Din EOBUSARE i gryningen

Tänk på barnen

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Den senaste veckan har varit minst sagt turbulent. Rapporter om landstigningsfartyg, drönare och truppförflyttningar har duggat tätt i svensk samt internationell media. Inte minst sociala medier har kokat och den annars så avskärmade försvarstwitter har fått en anstormning av nya följare, vanliga medborgare som är oroliga för det som sker. Och så här med lite distans till allt som hände förra veckan är det tydligt att media i allmänhet och sociala medier i synnerhet bidragit till den upplevda turbulensen. Analyserna har varit många och stundtals ytliga, i andra fall har analyserna varit djupa men svåra att ta till sig utan någon form av förkunskap. Kvällspressen bjöd även på rubriker i stil med “så här kan en rysk landstigning av Gotland se ut”. Mitt i allt det här fanns det en grupp som initialt inte syntes. Barnen.

Det är egentligen inte konstigt att barnens behov förbisågs initialt i allt som hände. För trots att 99% av alla barn mellan 8 och 19 år använder internet, anger 6 av 10 barn att deras föräldrar inte vet vad de gör på internet. Vad gäller reglering av vad barn gör på internet ligger fokus mer på vilka spel barnen får spela, och vem de får prata med. Först senare kommer användandet av sociala medier generellt tillsammans med skärmtid. Ett resultat som sannolikt kan kopplas till de senaste årens fokus på grooming och om för mycket skärmtid hämmar barnens utveckling.

Källa: Svenskarna och internet 2021

Tittar vi på var barn i låg- och mellanstadiet hänger på nätet så är det Youtube, TikTok och Snapchat som dominerar tydligt, om än på en låg nivå. Det är först i högstadiet som instagram kommer ikapp som en dominerande plattform tillsammans med tidigare nämnda. Facebook är inte en framträdande plattform överhuvudtaget. Det här är bra att känna till eftersom det är det motsatta för den vuxna populationen. För 40- till 90-talisterna är det Instagram och Facebook som dominerar. Det här innebär att det blir svårt för föräldrar att såväl upptäcka som förstå vilken typ av information som exponeras för barn på daglig basis.

Källa: Svenskarna och internet 2021

Trots det här blev det ett uppvaknande när det uppdagades på twitter att det fanns en oro bland barn då det spreds information om att Sverige snart skulle vara i krig. Det här fångades snabbt upp av olika medier som på olika sätt försökte ge råd till föräldrar till hur de kan prata med sina barn om det som just nu händer. Här ska särskild uppmärksamhet ges Sveriges Television och Lilla Aktuellt som inte bara sände ett reportage om det som händer, utan även anordnade en chatt där representanter ifrån Rädda Barnen och Försvarsmakten deltog.

Men varför är det här intressant för dig som besökare av den här sidan? Jo helt enkelt för att den senaste veckan exponerade en specifik sårbarhet som vi verkar ha förbisett. För samtidigt som den här händelsen rullade upp i sociala medier började även fler skriva om de samtal de hade med sina barn om situationen, framförallt militär personal som även skulle behöva hantera budskapet om att det kanske skulle behöva bli längre perioder utan mamma eller pappa. Flera kommentarer uttrycker uppenbart upprörda känslor över att en motståndare valt att ge sig på det oskyldigaste vi har.

Den nya myndigheten för psykologiskt försvar har med det nya året fått uppslag med frågor de kommer behöva arbeta med, och det är snabbt. För det är tydligt att vi inte bara kan fokusera på att konstruera budskap riktade mot vuxna i form av “när kriget kommer”. Här finns ett långt bredare behov där lärare och föräldrar behöver få stöd i hur de kan prata om sådana här ämnen utan att skapa oro och stress. En väg framåt kan vara böcker likt de som släppts gällande föräldrar i internationell insats. Här finns en lucka att täcka även för de nationella insatserna där vi för länge lämnat familjer åt att försöka lösa situationen själva.

Det är ändå för barnens skull som vi ska försvara rätten att leva som vi själva väljer.

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Föregående

Strumpor – en kort genomgång

Nästa

FIR: Black Diamond Cosmo 300

2 kommentarer

  1. esko.oksanen@ess.eu'

    Esko Oksanen

    Här märks kanske Sveriges historia med mer än 200 år utan storskalig krig. Till exempel i Finland har i princip alla någon släkting som stupat i kriget, vilket gör att också barnen blir exponerade till tanken att i kriget kan t.o.m. deras föräldrar omkomma. Det klassiska budskapet var ju att t.o.m. sådana offer var värt det, men det är ganska långtifrån dagen individualistiska samhälle. En viss oro och stress kanske inte går att undvika när läget är allvarligt, men barn kan nog hantera ganska allvarliga saker om de bara presenteras på ett konsekvent sätt. En viktig budskap (som verkar funka för mina barn åtminstone) är att försvaret är till för att förhindra krig.

  2. Móði

    Absolut, barn är motståndskraftiga om de får förutsättningarna. Därav att vi behöver skapa förutsättningarna för att pedagoger och föräldrar ska kunna förklara vad som händer samt varför. TIll skillnad från våra grannländer så har vi inte någon ockupation i folkminnet som kan användas för att bygga det budskapet. Därmed blir det troligtvis abstrakt för alla parter i det svenska samhället.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén