans med den svenska Försvarsmakten möta en motståndare. Utredningen lämnades till regeringen 2018 som sedan dess skickat ut underlaget på remiss för ett lagförslag, ett liknande lagförändringsarbete sker även i Finland. I juli 2018 undertecknade Sverige och Finland ett samförståndsavtal mellan länderna där syftet var ”att skapa kontinuitet, förutsägbarhet och långsiktighet”, däremot syftar inte avtalet till ömsesidiga försvarsåtaganden. Detta symboliseras genom återkommande övningar, så kallad “cross-border training”, där länderna erbjuds att öva på ömsom sidor gränsen genom ett förenklat tillståndsförfarande.

I en gemensam debattartikel skriver försvarsministrarna för Finland och Sverige att de båda länderna delar geostrategiska intressen och har samma syn på läget i Östersjön. Man uppger ett likartat fokus på det nationella försvaret i samarbete med andra. Det vill säga att Finland såväl som Sverige understryker vikten av samarbete framför medlemskap i allianser.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som informationsutbyte, gemensamma övningar, förändringar i ländernas lagstiftning som möjliggör insatser, gemensamma förband samt samarbete kring internationella åtaganden.

Sverige-USA

Den 8 juni 2016 tecknade Sverige och USA en avsiktsförklaring vars syfte är att ange riktning för såväl pågående som framtida samarbeten inom försvarsområdet. Försvarsministern säger i ett uttalande att avsiktsförklaringen är en del i att förbättra effektiviteten i försvarssatsningar och utveckla förmågan att uppträda operativt tillsammans.

I avsiktsförklaringen framgår att den transatlantiska länken är viktigt för såväl amerikansk som europeisk säkerhet och att kontinenterna därmed måste samarbeta. Då östersjöns roll i den europeiska säkerhetspolitiken blivit alltmer framträdande i kombination med ett växande terrorhot söker de båda länderna att gemensamt bidra till fred och säkerhet. I dokumentet framgår det att målsättningarna med samarbetet är att öka interoperabiliteten, stärka ländernas förmågor genom övningar, fördjupa samarbetet gällande utveckling av exempelvis vapen och forskning inom olika områden samt gemensamt bemöta de utmaningar som finns i multinationella operationer.

Avsiktsförklaringen är inte ett bindande dokument mellan länderna och länderna avser att se över hur avtalet implementeras vartannat år.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som informationsutbyte, ökad säkerhetspolitisk dialog, gemensamma övningar, forskning och utveckling samt internationella åtaganden.

Sverige-Tyskland

Den 29 juni 2017 tecknade Sverige och Tyskland en avsiktsförklaring gällande försvarsområdet. Det fördjupade samarbetet berör bland annat övningar, multinationella operationer samt materielfrågor. I pressmeddelandet poängteras Tysklands roll som aktör i Östersjöregionen, och att avsiktsförklaringen syftar till en djupare dialog länderna emellan när det gäller aktiviteter i Östersjön. Vidare leder Tyskland försvarssamarbetet FNC vilket är ett samarbete mellan ett tjugotal länder inom olika projekt.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som övningar, materielutveckling samt åtaganden i form av internationella insatser.

Sverige-Danmark

Sverige och Danmark ingick den 14 januari 2016 ett samförståndsavtal om fördjupat försvarssamarbete inom flygområdet och det marina området. Fokusområden för samarbetet är ökat informationsutbyte, säker kommunikation mellan länderna, ökat övningsutbyte samt skapa förutsättningar för tillgång till varandras territorium under fred. Samarbetet har därefter förstärkts med ett avtal gällande flygsamarbete vilket berör förenklat tillträde till respektive lands territorium med flygplan.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som informationsutbyte, gemensamma övningar samt förändringar i ländernas lagstiftning som möjliggör insatser.

Sverige-Lettland

Sverige och Lettland undertecknade 10 december 2012 ett samförståndsavtal rörande försvarssamarbete. I samförståndsavtalet framgår det att länderna önskar bidra till att bevara fred och stabilitet framför allt Östersjöregionen. Det anges att en ömsesidig förståelse främjar bägge länders intressen Samarbetsområdena är totalt nio där bland annat utbyte av information, forskning och utveckling samt anskaffningsfrågor ingår.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som materielutveckling samt informationsutbyte.

Sverige-Estland

Sverige och Estland undertecknade den 7 februari 2011 ett samförståndsavtal om samarbete inom försvarsområdet. Precis som avtalet med Lettland rör samarbetet nio områden inom den militära sfären, bland annat informationsutbyte, forskning samt anskaffningsfrågor. Ett uttryckt syfte med avtalet är att främja ett samarbete som präglas av ömsesidig nytta.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som materielutveckling samt informationsutbyte.

Sverige-Polen

Sverige och Polen har sedan 1994 ett samarbetsavtal som främst rör försvarsmateriel och forskning. 2015 tecknades ett så kallat ramavtal mellan länderna. Samarbetet syftar till att stärka den gemensamma förmågan att bidra till fred och stabilitet.

Sverige-Storbritannien

Den 11 juni 2016 tecknade Sverige och Storbritannien en avsiktsförklaring som berör ett samarbetsprogram på 50 punkter inom försvarsområdet. I pressmeddelandet framgår att samarbetet ska utveckla försvarsförmågan, förbättra interoperabiliteten samt stärka förmågan att agera tillsammans. Det uttrycks att de båda länderna delar synen på den globala och regionala utvecklingen samt att samarbetet är avgörande för europeisk säkerhet. Därefter har Sverige skrivit på för att såväl ansluta sig till den insatsstyrkan Joint Expeditionary Force ledd av Storbritannien som ett fördjupat utvecklingssamarbete för utveckling av framtida stridsflygplan.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som gemensamma övningar, interoperabilitet, utveckling av försvarsmateriel och säkerhetspolitisk dialog.

Trilaterala samarbeten

Sverige-Finland-Norge

Den 23 september 2020 annonserade försvarsministrarna från Sverige, Finland och Norge att länderna undertecknat en trilateral avsiktsförklaring för att stärka det ”operativa försvarssamarbetet”. Avsiktsförklaringen, bestående av tre sidor, beskriver hur länderna ska vara beredda att utföra operationer tillsammans i kris och konflikt. Även trots att Norge kommer överföra styrkor till Nato i händelse av en konflikt. Samarbetet och förberedelserna syftar enligt avtalet till att stärka interoperabiliteten mellan länderna. Planeringen inriktas mot gemensamma intresseområden som de norra delarna av respektive land. Vidare är målsättningen att genom övningar stärka samarbetet och därmed den gemensamma förmågan till planering och genomförande av operationer.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som gemensamma övningar, interoperabilitet samt gemensam planering för nationella militära operationer.

Sverige-Finland-USA

Den 8 maj 2018 tecknade Sverige, Finland och USA en trilateral avsiktsförklaring (Statement of intent) under ett möte i Washington, USA. I avsiktsdokumentet framgår att nationerna har fördjupat respektive bilaterala avtal där Sverige och Finlands försvarssamarbete från 2014 anges som en grund där USA sen upprättat bilateralt avtal med respektive land. Med det här som bakgrund anger de tre nationerna att de har gemensamma intressen för att garantera en stabil och säker Östersjöregion. Den trilaterala avsiktsförklaringen anges komplettera de bilaterala avtalen länderna emellan.

Målsättningen är att stärka relationerna mellan staterna inom försvarsområdet, samt att stärka överenskommelser och samarbeten med utomstående organisationer som Nato och EU, samt försvarssamarbetet NORDEFCO.

Enligt pressmeddelande från Försvarsdepartementet syftar avsiktsförklaringen till ökad interoperabilitet mellan länderna, ”intensifierad” dialog och övningsverksamhet. Vidare redogör dokumentet för målsättningar att främja en ”konstruktiv länk” mellan Nato och EU, koordinera strategisk kommunikation, stärka förmågor samt öka ”situational awareness” i Östersjöområdet för samtliga avtalsparter. Interoperabiliteten specificeras inte enbart till den militära nivån, utan även på politisk (policy) nivå.

För att uppnå målen avser länderna att genomföra regelbundna möten på ”samtliga nivåer”, utbyta information, öka det praktiska samarbetet mellan ländernas väpnade styrkor, koordinera deltagande i övningar, utforma övningar för att spegla det trilaterala samarbetet, utveckla samarbete i multinationella operationer, koordinera den strategiska kommunikationen gällande ”incidenter” samt öka det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato.

Avsiktsförklaringen som sådan är inte ett bindande avtal mellan länderna och ersätter inte heller de överenskommelser och samarbeten som redan finns mellan länderna. I takt med att samarbetet utvecklas kommer länderna att se över avsiktsdokumentet och genomföra modifieringar när det anses behövas.

Avsiktsförklaringen följdes upp av ett möte 2019 där försvarsminister Peter Hultqvist angav att ”det ligger i Sveriges intresse att ha en god relation med USA” och att framför allt de gemensamma övningarna och samarbetet i internationella operationer var steg i att uppnå de mål som formulerats under 2018.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som gemensamma övningar, interoperabilitet, utbyte av information samt utökat samarbete i internationella insatser.

Multilaterala samarbeten

NORDEFCO

Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO) är ett samarbete mellan Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland inom den militära arenan, dock ej enbart begränsad till den militära nivån. Samarbetet kännetecknas av frivillighet och samarbetsformen för NORDEFCO bygger på tidigare nordiska samarbeten under 90-talet. Under 2009 fattades ett beslut om att slå ihop samtliga nordiska samarbeten inom försvarsområdet till ett gemensamt forum. Syftet med bildandet av samarbetet är att stärka ländernas nationella försvar och hitta gemensamma lösningar på de utmaningar som länderna identifierat. Samarbetet kräver inte att samtliga fem länder ska vara delaktiga i alla överenskommelser eller projekt, utan det är frivilligt för varje land att själv bestämma hur och när de vill engagera sig. Den svenska regeringen ser inga begränsningar med samarbetet (förutsatt att det inte handlar om ömsesidiga försvarsgarantier) utan trycker på vikten av ett långtgående samarbete som bygger på förtroende.

Under den tioårs-period som samarbetet varit aktivt har länderna utvecklat samarbetet på en rad punkter. Bland annat möjligheten till gemensamma övningar över landsgränser i norr för Sverige, Norge och Finland. Ett nordiskt centrum för implementering av genderperspektiv i militära operationer har inrättats i Sverige. Ett gemensamt samarbete kring transportflyg där Sverige, Norge och Danmark avlöst varandra för att stödja FN:s insats i Mali. Samförståndsavtal om förenklade tillträden till respektive nations territorium och utbyte av luftlägesinformation såväl som avsiktsförklaringar gällande gemensamma övningar har undertecknats. 2018 enades ländernas försvarsministrar om en ny vision (Vision 2025) där länderna ska ha en intim säkerhets- och försvarspolitisk dialog. Visionen betonar ett fortsatt effektivt (såväl operativt som ekonomiskt) samarbete där mer gemensam materiel ska bidra till ökad förmåga att agera tillsammans.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som gemensamma övningar, interoperabilitet, utveckling av försvarsmateriel, internationella insatser och säkerhetspolitisk dialog.

Joint Expeditionary Force (JEF)

Joint Expeditionary Force (JEF) är till skillnad från tidigare beskrivna samarbeten ett samarbete som består av dedikerade militära förband. Förbanden ingår, likt Eu:s styrkeregister, i en pool av resurser som kan åberopas för att lösa militära insatser för såväl FN, EU som Nato. Storbritannien är initiativtagaren till styrkan och i grunden består den av brittiska förband som kompletteras av europeiska förband från övriga samarbetspartners. Gemensamt för samtliga förband som ingår i styrkan är att de har hög beredskap.

Den svenska regeringen skrev, tillsammans med Finland, på ett initialt deltagande den 30 juni 2017. I uttalandet på såväl regeringens som brittiska försvarsdepartementets hemsida säger försvarsminister Hultqvist hur styrkan är ett komplement till övriga bi- och multilaterala samarbeten som Sverige har. Under 2018 undertecknade Sverige tillsammans med övriga länder ett samförståndsavtal vilket innebar att JEF nått full förmåga.

I samarbetet ingår det totalt nio länder; Storbritannien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Sverige och Finland. Samtliga länder som ingår i JEF ingår även i samarbetsgruppen Norra gruppen, dock står Polen, Tyskland och Island utanför JEF-samarbetet. Samtliga länder som ingår i samarbetet har full kontroll över de förband de ställer till förfogande, det innebär framförallt att länderna fortsatt beslutar om och när ett förband ska ingå i en övning eller insats. Således äger inte Storbritannien de förband som ingår utan allt deltagande sker utifrån respektive lands egen vilja och förmåga.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som gemensamma övningar, interoperabilitet, internationella insatser och säkerhetspolitisk dialog.

European Intervention Initiative (EI2)

Sverige anslöt sig till det europeiska försvarssamarbetet, European Intervention Initiative (EI2), den 20 september 2019. Försvarssamarbetet är ett franskt initiativ där förutom Sverige ingår länder som Finland, Storbritannien, Tyskland, Spanien, Danmark, Nederländerna, Estland, Portugal och Frankrike. Samarbetet beskrivs som ett mellanstatligt samarbete som ska stärka ländernas förmåga att hantera kriser eller konflikter. Samarbetet grundar sig på att länderna delar information som hot- och riskbedömningar samt erfarenheter.

Samarbetet ska enligt försvarsminister Hultqvist ge Sverige möjlighet att påverka den europeiska säkerhetspolitiska inriktningen genom samverkan med viktiga samarbetspartners. EI2 innebär inga bindande förpliktelser för de ingående staterna och ingen stående styrka skapas.

Samarbetet kan konkretiseras kring begrepp som säkerhetspolitisk dialog, internationella insatser och utbyte av information.

Sammanställning över försvarssamarbeten

Partnerland/OrgÅr*Typ av avtal**BegreppMålsättning
Finland2014Samförståndsavtalinformationsutbyte, gemensamma övningar, förändringar i lagstiftning som möjliggör insatser, gemensamma förband,
samarbete kring internationella åtaganden
”Målet med försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland är att förbättra ländernas försvarsförmåga, möjliggöra gemensamt operativt agerande och främja gemensamma intressen på försvarsområdet, inklusive att stärka säkerhetssituationen i Östersjöregionen.” (Försvarsdepartementet, 2018c)
USA2016Avsiktsförklaringinformationsutbyte, ökad säkerhetspolitisk dialog, gemensamma övningar, forskning och utveckling, internationella åtaganden” This statement of intent sets out our strategic resolve to increase the understanding and cooperation between our respective  defence ministries, armed forces, and defense agencies; to build on current cooperative activities; to identify and prioritize new initiatives; to work together to develop our defense capabilities; to enhance our interoperability and ability to deploy alongside each other operationally and thereby improve the efficiency and effectiveness of our defense efforts.” (Statement of intent, 2016)
Danmark2016Samförståndsavtalinformationsutbyte, gemensamma övningar samt förändringar i ländernas lagstiftning som möjliggör insatser”samarbetet […] syftar till att uppnå synergier och öka den operativa effekten för flyg- och marinstridskrafter i fredstid.” (Försvarsdepartementet, 2018f)
Lettland2012SamförståndsavtalMaterielutveckling, informationsutbyte” Syftet med detta avtal är att främja vän-skapliga militära förbindelser mellan parternagenom att dels fastställa samarbetets omfattning på försvarsområdet, dels bedriva ett så-dant samarbete i enlighet med principerna omjämlikhet, ömsesidighet och ömsesidig nytta.” (Utrikesdepartementet, 2012)
Estland2011SamförståndsavtalMaterielutveckling, informationsutbyte” Syftet med detta avtal är att främja vän-skapliga militära förbindelser mellan parterna genom att dels fastställa samarbetets omfatt-ning på försvarsområdet, dels bedriva ett så-dant samarbete i enlighet med principerna om jämlikhet, ömsesidighet och ömsesidig nytta.” (Utrikesdepartementet, 2011).
Polen1994Samarbetsavtalförsvarsmateriel och forskningStärka samarbetet inom försvarsområdet. (Försvarsdepartementet, 2015)
Storbritannien2016Avsiktsförklaringgemensamma övningar, interoperabilitet, utveckling av försvarsmateriel, säkerhetspolitisk dialog” Syftet med samarbetsprogrammet är att bygga vidare på pågående samarbete; identifiera nya initiativ och tillsammans utveckla försvarsförmåga samt förbättra interoperabilitet och förmågan att agera tillsammans för att därigenom öka effekten och effektiviteten hos våra respektive länders försvar.” (Försvarsdepartementet, 2016b)
Finland & USA2018Avsiktsförklaringgemensamma övningar, interoperabilitet, utbyte av information, utökat samarbete i internationella insatser”The U.S. DoD and the MODs of Finland and Sweden intend to pursue an enhanced trilateral defense relationship.” (Trilateral statement of intent, 2018).
NORDEFCO2009Flera avtalsformergemensamma övningar, interoperabilitet, utveckling av försvarsmateriel, internationella insatser och säkerhetspolitisk dialog“I Sverige finns en bred politisk enighet om att ytterligare fördjupa och bredda det nordiska samarbetet, i syfte att stärka Sveriges militära förmåga till nationell och internationell krishantering.” (Försvarsdepartementet, 2019c)
JEF2018Samförståndsavtalgemensamma övningar, interoperabilitet, internationella insatser och säkerhetspolitisk dialog” Samarbete med andra länder ger oss möjlighet att utveckla vår militära förmåga samt att bygga interoperabilitet och säkerhet tillsammans med andra”[1]
EI22019 säkerhetspolitisk dialog, internationella insatser,
utbyte av information
” Ett svenskt deltagande i EI2 ger oss möjlighet att samverka med viktiga samarbetsländer och stärker våra möjligheter att påverka den europeiska säkerhetspolitiska inriktningen och policyutvecklingen för krishantering” (Försvarsdepartementet, 2019d)
Finland & Norge2020Avsiktsförklaringgemensamma övningar, interoperabilitet samt gemensam planering för nationella militära operationer” This trilateral Statement of Intent outlines the common ambition of the Participants to be able and ready
to conduct operations in crisis and conflict if so decided[…]”

* = När samarbetet påbörjades
** = Nuvarande avtalsform

Avslutningsvis

Underlaget visar att Sverige har skrivit under en rad avsiktsförklaringar och samförståndsavtal inom försvarsområdet, där vissa avtal sträcker sig tillbaka till 90-talet. Gemensamt för samtliga avtal är att de inte har ömsesidiga förbindelser inom något samarbetsområde. Såväl bi-, tri- som multilaterala samarbeten har undertecknats inom ramen för försvar- och säkerhetsområden där det kan skönjas ett tydligt fokus på bilaterala samarbeten. Dessa bilaterala avtal förefaller lägga grunden för flera av de multilaterala samarbeten som Sverige skrivit under.

Flera avtal syftar till en ökad interoperabilitet mellan stater vilket innebär att de militära förbanden inte bara ska använda sig av gemensamma metoder för strid, även de informationssystem som respektive land använder behöver kunna ”prata med varandra” för att möjliggöra informationsutbyte även på de lägre nivåerna. För att uppnå den nivån av interoperabilitet krävs även att länder över tillsammans, vilket blir en framträdande faktor för de nordiska försvarssamarbetena där lagstiftning och det diplomatiska tillståndsförfarandet förenklats för att möjliggöra för ländernas militära styrkor att röra sig över landsgränser.

Underlaget för inlägget byggeri huvudsak på pressmeddelanden ifrån Försvarsdepartementet. Av de tolv (12) försvarssamarbeten som ingår i underlaget är det enbart sex (6) där det återfinns underskrivna avtalsdokument (borträknat den sammanställning som regeringen publicerade 2020 över Sveriges försvarssamarbeten). I samarbetet med Storbritannien återfinns ett uttalande från det brittiska försvarsdepartementet. Försvarssamarbetet med Finland har genererat särskilda dedikerade webbsidor hos respektive försvarsdepartement. Detta innebär i sig att det blir svårt att avgöra huruvida pressmeddelandet fokuserar på vissa på förhand utvalda ämnen som är mer aktuella utifrån en svensk kontext på bekostnad av andra områden som antingen kan vara mer kontroversiella, eller mindre aktuella ur svenskt perspektiv.

Målsättningar i form av ökad interoperabilitet mellan olika stater och Sverige kan anses uppnås i samband med förändrad lagstiftning såväl som återkommande övningar. Däremot framgår det inte konkret i underlaget om målsättningarna kring forskning och utveckling av försvarsmateriel uppnås.


Referenser

Brandt, A. (2002). The letter of intent – a study from a banking perspective. Lunds universitet.

Ekonomistyrningsverket. (2021). Regleringsbrev 2021 Myndighet Försvarsmakten. https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=21998

EUR-lex. (u.å). Ordlista för sammanfattningarna – Gemensam försvarsklausul.  https://eur-lex.europa.eu/summary/glossary/mutual_defence.html?locale=sv

Europeiska Unionen. (2019). EU-fördragen. https://europa.eu/european-union/law/treaties_sv

Försvarsdepartementet. (2015). Ramavtal mellan Sverige och Polen om samarbete på försvarsområdet undertecknat idag. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/09/ramavtal-mellan-sverige-och-polen-om-samarbete-pa-forsvarsomradet-undertecknat-idag/

Försvarsdepartementet. (2016a). Fördjupat försvarspolitiskt samarbete med USA – försvarsministern undertecknade avsiktsförklaring. https://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/fordjupat-forsvarspolitiskt-samarbete-med-usa–forsvarministern-undertecknade-avsiktsforklaring/

Försvarsdepartementet. (2016b). Sverige och Storbritannien undertecknar samarbetsprogram på försvarsområdet. https://www.regeringen.se/artiklar/2016/06/sverige-och-storbritannien-undertecknar-samarbetsprogram-pa-forsvarsomradet/

Försvarsdepartementet. (2016c). Sverige fördjupar sitt fredstida försvarssamarbete med Danmark. https://www.regeringen.se/artiklar/2016/01/sverige-fordjupar-sitt-fredstida-forsvarssamarbete-med-danmark/

Försvarsdepartementet. (2017). Sverige och Tyskland undertecknar gemensam avsiktsförklaring på försvarsområdet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/sverige-och-tyskland-undertecknar-gemensam-avsiktforklaring-pa-forsvarsomradet/

Försvarsdepartementet. (2017b). Sverige och Finland ansluter sig till brittiskledd insatsstyrka. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/sverige-och-finland-ansluter-sig-till-brittiskledd-insatsstyrkan/

Försvarsdepartementet. (2018a). Försvarsminister Peter Hultqvist undertecknar trilateral avsiktsförklaring. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/forsvarsminister-peter-hultqvist-undertecknar-trilateral-avsiktsforklaring/

Försvarsdepartementet. (2018b). Remiss av betänkandet En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland (SOU 2018:31). https://www.regeringen.se/remisser/2018/06/remiss-av-betankandet-en-lag-om-operativt-militart-stod-mellan-sverige-och-finland-sou-201831/

Försvarsdepartementet. (2018c). Sverige och Finland undertecknade samförståndsavtal för försvarssamarbetet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarssamarbetet-sverige-finland/sverige-och-finland-undertecknade-samforstandsavtal-for-forsvarssamarbetet/

Försvarsdepartementet. (2018d). Förslag om ny lag om operativt stöd mellan Sverige och Finland överlämnad. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/04/forslag-om-ny-lag-om-operativt-militart-stod-mellan-sverige-och-finland-overlamnad/

Försvarsdepartementet. (2018e). Försvarsminister Peter Hultqvist undertecknar JEF-avtal i London. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/forsvarsminister-peter-hultqvist-undertecknar-jef-avtal-i-london/

Försvarsdepartementet. (2018f). Peter Hultqvist träffade Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen. https://www.regeringen.se/artiklar/2018/05/peter-hultqvist-traffade-danmarks-forsvarsminister-claus-hjort-frederiksen/

Försvarsdepartementet. (2019a). Peter Hultqvist i möte med USA:s och Finlands försvarsministrar. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/12/peter-hultqvist-i-mote-med-usas-och-finlands-forsvarsministrar/

Försvarsdepartementet. (2019b). ”Vårt samarbete höjer tröskeln för militära incidenter i närområdet.” https://www.regeringen.se/debattartiklar/2019/12/vart-samarbete-hojer-troskeln-for-militara-incidenter-i-naromradet/

Försvarsdepartementet (2019c). Det här är Nordefco. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nordiskt-forsvarssamarbete/det-har-ar-nordefco/

Försvarsdepartementet. (2019d). Sverige deltar i försvarssamarbetet European Intervention Initiative. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/09/sverige-deltar-i-forsvarssamarbetet-european-intervention-initiative/

Försvarsdepartementet. (2020). Sverige, Norge och Finland fördjupar sitt operativa försvarssamarbete. https://www.regeringen.se/artiklar/2020/09/sverige-norge-och-finland-fordjupar-sitt-operativa-forsvarssamarbete/

Försvarsmakten. (u.å). Ordlista – Försvarsmakten.  https://www.forsvarsmakten.se/sv/ordlista/#/word/interoperabilitet

Försvarsmakten. (2017). Värdlandsstöd i praktiken. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/03/vardlandsstod-i-praktiken/

Försvarsministeriet. (u.å). Försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland. https://www.defmin.fi/sv/uppgifter_och_verksamhet/forsvarspolitik/forsvarssamarbetet_mellan_finland_och_sverige

F 7 Såtenäs Facebook. (2018) https://www.facebook.com/f7satenas/posts/1976095289146574/

Ministry of Defence. (2017). Sweden and Finland join UK-led response force. https://www.gov.uk/government/news/sweden-and-finland-join-uk-led-response-force

Ministry of Defence. (2018). The Joint Expeditionary Force Booklet. https://kam.lt/download/64335/jef-booklet.pdf

Ministry of Defence. (2019). UK and Sweden partner on future combat air. https://www.gov.uk/government/news/uk-and-sweden-partner-on-future-combat-air

Nato. (u.å). NATO – Declassified: Founding Treaty https://www.nato.int/cps/en/natohq/declassified_137721.htm

Nato. (2012). Topic: Signatures of Partnership for Peace Framework Document. https://www.nato.int/cps/en/natolive/topics_82584.htm

Regeringen. (u.åa). Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nordiskt-forsvarssamarbete/

Regeringen. (u.åb). Fördjupat internationellt samarbete. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/forsvarsdepartementet/fordjupat-internationellt-samarbete/

Regeringen. (2014). Final reports on deepened defence cooperation between Finland and Sweden. https://www.regeringen.se/49baf3/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/final-reports-on-deepened-defence-cooperation-between-finland-och-sweden.pdf

Regeringen. (2015). Regeringens proposition2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning–Sveriges försvar 2016–2020. https://www.regeringen.se/contentassets/266e64ec3a254a6087ebe9e413806819/proposition-201415109-forsvarspolitisk-inriktning–sveriges-forsvar-2016-2020

Regeringen. (2016a) Samförståndsavtal om värdlandsstöd. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2016/02/samforstandsavtal-om-vardlandsstod/

Regeringen. (2016b). Värdlandsavtalet rubbar inte principen om militär alliansfrihet. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2016/03/vardlandsavtalet-rubbar-inte-principen-om-militar-alliansfrihet/

Regeringen. (2019). Ny vision för försvarssamarbetet Nordefco. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nordiskt-forsvarssamarbete/ny-vision-for-forsvarssamarbetet-nordefco/

Statement of intent. (2016). Statement of intent between the Secretary of Defense of the United States of America and the Minister of Defence of Sweden. https://www.regeringen.se/49d2af/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/statement-of-intent-swe_us-20160608_signed.pdf

Svenska.se. (2009). Alliansfri | SO | svenska.se. https://svenska.se/so/?sok=alliansfri&pz=6

Svenska.se. (2009b). Avsiktsförklaring | SO | svenska.se. https://svenska.se/so/?id=02680&pz=7

Trilateral statement of intent. (2018). https://www.regeringen.se/49a82a/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/soi/trilateral-statement-of-intent-20180508.pdf

The Guardian. (2019). Memo of misunderstanding: Trump clashes with trade adviser over China talks. https://www.theguardian.com/business/2019/feb/25/memo-of-misunderstanding-trump-clashes-with-trade-adviser-over-china-talks

Valtioneuvosto. (2018). Finland och Sverige undertecknade ett samförståndsavtal om försvarssamarbete. https://valtioneuvosto.fi/sv/artikeln/-/asset_publisher/suomi-ja-ruotsi-allekirjoittivat-puolustusyhteistyota-koskevan-yhteisymmarryspoytakirjan

Utrikesdepartementet. (2011). Samförståndsavtal med Estland om försvarssamarbete. https://www.regeringen.se/contentassets/5aa172e67b1b4dd2a7b64f83c8cfd4b3/so-20118

Utrikesdepartementet. (2012). Samförståndsavtal med Lettland om försvarssamarbete. https://www.regeringen.se/49c827/contentassets/9abbe4cd7d0c43799bdddda9f7bb214e/samforstandsavtal-med-lettland-om-forsvarssamarbete


[1] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/06/regeringen-beslutar-att-sverige-ska-anslutas-till-brittiskledd-insatsstyrka/

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter