För att vara en myndighet som spenderar mycket tid (och många mil) med att använda fötterna, pratar vi väldigt lite om strumpor. Kanske för att det oftast är ett plagg vi är uppväxta med att ta för givet, som alltid har funnits i någon form och som på något magiskt sätt alltid finns i garderoben eller byrålådan. Men en dålig strumpa kan göra en bra känga outhärdlig att bära. Hur ska man tänka om man har tröttnat på knästrumpa stålgrå eller för den delen får en snål tilldelning?
Det finns idag ingen brist på tillverkare av strumpor för olika ändamål, framförallt inte när det gäller idrott- och friluftsverksamhet. Alla har sin blandning av olika material där det kan snabbt bli förvirrande kring vad som är likvärdigt eller bättre än redan tilldelad utrustning.
Material
En tanke som fortfarande sitter djupt i väggarna är att Försvarsmaktens klädesplagg ska vara tillverkade av naturmaterial. Det vill säga att de inte ska innehålla någon syntet överhuvudtaget då detta är brandfarligt. Det man ska ha med sig i det här är att myndighetens strumpor inte består av 100% “naturmaterial”. Även om ull är huvudbeståndsdelen återfinns även material som polyamid (nylon) och elastan (spandex). Vilket är helt naturligt då dessa material bidrar till att strumpan blir elastisk och mer slittålig.
I en upphandling från 2018 specificerade FMV att såväl knästrumpa stålgrå som ankelsocka fält som minst fick bestå av 65% ull och som mest 3% elastan. I övrigt kunde innehållet fyllas upp med polyamid. Detta innebär att en egeninköpt ersättningsstrumpa behöver hålla sig till ungefärlig samma fördelning för att vara likvärdig.Det finns strumpor på marknaden som ligger under värdet för ull men som är erkänt dugliga strumpor för militär verksamhet. En strumpa likt Woolpowers sock 400 som innehåller 64% merinoull kommer sannolikt vara minst lika värmande som den tilldelade ankelsockan. Det som kommer vara avgörande i längden är hur du tar hand om strumporna.
Värt att notera är att yllet i Försvarsmaktens strumpor ska vara “mulesing“-fria och att elastan inte får innehålla naturligt gummi. Vilket indikerar ett allvarligt försök ifrån FMV:s (och därmed även Försvarsmaktens) sida till att arbeta såväl etiskt som hållbart.
Ull
Ull förknippas vanligtvis med får men kan i själva verket komma ifrån en rad olika djur som alpacka och kamel. Gemensamt är att ull har en god förmåga att värma även om det blivit vått. Därtill suger ylle åt sig fukt vilket, åtminstone medan det inte blivit mättat, medför att kroppen håller sig torr. En annan ytterst trevlig egenskap är att doft inte sätter sig i fibrerna som med exempelvis bomull. Vilket hjälper till att hålla plaggen fria ifrån odör. Det som skiljer merinoull ifrån exempelvis nordisk fårull är tjockleken på fibrerna. Då merinofår lever i varmare klimat blir råmaterialet betydligt finare, vilket i sin tur gör att det går att skapa tunnare tyger. Därutöver medför de finare fibrerna att yllet inte upplevs som stickande eller kliande mot bar hud. Med tanke på hur populärt merinoull blivit är det inte konstigt att Australien är den största exportören av ull i världen.
Polyamid/Nylon
Polyamid, mera känt under varumärket Nylon, är ett oljebaserat syntetmaterial som återfinns i exempelvis strumpbyxor och tandborstar. Polyamid utvecklades som ett alternativ till silke vid klädtillverkning. Materialet håller värme dåligt och binder inte fukt vilket tillsammans med sin elasticitet gör det väl lämpat som material för träningskläder eller underkläder. Framförallt stärker materialet klädesplagg och ökar livslängden jämfört med enbart naturmaterial. Kina är idag världens största exportör av materialet men även Pakistan och Indien exporterar.
Elastan
Även känt som under namnen lycra och spandex. Ett elastiskt syntetmaterial som utvecklades för att ersätta gummi. Elastan är precis som polyamid oljebaserat och blandas med andra fibrer för att skapa elastiska klädesplagg som formar sig efter kroppen, exempelvis kläder för simning. Något som underlättar exempelvis om man vill att ens underkläder stannar kvar på kroppen (läs resår). Även det här materialet exporteras ifrån Asien där Kina är huvudexportören.
Underhåll
Precis som kängorna eller ditt skalplagg behöver du ta hand om strumporna på rätt sätt. För Försvarsmaktens strumpor uppges att dessa ska klara av att tvättas i 60C och torktumlas i 80C (vilket får resultera i +- 5% storleksförändring efter fem tvättar). För strumpor på den civila marknaden finns det flera olika tvättråd. Gemensamt är att din omvårdnad har direkt påverkan på hur länge plaggen håller och hur väl de fungerar.
Det allmänna rådet har sedan länge varit att ull ska tvättas kallt, utan sköljmedel för att sedan hängtorka. Idag klarar de flesta plagg att tvättas med högre värme och att torktumlas utan att bli förstörda. Det viktiga är att du läser tvättråden och följer dem från första början. Det finns särskilt tvättmedel för ull-kläder som du kan använda som innehåller lanolin, ett naturligt ullfett som utvinns när ull tvättas efter klippning.
Val av modell
Det finns lika många strumpmodeller som det finns tillverkare. Vissa tillverkare tillverkar strumpor av klassisk snitt medan andra försöker erbjuda en nisch med extra stöd eller med tjockare material på särskilt utsatta platser av foten. I slutändan är det en smaksak vad du som individ gillar och det finns egentligen ingen annan väg att vandra än att testa. När du väl hittat en strumpa du gillar kommer det te sig naturligt att införskaffa fler, precis som med vilket annat klädesplagg som helst.
För den militära verksamheten kan det vara en fördel med en högre strumpa än vanligt. Det vill säga en strumpa som når upp en bit på vaden. Dels för att slippa obehaget av ett kängskaft som skaver emot naken hud, dels för att kunna komma åt och dra rätt strumpan om den börjat glida ner i kängan.
Avslutningsvis
Undvik bomullsstrumpor. Ja de funkar en dag på kasern men är inte att rekommendera under en fältövning. Främst för att bomullen kommer suga åt sig fukten, hålla kvar fukten mot din hud och tappa förmågan att värma dina fötter vilket kan få katastrofala följder under vinterhalvåret. All naturmaterial är inte per definition att föredra när det gäller våra klädesplagg. Genom att blanda i lite syntetmaterial får vi slitstarka kläder som även kan bidra till ökat skydd mot exempelvis öppna flammor. Vill du vara riktigt salt kan du lära dig att även laga dina strumpor för att öka livslängden. Det är att bidra till operativ effekt i längden.