Kategori: Fysisk fostran

Militärer och kosttillskott

den 26 september, 2016

Kosttillskottens vara eller icke vara har varit ett hett diskussionsämne bland de som tränar. Flertalet studier pekar på positiva resultat av extra intag av exempelvis protein och kreatin. Ett återkommande motargument mot tillskott lyder att kosttillskott är onödigt och att en balanserad kost ger all näring som en individ behöver (Livsmedelsverket). Något som varken vetenskapliga studier, eller undertecknad, säger emot. Frågan är däremot, hur ser det ut för soldater och deras näringsintag? Får de i sig tillräckligt med aminosyror och protein för optimal återhämtning och muskeltillväxt? Finns det ett behov av proteintillskott, och i så fall under vilka tillfällen? En amerikansk metastudie undersökte förekomsten av proteintillskott bland soldater, samt eventuella fördelar för militär personal och intag av tillskott.

This article reviews the available literature regarding the prevalence of PS use among military personnel. Furthermore, it highlights the unique metabolic stressors affecting U.S. military personnel and discusses
potential conditions during which protein supplementation might be beneficial.

Mer än hälften av de aktivt tjänstgörande i US Army använder någon form av kosttillskott. Det finns mig veterligen ingen motsvarande undersökning för svenska försvarsmaktsanställda, däremot visar en svensk kartläggning från 2013 att 61 % män och drygt 41 % kvinnor använder någon form av kosttillskott (PRODIS, 2013). Livet i fält kan vara krävande och tillgången till näring för att kompensera för energiförbrukningen kan vara begränsad. Även när det finns tillgång till mat visar studier att längre fältnära övningar bidrar till viktnedgång (Hendo et al, 2014). Det skulle kunna vara ett argument att använda kosttillskott, för att höja näringsintaget ytterligare under längre övningar för att motverka viktnedgång.

Den amerikanska studien såg skillnader mellan konsumtionen av proteintillskott och användandet av aminosyror. Varför soldater tar proteintillskott varierar. Olika amerikanska studier visar att majoriteten tar kosttillskott för ökad muskelmassa samt för att öka sin fysiska prestationsförmåga. 10% av soldaterna tog dock proteintillskott för att de trodde att det hjälpte dem med att gå ner i vikt samt att de trodde att det skulle ge mer energi.

Just problematiken med ett högt näringsintag som motsvarar energiförbrukningen i fält, används som exempel då det kan vara motiverat med intag av proteintillskott.

Service members in these physically demanding occupations often have very limited opportunities to eat during their missions, and their energy intake is usually insufficient to balance energy expenditure, resulting in energy deficits (10).
As a consequence, these warfighters are very dependent on between-mission meals and snacks for refueling and metabolic recovery. It is well
described that prolonged energy deficit coupled with military operational and environmental stressors can diminish fat-free mass (FFM) (36) and alter bone mineralization (37) and immune responsiveness (38), which may compromise military performance (39), and increase musculoskeletal injury risk (40–42).
Nutritional strategies that increase total dietary protein intake may mitigate the detrimental effects of operational stress by providing energy and AAs necessary to sustain whole-body and skeletal muscle protein balance. Evidence strongly suggests that consuming dietary protein in excess of the current RDA defends FFMin response to sustained periods of negative energy balance (36,43).

SOK rekommenderar 1.2-1.6 g protein per kilo kroppsvikt för uthållighetsidrottare (vilket soldater kan kategoriseras som). Spannet som rekommenderas för amerikanska soldater ligger något lägre, 1.1-1.4 g. Detta skulle innebära att intaget för en soldat som väger 85kg behöver ligga omkring 120g protein per dag. Värt att påpeka är att proteinets kvalité även spelar in, detta är vad SOKs kostpolicy säger:

Animaliska livsmedel är fullvärdiga ur proteinsynpunkt medan vegetabilier ofta måste kombineras för att säkert uppnå adekvat intag av alla essentiella aminosyror.

Det vill säga, äter du inte animaliska produkter kan det vara en god idé att efterforska vilka vegetabilier du behöver äta för att få i dig fullvärdigt protein.

Vad är artikelns slutsats? Det kan finnas tillfällen där ett tillskott av protein och aminosyror kan vara av fördel. Men det räcker troligtvis för det flesta med en normal kost för att uppfylla sina näringsbehov, utan tillförsel av tillskott. Den här typen av studier brukar sällan komma fram till något revolutionerande. De bör ses mer som ett referensverktyg till olika studier för att underlätta sökning efter information i ämnet. Till detta kopplas vissa antaganden från författarna hur saker och ting kan ligga till. Studier av den här typen fyller en funktion då de kan ge en fingervisning vilken nivå av fysisk aktivitet som kan kräva extra tillskott. I en militär kontext där den enskilda soldaten inte kan bära med sig större mängder med mat, kan det vara värt att utforska om det finns andra sätt att maximera näringsintaget utan att öka bärvikten.

Scientific evidence does indicate that supplemental protein may confer metabolic advantages for warfighters in some conditions, especially during periods of sustained energy deficit when PS consumption can provide energy
and AAs necessary to attenuate decrements in FFM. However, most warfighters consuming a normal, ad libitum diet meet their energy and the recommended dietary protein requirements without the need for consumption of PSs.

Källor

Pasiakos, S. M., Montain, S. J., & Young, A. J. (2013). Protein supplementation in US Military personnel. The Journal of nutrition, 143(11), 1815S-1819S.

PRODIS. (2013). Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande- En sammanställning av resultat från Norrbottens län,Västernorrlands län, Stockholms län, Örebro kommun, Östergötlands län,Kronobergs län, Malmö stad, Kungsbacka kommun och Kalmar kommun. http://www.prodis.se/sites/default/files/images/u63/Rapport%20PRODISjan2013_0.pdf

Hendo, G., Jakobsson, M., Mattsson, C. M., Ekblom Bak, E., Flockhart, M., Pontén, M. & Ekblom, B. (2014). Slutövning GMU: “Aldrig ge upp”, Amf1, Berga örlogsbas: Muskelfysiologiska resultat. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Livsmedelsverket. Kosttillskott. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/vem-behover-kosttillskott/

Riksidrottsförbundet. Kosttillskott. http://www.rf.se/Antidoping/Kosttillskott

Sveriges Olympiska Kommitté. Kostrekommendationer för elitidrottare.(2009) http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/antidoping/kosttillskott/1310-kostpolicysok2009.pdf

Analys av fälttestet

Av Móði

den 25 september, 2016

i Fysisk fostran

Antal svenska studier kring de fysiska kraven som tjänstgöring i Försvarsmakten kräver är få. Därför kan jag tycka att det är väl värt att lyfta fram de studier som förekommer. Införandet av fälttestet på 2000m föregicks av en rad tester i en studie som genomfördes 2008av Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Den rapporten lade grunden för de FM FySS-tester som Försvarsmakten använder sig av idag. Testet i sig har ansetts vara rättvist på så vis att det är väl anpassat till de krav som ställs på soldater i fält. 2014 publicerades däremot ett examensarbete i Idrottsvetenskap av Tobias Svensson, där den här åsikten utmanas. Nedan följer sammanfattningen till arbetet.

Syfte och frågeställningar

Huvudsyftet med denna studie var att skatta reliabiliteten i den svenska Försvarsmaktens fälttest. Ytterligare syften med studien var att undersöka huruvida antropometriska parametrar såsom vikt, längd och BMI korrelerar med resultat på fälttestet.

Metod

För att undersöka fältestets reliabilitet genomförde 33 försökspersoner (fp) två fälttest med 48 timmars mellanrum. Fp bestod av endast män där genomsnittsåldern var 22 år, genomsnittsvikt 81 kg samt genomsnitts längd 182 cm. Fälttest innebär att fp springer en sträcka på 2000 m med stridsutrustning som väger cirka 22 kg. Test och re-test genomfördes vid samma tid på dygnet. För att minska påverkan från underlag genomfördes de bägge testtillfällena på en 400 m löparbana. Genomförandet av fälttestet följde försvarsmaktens vedertagna standardisering för testet. Samtliga data har analyserats i dataprogrammet SPSS version 21.

Resultat

I denna studie återfanns en reliabilitetskoefficient på 0,91, en variationskoefficient på 11,4 % samt en medelförändring mellan testerna på 13,5 s (95% konfidensintervall: 3,0 till 23,7 s.), samt en limit of agreement på 56,6 s (- 43,1 – 70,1 s). Det fanns en svag och icke-signifikant korrelation mellan testresultat och kroppsvikt. I övrigt gick det inte att se någon korrelation mellan andra antropometriska parametrar och löptid.

Slutsats

Utifrån denna studies resultat kan fälttestets reliabilitet i fråga sättas. Detta innebär att en försiktighet bör iakttas när testet används som ett test för att inkludera/exkludera personal mot en specifik befattning.

Jag kommer sätta mig och läsa artikeln när tillfälle ges, och hoppas kunna återkomma med egna åsikter i ämnet.

Bildkälla: http://blogg.forsvarsmakten.se/gmu89ebg/2013/06/02/bit-ihop-eller-bryt-ihop/

Uppdaterad 170202: Ny länk till examensarbetet. Reliabilitetesanalys av Försvarsmaktens Fälttest: ett tilläggskrav innebärande 2000 m löpning med stridsutrustning

Militär tjänstgöring, kvinnor och skador

Av Móði

den 21 september, 2016

i Fysisk fostran

Det har länge varit känt att idrottande på elitnivå medför en högre skaderisk bland sina utövare. Inom vissa sporter, exempelvis fotboll, finns det en överhängande risk för bl a knäskador. Skador på leder och ledband har även börjat krypa nedåt i åldrarna och kan även drabba utövare av ungdomsidrott. Då detta är ett väldokumenterat ämne har det resulterat i en särskild satsning av Svenska Fotbollförbundet och Folksam riktad mot kvinnliga fotbollsspelare.

Det här inlägget kommer fokusera på risken för knäskador hos en annan typ av kvinnlig atlet, nämligen soldater och officerare i Försvarsmakten. Det är en yrkeskategori som kan ses som uttagna till Sveriges landslag. De är särskilt uttagna till olika positioner där det ställs krav på fysisk och psykisk prestationsförmåga samt att risken för olika typer av skador är hög. Syftet med det här inlägget är att lyfta upp problematiken kring förslitningsskador. Vilket kan leda till att de avslutar sin tjänstgöring flera år tidigare än vad de hade gjort om de varit skadefria. Hur skadorna kan skilja sig mellan könen och hur de förebyggs för att möjliggöra för soldater och officerare, oavsett kön, att tjänstgöra utan att dra på sig “onödiga” skador.

Läs mer

Kommande inlägg om skador och den militära professionen

Av Móði

den 16 september, 2016

i Fysisk fostran

Inom en snar framtid kommer det börja publiceras inlägg inom temat fysiska skador, kopplat till militär tjänstgöring. Det finns stora mängder av vetenskapliga studier inom området som kan förklara varför vissa skador uppstår och hur du som individ kan förebygga dem. Tanken är att de kommande inläggen ska bidra med hur de vanligaste förekommande skadorna kan förebyggas, och hur rehabilitering kan se ut ifall en skada uppstår. De vetenskapliga studierna kommer att kombineras med skribentens egna erfarenheter av fysisk träning och skador.

Inläggen kommer att kompletteras med fullständiga referenser till de studier och artiklar som inlägget bygger på. Kritik och kommentarer välkomnas, antingen i kommentarfälten eller via kontaktformuläret.

Är högintensiv funktionell träning farligt?

Av Móði

den 19 augusti, 2016

i Fysisk fostran

Funktionell träning har blivit norm. De senaste åren har exempelvis Crossfit vuxit explosionsartat i Sverige där i princip varje stad har ett crossfitgym. Crossfit har sedan början varit tät sammanvävt med militären genom sina “Hero WODs”, där olika träningspass har döpts efter stupade soldater. Den allra mest kända är nog “Murph” som verkligen sätter både det fysiska och psykiska på prov.

I grund och botten är crossfit och dess gelikar hederlig cirkelträning. Utövaren utför en rad olika övningar utan någon form av vila. En träningsform som har långa anor i Försvarsmakten. Men med den här nya förpackningen med olika gymnastiska övningar och tunga lyft har frågan lyfts om träningsformen bär med sig en högre risk för skador.

Något som blivit lite av en standard inom högintensiv träning är olika tejpningar, långa uppvärmningar och en rad av olika hjälpmedel i form av knävärmare och bälten. Besöker man exempelvis crossfit-tävlingar är det inte helt osannolikt att få se individer genomföra lyft som är direkt skadliga. Lägg därtill upplevda problem med axlar och knän för en del utövare, så finns det en hel del som talar för uppfattningen att den här träningsformen inte är hälsosam i det långa loppet. Men som mycket annat här i livet så räcker det inte att bara förutsätta, utan det gäller att skaffa fram fakta som stödjer eller motbevisar teser. Även i det här fallet.

The purpose of this review is to: (1) provide an overview of scientific methods used to appropriately compare injury rates among fitness activities and (2) evaluate scientific data regarding HIFT injury risk compared to traditional military PT and other accepted fitness activities.

Sex stycken individer genomförde en översiktsstudie där de samlade in data från andra genomförda studier om fysisk träning i den amerikanska försvarsmakten. Studien jämförde statistik på skador uppkomna under vanlig PT, och jämförde med skadestatistik från så kallad High-intensity functional training (HIFT) för att utvärdera om det förelåg en högre skaderisk för exempelvis Crossfit kontra andra traditionella träningsformer.

I en studie jämfördes Advanced Tactical Athlete Conditioning (ATAC), Crossfit, och Ranger Athlete Warrior (RAW) mot Army Physical Readiness Training (APRT). APRT är den amerikanska arméns traditionella träningsprogram som syftar till att träna soldater för att klara de fysiska tester som genomförs. Efter de inhämtade data ett halvår innan, samt efter införandet av träningsprogrammen och räknade ut skadefrekvensen för de två grupperna. Det visade sig att skadefrekvensen höjdes med 5% för ATAC/crossfit/RAW-gruppen och 7% för APRT. Slutsatsen för den studien var att det inte gick att finna stöd för en rekommendation för eller emot att använda HIFT-program som träningsform.

Faktum är att i flera olika studier framkommer det att skadefrekvensen var låg till obefintlig där den här typen av träningsprogram användes jämfört med traditionell fysisk träning. Man såg även att en hög andel av skador hos soldater och officerare bestod av överansträngnings-skador som gick att härleda till stora mängder löpning. Ett försök genomfördes med US Air Force Combat Controllers under utbildning där mängden löpning minskades med 50% och ersattes med högintensiv träning. Där såg de inte bara positiva resultat i de fysiska testerna, även skadefrekvensen minskade med 67% jämfört med tidigare kullar. Detta under enbart åtta (8) veckor. Resultatet för utbildningen som sådan blev att ett högre antal elever kunde slutföra utbildningen än tidigare.

När flera olika träningsformer jämfördes såg man att löpning var den träningsform som hade högst skadefrekvenser per 1000 träningstimmar (33 per 1000 timmar för nybörjare). 23% av alla skador hos amerikanska specialförband bestod av löparskador. En annan studie fann att längre löpsträckor inte innebar snabbare löptid på den kortare teststräckan.

Similarly, a study of U.S. Army infantry trainees found that those running an average of 11 miles per week experienced a 27% higher rate of lower
extremity injuries than those running 5 miles per week, and the 2-mile run test times for the two groups were similar at the end of training.

Så vad betyder detta i längden?
Ska soldater sluta springa och istället bara ägna sig åt crossfit? Svaret är nej. Däremot visar den här översiktsstudien vikten av att träna smart. Att det finns flera olika sätt att träna upp kondition och fysisk styrka än att bara löpa och göra armhävningar. Studien pekar även på att det finns tid att spara genom att genomföra korta men intensiva träningspass jämfört med ett traditionellt träningspass. Vilket är väl värt att väga in när en arbetsdag “enbart” är åtta timmar lång. Att springa 5km i tron om att det är tidseffektiv träning kan straffa sig i längden. Studiens slutsats talar för sig själv.

In conclusion, HIFT programming appears to be effective in improving fitness domains that are important for military members while also reducing training volumes, especially for running, a primary risk factor for injuries and the most recommended strategy for injury prevention. Current research evidence indicates that HIFT programs, including CrossFit, pose similar or lower potential for injury than many traditional PT activities, while resulting in similar or better gains in overall fitness and body composition.

Men rhabdo då?
Studien såg att risken för att drabbas av Rhabdomyolysis när man utövade exempelvis Crossfit inte var högre än när man genomförde annan träning. Exempelvis så fanns det en studie som visade att 39% av marinkårsrekryter under grundutbildning hade urinvärden som visade en förhöjd risk för Rhabdomyolysis.

Källa:

Is High-Intensity Functional Training (HIFT)/CrossFit Safe for Military Fitness Training?

PostonWalker S. C., HaddockChristopher K., HeinrichKatie M., JahnkeSara A., JitnarinNattinee, and BatchelorDavid B.COL

Military Medicine 2016 181:7, 627-637