Militärpolisbataljonen – Den unga bataljonen

Militärpoliser är något som de flesta verkar gilla att “hata”, eller åtminstone ha åsikter kring hur de uppför sig. Mer sällan har människor någon egentlig koll på vad militärpolisfunktionen har för uppgifter eller för den delen varför vi överhuvudtaget har en militärpolisbataljon sedan 2016. Den här artikeln kommer, trots tidigare nedskjutna försök till hjälp, försöka ge en övergripande bild för militärpolistjänsten och hur militärpolisenheten, militärpolisbataljonen och landets militärpoliser förhåller sig till varandra.

BLUF

Det här är en lång artikel och jag förväntar mig inte att alla kommer orka läsa hela vägen till slutet. Så här är den kondenserade versionen. Det finns en förordning som styr militärpolisens uppgifter. Det finns tre aktörer inom området: militärpolisenheten, militärpolisbataljonen och militärpoliser ute på förbanden där den förstnämnda funktionsleder övriga. Bataljonen lyder under armén och inordnas i armédivisionen, men löser uppgifter åt alla försvarsgrenar. Funktionen har en viktig roll såväl i fred som krig, i synnerhet som brottsutredande och brottsförebyggande inom den militära sfären. Militär personal är skyldig att följa militärpolisens direktiv och att uppge sina personuppgifter.

1 §   Militärpolisen skall upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten samt vid sådana övningar som Försvarsmakten genomför tillsammans med andra myndigheter. Därvid har militärpolisen till uppgift särskilt att
   1. förebygga brott samt hindra att ordningen och säkerheten störs genom brott eller på annat sätt,
   2. avslöja brott samt vidta de åtgärder som behövs, när ordningen och säkerheten störs på annat sätt än genom brott,
   3. i övrigt lämna personal som tjänstgör inom Försvarsmakten upplysningar och annan hjälp. Förordning (1994:392).

Förordning (1980:123) med reglemente för militärpolisen

Funktionen militärpolis

Till att börja med består militärpolisfunktionen av de tre tidigare nämnda entiteterna: militärpolisenheten (MPE), 1:a militärpolisbataljonen (tidigare 11:e militärpolisbataljonen) och militärpoliser. De sistnämnda finns på de allra flesta förbandsorter och har ingenting att göra med själva militärpolisbataljonen utan ingår i sina ordinarie förbandsstrukturer, oftast inom ramen för förbandets säkerhetsskyddstjänst. Däremot funktionsleds de av militärpolisenheten som är en försvarsmaktsgemensam resurs. När vi pratar om funktioner och funktionsledning kan det lätt bli rörigt då det skiljer sig från ordinarie ledning. Funktionsledning kan exempelvis ske förbi chefer till befattningshavare inom en viss funktion. Det innebär att det är MPE:s ansvarsområde att tillse att militärpolisers utbildning är i enlighet med gällande förordning (genom centraliserad militärpolisutbildning), stödja chefer på högre nivå att nyttja militärpoliser på rätt sätt och omhänderta utvecklingen av militärpolisfunktionen (exempelvis genom utveckling av publikationer och materielfrågor).

Med funktionsledning avses en verksamhetsutövares styrning av hur verksamheten bedrivs inom ett verksamhetsområde. […]

Det är alltså inte nödvändigt att en chef för funktionsledningen är organiserad i ordinarie linjeorganisation även om det ibland kan underlätta att både vara chef över vad som ska göras och hur det ska göras.

Tillämpningsbestämmelser för militär luftfart Kapitel 4. Lednings och beslutsprocesser

1:a militärpolisbataljonen

Ledningsmässigt ligger bataljonen under armén, leds av arméstaben och inordnas i armédivisionen. Med det sagt löser bataljonen inte enbart uppgifter åt armén utan stödjer även övriga försvarsgrenar där det finns behov av utökad militärpolisförmåga, exempelvis vid övningar där det finns ett behov av trafikdirigering eller utökat säkerhetsskydd.

Verksamheten kan delas in i tre delar:

• Säkerhetsoperationer: personskydd, eskort och bevakning.
• Ordningsoperationer: bevakning, patrullering och genomsök.
• Stödoperationer: trafiktjänst, evakuering och utbildning.

Anledningen till att att jag väljer att kalla den för “den unga bataljonen” är just för att den är relativt ung. Militärpolisbataljonen kom till liv 2016 och är således en av de yngre bataljonerna i Försvarsmakten. På ett sätt kan bataljonen symbolisera vändningen för Försvarsmakten och eran med tillväxt.

Militärpolisbataljonen består idag av två militärpolisskvadroner, en personskyddsskvadron samt en stabs- och understödsskvadron (bestående av bataljonstab och stab- och trosspluton). Precis som på många andra bataljoner är heltids och tidvis tjänstgörande militärpoliser fördelade på varsitt kompani. Skillnaden här är däremot att den tidvis tjänstgörande personalen utgörs till del av poliser från Polismyndigheten. Vilket bidrar till att det finns ett nära samarbete mellan bataljonen och polisen vad gäller övningar samt erfarenhetsutbyte. Därtill stödjer Polishögskolan utbildningen av nya militärpoliser.

Under åren med internationell insats har de dåvarande militärpoliskompanierna varit ansvariga för att bemanna olika militärpolisbefattningar samt personskyddsgrupper. I stort har uppgiften varit att upprätthålla ordning på plats och tillse att såväl svensk lag som svensk rättssäkerhet upprätthålls. Det vill säga det vi annars ser Polismyndigheten sköta hemma i Sverige. Vilket kanske kan tyckas vara något märkligt då militär personal oftast sägs vara “särskilt uttagen och utbildad” och därför antas vara mer ordningsamma än gemene svensk. Men som de flesta antagligen förstått i bakvattnet av olika fall av sexuellt ofredande och missbruk av droger så speglar myndigheten samhället, och därmed behövs också en militärpolis som kan utreda misstänkta brott i den militära kontexten. Med ca 400 fall under 2022 kan det sägas att det finns ett bekräftat behov av militärpoliser i organisationen.

2 §   Militärpolistjänsten fullgörs som ordningstjänst, utredningstjänst och säkerhetstjänst. I ordningstjänsten ingår trafiktjänst.

Förordning (1980:123) med reglemente för militärpolisen

Men det är inte bara ordningstjänst och fartkontroller på campen som varit militärpolisens uppgift. Vid exempelvis attacker mot svensk personal och svensk materiel åligger det militärpolisen att utreda vad som skett. Något som historiskt har skett tillsammans med personal ur den kriminaltekniska säkerhetsunderrättelsetjänsten (KTSU). Men till skillnad från KTSU, som är inhämtning i underrättelsesyfte, syftar militärpolisens uppgift till att inhämta information för exempelvis en förundersökning (som leds av civil åklagare).

Även om Försvarsmaktens fokus under flera år varit utomlands har däremot militärpolisen alltid haft tydliga uppgifter även nationellt. En sådan är framförallt att utreda olaglig försäljning av Försvarsmaktens utrustning på internet. Det tydligaste exemplet är de fall där individer försökt sälja hjälmar eller stridsvästar. Den typen av utredningar kan i sin tur leda till förhör och husrannsakan som genomförs av militärpolis.

Trafiktjänsten syftar inte bara till att underlätta för svensk personal att ta sig till och från större övningar, eller för den delen att kontrollera att dessa följer gällande trafikregler. Med värdlandsstödet faller det på militärpolisbataljonen att exempelvis eskortera utländska förband när de transporterar sig i Sverige. Då Försvarsmakten är ålagd att “upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten inom Försvarsmakten” enligt förordningen, är ett antagande att ett Natomedlemskap med förbandsbidrag till Baltikum också kommer innebära att delar av militärpolisbataljonen kommer ingå som en del av det bidraget.

Därför behövs militärpoliser även i kriget

I kriget då? När kriget har kommit och svensk trupp genomför högintensiv strid, vad ska vi då med militärpolisbataljonen till? Vore det inte bättre med ytterligare en skyttebataljon istället? Här vill jag påstå att det pågående kriget i Ukraina har visat på behovet av en fungerande militärpolistjänst av främst två anledningar.

Det första är att dokumentera och motverka krigsbrott, oavsett vilken part som utför handlingen. Det vore måttligt naivt att utgå ifrån att en svensk soldat inte kommer begå en brottslig handling baserat på vår uppfattning om vår moraliska förträfflighet. Det är också bevisat bortom allt tvivel att fienden kommer begå allehanda avskyvärda handlingar som behöver dokumenteras och lagföras. Därtill kan militärpoliser stödja med hantering av krigsfångar och förhör av dessa (exempelvis kopplat till utredning av krigsbrott). Däremot är det inte militärpoliser eller militärpolisbataljonen som ska hantera krigsfångar eller vakta fångläger.

Det andra är en ren avlastning till den civila polisen, vilket vi redan sett i fredstid där militärpolisen omhändertar ordnings- och säkerhetstjänsten kring myndighetens evenemang vilket möjliggör för polisen att fokusera sina resurser på övriga samhället. I ett krigsscenario kommer inte behovet av ett polisväsende vara mindre, varken civilt eller militärt.

Men personskydd är väl en uppgift för specialförbanden?

Om det skulle vara specialförbandens uppgift att stå för personskyddet åt alla våra militära kommer specialförbanden inte att kunna lösa sina strategiska uppgifter. Helt enkelt för att det är en ändlig resurs. Precis som att personskydd återfinns inom polisväsendet (Säkerhetspolisen) återfinns det även inom den militära delen. Det handlar inte bara om personskydd i utlandet för exempelvis förbandschefer, det syftar också till skydd av nyckelpersoner hemma i Sverige vid olika typer av besök där det finns en poäng med att hålla informationen internt inom myndigheten. Förutom att det är rationellt ur ett resursperspektiv, underlättas även samordningen och hantering av säkerhetsskyddsklassificerad information när det koncentreras till en specialiserad enhet.

Måste de “flasha” sina MP-märken? De har ju sitt utbildningstecken!

8 §   När en militärpolisman fullgör polisuppgifter, ska han eller hon, om inte annat föranleds av uppgifterna, till uniformen bära en armbindel eller ett motsvarande tecken som tydligt anger hans eller hennes befattning som militärpolisman. Han eller hon ska också medföra en legitimationshandling som visar att han eller hon är militärpolisman. Förordning (2014:1212).

Förordning (1980:123) med reglemente för militärpolisen

Att bära utbildningstecknet för militärpolis är inte detsamma som att inneha befattningen militärpolis och ett förordnande. Exempelvis utövar inte arméchefen militärpolisuppgifter när han bär sitt utbildningstecken. För det måste individen enligt lag bära ett tecken som tydliggör att denne utför polisuppgifter. Idag synliggörs det oftast genom det svartvita MP-märket eller genom bärandet av en varselväst.

Detta innebär också, förutom skyldigheter, att militärpoliser inte kan beordras av vem som helst när de är i tjänst. Det vill säga att förutom funktionsledning finns det även en orderväg i utförandet av militärpolisuppgifter. Vilket i klartext innebär att en officer, oavsett grad, inte kan beordra en militärpolis att sluta utreda en händelse. I sammanhanget ska det nämnas att chefen för MPE är tillika Försvarsmaktens militärpolischef (reglerat i FFS 2011:1 Försvarsmaktens föreskrifter om militärpolisen). Det är till militärpolischefen som militärpoliser i slutändan rapporterar.

10 §   En order till en militärpolisman i fråga om polistjänsten får ges endast av den under vilken militärpolismannen lyder i denna tjänst.

Förordning (1980:123) med reglemente för militärpolisen

Vad betyder allt det här för mig?

6 §   Chefen för en avdelning ur militärpolisen får av myndigheter begära de upplysningar och det biträde som behövs för militärpolisens verksamhet och som myndigheterna kan lämna. Den som tjänstgör inom Försvarsmakten eller deltar i sådana övningar som sägs i 1 § är skyldig att lämna upplysningar till en militärpolisman och även i övrigt biträda denne i hans verksamhet.
Förordning (1994:392).

[…]

9 §   En disciplinansvarig är på begäran av en militärpolisman skyldig att uppge sitt namn, sitt personnummer, sin tjänstegrad och det förband eller motsvarande som han eller hon tjänstgör vid. Förordning (2014:1212).

Förordning (1980:123) med reglemente för militärpolisen

För dig som militär innebär texten ovan att du ska, precis som när du är civil, åtlyda de uppmaningar du får från en militärpolis. Oavsett vilken grad denne har eller förbandstillhörighet. Det innebär också att vi i Försvarsmakten inte har ett parallellt rättsväsende vad gäller brott och utdömande av straff. Även om det kan uppfattas som det genom exempelvis disciplinära åtgärder. Här har militärpolisen som funktion en viktig uppgift att fylla vad gäller att avgöra vilket ärende som ska vidare till civil polis och vilket som ska stanna inom myndigheten.

Avslutningsvis

Sedan 2016, det vill säga upprättandet av militärpolisbataljonen, genomförs nu även grundutbildning för värnpliktiga militärpoliser. Som tidigare nämnts görs det ingen skillnad på om militärpolisen är värnpliktig eller anställd, de lyder under samma förordningar med samma skyldigheter och rättigheter. Det ställer således höga krav på mognad och integritet hos de individer som genomför militärpolisutbildning.

Med värdlandsstödet, utökade internationell närvaro på övningar, vårt inträde i Nato och för den delen ökade säkerhetshot kommer behovet av militärpoliser troligtvis att öka vilket i sin tur kommer innebära att funktionen och bataljonen på sikt behöver växa. För de som känner sig manade att jobba med polisiära uppgifter i en militär kontext ser framtiden således ljus ut.