Idag släppte de nordiska ländernas materielverk simultant nyheten om att NCU-projektet nu gått in i testfasen. I samband med nyheterna publicerades även bilder på de fyra (4) olika system som nu soldater i Danmark, Finland, Norge och Sverige ska testa under sex (6) månader, december 2019 – maj 2020. Totalt rör det sig om 480 soldater som kommer få testa uniformen i de miljöer som de normalt rör sig i. Noterbart är att 150st uniformer ska testas för svensk del.
För svensk del innebär detta att soldater från I 19 i Boden, Lv 6 i Halmstad, Amf 1 i Berga, F 17 Ronneby, Träng R i Skövde och K 3 i Karlsborg kommer tilldelas uniformsplagg som de kontinuerligt kommer utvärdera. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kommer stå för att sammanställa en teknisk rapport om systemen utifrån rapporter från samtliga länder. I Danmark kommer soldater vid Garderhusarregimentet (GHR), Jydske Dragonregiment (JDR), Trænregimentet (TRR) og Ingeniørregimentet (IGR) samt en mindre grupp ur danska specialförbanden, danska flygvapnet, sjövärnet samt Joint Movement and Transportation Organization (JMTO) delta i testerna (Danmark ansvarar även för tester i djungel- och ökenmiljö). I Finland kommer värnpliktiga ur Jägarbrigaden och Kajanalands brigad testa uniformen tillsammans med separata tester i arktisk miljö (Norge, Sverige och Finland är gemensamt ansvariga för vinterutprovning). Vilka förband i Norge som kommer tilldelas testpaketet är just nu inte offentliggjort.
Det är sedan den tekniska sammanställningen tillsammans med anbuden från leverantörerna som kommer ligga till grund för valet av leverantör. Enligt ursprungsplanen är tanken att avtal med leverantör ska skrivas September 2020. Därefter ska första leveransen ske 2021 till Danmark och löpa under sju år. 2023 är planen att leverans sker till Försvarsmakten.
Beställningsvolymen är en viktig fördel, men den största fördelen med det nordiska samarbetet är de omfattande testerna som kommer att göras av alla 480 soldater från de fyra länderna, från värnpliktiga till medlemmar i specialförbanden.
Projektledare Mia Nilsson, FMV
Uniformssystemet kommer att innefatta tre (3) konfigurationer. Europa, öken och djungel där den europeiska konfigurationen kommer delas i två (2) delar; ner till minus 19 grader och ner till minus 46 grader. Danmark skriver uttryckligen att det är leverantörerna som kommer ansvara för att beskriva vilka plagg som ska sammanföras för att få rätt konfiguration utifrån rådande klimat. Således kommer den gamla lager-på-lager-principen att frångås till förmån för att verkligen matcha rätt plagg tillsammans.
Ved at lade leverandørerne byde ind med deres systemer gør vi op med den gamle lag-på-lag tænkning. I stedet skal vi nu have en systemmæssig tilgang til uniformen, hvor det er leverandøren, som anbefaler den optimale sammensætning af fx materialevalg, kvalitet, snit m.m. i forhold til bl.a. aktiviteter og klima, som vi har beskrevet i udbudsmaterialet.
Överste Christian B. Ishøj chef for den landmilitære division (KALA), FMI
Samtliga nationer påpekar att respektive nation kommer att ha sitt egna kamouflage, där åtminstone Danmark och Finland har inte annonserat någon förändring i mönster.
“First Impression”
Det finns några gemensamma nämnare för samtliga fyra (4) uppsättningar. Inledningsvis, sannolikt till de flesta svenskars stora glädje, presenteras samtliga byxor med byxslut som ligger utanpå kängorna. Samtidigt är det enbart en (1) modell som har resår och knäppning likt fältuniform 90. Övriga består av en byxa med resårband utan knäppning, samt två (2) varianter med raka byxslut där en (1) tillverkare valt kardborre.
Vidare har samtliga förslag armfickor försedda med dragkedjor och kardborre, vilket får anses någon form av standard idag. Samtliga plagg har även kardborre på bröstet för namnband, vilket för svensk del innebär att namnbrickan (som av någon anledning alltid försvinner) kommer förpassas till m/87 enbart.
För enkelhetens skull kommer respektive uppsättning numreras från 1 till 4 fortsättningsvis i texten. Detta då vi kommer att bryta ner respektive uppsättning i byxor och jacka för att titta närmare på vissa detaljer.
Byxor
Byxa 1
Det som slår mig inledningsvis när jag ser på byxorna är hur lika de är helt vanliga friluftsbyxor. Byxslut och knä är förstärkta med samma typ av material, sannolikt för att öka slitstyrkan och ge något extra skydd mot väta. Det ser inte ut som att knäna är vadderade eller har någon öppning för att tillföra ett mjukt knäskydd.
Benfickorna är positionerade fram på brukarens lår och något snedställda. Däremot är det inte tydligt åt vilket håll dragkedjan går. Går den från baksida till framsida (som de första exemplaren av fältbyxa 90) är risken att själva dragskon skapar obehag och skav på sidan av låret. Samtidigt kan det, med tanke på fickornas placering, vara önskvärt att dra dragkedjan från bak till fram när soldaten är liggande på framsidan.
Byxa 2
Den här byxan är den som är svårast att få riktigt grepp om. Från knä och nedåt verkar materialet vara av ett mer stryktåligt och vattenresistent tyg. Samtidigt får jag uppfattningen om att det borde finnas en öppning någonstans för att fylla ut tyget med knäskydd. Det framgår inte tydligt på bilderna.
Däremot framgår det att det finns kardborre i knävecket (likt byxmodeller från Crye) för att brukaren ska kunna spänna åt byxorna. Därtill verkar det finnas dragkedjor på baksida knä/lår. Antingen för ventilation eller för annat syfte. Likväl som med byxa 1 är benfickorna placerade fram på låren och något snedställda. Här framgår dragkedjorna tydligt och de löper på ett sådant sätt att dragskon inte bör hamna under soldaten i liggande skjutställning. Däremot är dragkedjan som sådan inte skyddad och frågan blir således om de kommer behålla sin funktion när soldaten har krälat runt på marken och dragit in smuts i dragkedjan.
Byxa 3
Den här byxan påminner om en helt vanlig enkel BDU-byxa. Resår i byxslutet och benfickor i något mer traditionell placering. Något snedställda öppningar med stängbart lock som skyddar dragkedjan.
I övrigt förefaller byxan vara väldigt enkelt designad. Återstår att se hur den är utformad kring midjan med byxhällor och liknande.
Byxa 4
Det här är troligtvis den byxmodell som mest påminner om mer avancerade byxmodeller och som därmed även kommer fånga de flestas intresse då den avviker mycket från de byxor vi har idag..
Inbyggda knäskydd som möjligen är utbytbara. Mindre ankelfickor på utsidan av byxslutet på respektive ben. Likt byxa 2 återfinns kardborre i knävecket för att spänna åt byxan och minska på eventuella friktioner. Benfickorna är traditionellt placerade på sidan av benet, sömnaden skvallrar om att det finns något mer bakom fickorna. Fram på låren finns det en mindre öppning, likt byxor från Crye eller Massif, som troligtvis möjliggör förvaring av mindre objekt.
Jackor
Det som är i stort sett gemensamt för samtliga jackmodeller (förutom jacka 3) är att de alla har stora huvor och rejält tilltagna kragar som kommer kunna täcka större delen av soldatens ansikte. Påminner en del om huvan och kragen på skaljacka 90, vilket inte alltid är behändigt eller för den delen lätt att hantera tillsammans med utrustning. Däremot verkar i alla fall en tillverkare ha skapat möjligheten för att ta bort huvan med hjälp av en dragkedja.
Jacka 1
Det som slår mig omgående med jacka 1 är att samtliga dragkedjor går nerifrån och upp. Vilket kan vara olämpligt då saker lätt trillar ur vid öppning, eller när personen inte dragit ner dragkedjan hela vägen. Däremot är mängden och storleken på fickorna positivt där framförallt två (2) större bröstfickor kan skönjas. Fickornas positionering och stora öppningar kan möjligen innebära att ett kroppsskydd kan bäras över, men att en individ ändå hjälpligt kan komma åt innehållet (eller köra kycklingvingar och värma händerna).
Kragen är rejäl och innehåller flera dragskor för att kunna spänna åt såväl krage som huva.
Jacka 2
Den här jackan påminner inte bara om jacka 1, utan även om fältjacka öken. Knäppning med knappar för att skydda dragkedjan. Dragkedjorna ser i övrigt ut att vara av vattenresistent variant. Armfickorna ser ut att vara väl tilltagna i längd medans bröstfickorna ser något mindre ut.
Precis som med jacka 1 återfinns en stor krage och huva, däremot framstår den som lite mer lätthanterlig och försedd med stor kardborre vid öppningen. Möjligt att huvan är avtagbar då det syns en krage innanför. Avslutningsvis är jackan försedd med en hållare för gradbeteckning, precis som de svenska och norska uniformsjackorna.
Jacka 3
Det här är en jacka som faller mer in i samma kategori som fältjacka 90L. Möjligen är jackan försedd med knappar som, precis som med 90L, börjar något längre upp vilket ger jackan ett mer skjortliknande utseende.
I övrigt förefaller jackan att följa det amerikanska snittet med krage som går att stänga igen med kardborre vid behov, samt snedställda bröstfickor. Armfickorna verkar vara rymliga nog för exempelvis ett platt första förband eller liknande.
Noterbart är att detta är den enda jacka där kardborren i ärmslutet återfinns på insidan av handen, istället för utsidan som övriga modeller har. Återstår att se om detta ökar risken för att användaren antingen sliter ut kardborren eller fastnar i andra saker.
Jacka 4
Den här jackan bjuder på dragkedjor som skyddats med tyg, och där själva dragskon går att föra in under en flik. Därtill har huvan även den försetts med dragkedja för att möjliggöra för brukaren att ta bort den.
Noterbart är att jackan inte ser ut att ha några jackfickor, utan istället två (2) stora bröstfickor. Även den här jackan har försetts med en hållare för gradhylsor.
Avslutande tankar
Det är helt klart att de olika tillverkarna resonerat lite olika kring olika lösningar. Framförallt när det gäller dragkedjor. Just dragkedjorna är något som är ett gissel kring fältuniform 90 då de exempelvis inte smälter in i uniformen när de observeras genom bildförstärkare. Därtill är det lätt att råka dra i sönder dragkedjor som är för tunna, samtidigt som allt för grova kan ställa till det och göra det omöjligt att öppna eller stänga en ficka. Vad jag skulle vilja se är en lösning där benfickor får ett lock för att skydda dragkedjan från omgivningen, samtidigt som det kan agera som ett skydd om benfickan skulle vara öppen.
I Sverige är vi bortskämda med att ha rejält tilltagna benfickor som kan svälja det mesta. Baksidan är att soldaten då bär med sig extra vikt som kanske inte används, samt att benfickorna kommer i rörelse under marsch och därmed skapar skav. Samtliga byxmodeller kommer innebära att soldaterna behöver revidera vad de tar med sig i sina fickor. Samt kan det bli en invänjningsperiod med att bära utrustning fram på låren. Det kommer bli intressant att följa testfasen och framförallt beslutet om Sverige kommer byta mönster eller ej.
Källor
http://www.fmi.dk/nyheder/Pages/Nytnordiskkampuniformsprojekterg%C3%A5etinditestfasen.aspx
Patrik
Jag hoppas verkligen att fältjackan inte kommer att ha en permanent huva. Huva är helt ok på ett förstärkningsplagg som skaljacka eller värmerock men på en fältjacka/stridsjacka ser jag mer problem än vinster med den.