För ungefär sju månader sedan skrev jag en artikel om eldhandvapenprojektet och hur det mer eller mindre är att betrakta som en containerbrand. Artikeln blev en form av crescendo över alla turer fram och tillbaka som sedermera toppades med att ak4 skulle återinföras som gapfiller för personal med “markstrid som huvuduppgift”. Det jag valde att inte nämna i den artikeln, men som nu verkligen behövs lyftas fram är de turer som skett internt inom Försvarsmakten, samt mellan myndigheten och FMV sedan åtminstone 2021.
Ämnet är aktuellt då nuvarande arméchef fattat beslut om att “snarast” köpa in ett interimsvapen från en större europeisk leverantör i väntan på att finska Sako ska kunna börja leverera vapen. Det här har varit en pågående process sedan 2021/2022 där ÖB och LEDS sköt till pengar (en summa som nämnts ligger i storleksordningen 1,5 till 1,8 miljarder kronor) till armén för ett inköp. Medan högre stab noterade att inget hände sägs det från andra håll att pengarna istället trycktes in i finlandsaffären av dåvarande arméchefen. Det som nu framkommer från flera olika håll är en bild där dåvarande arméchefen tillsammans med dåvarande chefen för verksamhetsområdet Armémateriel (C VerkO Armé) på FMV inte bara aktivt motarbetat alla former av inköp av interimsvapen, mycket tyder på att affären med Finland varit bestämt på förhand av de involverade och att alla försök till alternativa lösningar motarbetats med kraft från duon. Dåvarande C VerkO Armé har haft en hög svansföring kring samarbetet med Finland och Sako, vilket har resulterat i att vissa (förhastade) inlägg raderats eller redigerats vid ett antal tillfällen.
Den dåvarande C VerkO Armé är idag chef för FMV:s ledningsstab och fortsätter, enligt insatta källor, genom VerkO Armé att motarbeta en upphandling av en gapfiller. Fördröjningsstriden från såväl dåvarande arméchef som C VerkO har således resulterat i en försenad upphandling som hade behövts genomföras redan 2021. Det har även resulterat i att Försvarsmakten kommer genomföra upphandlingen via egen upphandlingsorganisation och inte via FMV som brukligt är.
Min önskan om en extern granskning av processen kring nästa eldhandvapen kvarstår. Eller rättare sagt, jag som skattebetalare kräver att det här nagelfars. Här räcker det uppenbarligen inte med en intern revision utan det krävs externa ögon som kan vaska fram alla avtal, såväl muntliga som skriftliga, som gjorts sedan projektet med “ak6” drog igång.
Beväpningen av vår personal ska inte riskeras vare sig på grund av prestige eller personliga intressen. Det är tydligt för alla i organisationen att vi lever på lånad till med våra automatkarbiner och att det inte är acceptabelt att den här processen förhalas ytterligare.