Sveriges Radio publicerade en artikel med den något förvirrande och framförallt missvisande rubriken “Nytt försvarsförband för dig över 30“. Om man lyssnade på inslaget och intervjun med Försvarsmaktens representant blev det något tydligare vad det handlade om, även om det troligtvis kvarstod behov av förtydliganden i frågan. Men framförallt uppstod frågor kring hur territorialförbanden och Hemvärnet ska samexistera då de till synes löser samma typ av uppgifter.
Den här artikeln kommer försöka förklara upplägget utifrån Försvarsbeslut 2020, försvarsberedningens rapport samt de beslutsunderlag som Försvarsmakten lämnat för kommande försvarsbeslut. Vad jag däremot inte kommer beröra är åldersdiskussionen som uppstått som ett stickspår i det här. Det enda som egentligen är intressant att nämna där just nu är att det inte berör anställda och att det är osannolikt att det överhuvudtaget berör någon i exempelvis Hemvärnet idag. Fokus kommer ligga på att hitta den röda tråden och hur det hänger ihop med Hemvärnets personalförsörjning som just nu har en diffus framtid. För den som vill fördjupa sig i lokalförsvarförbanden och lite allmän historia kring hemvärnet skrev jag en artikel 2020 om ämnet.
Det ska också förtydligas att det här ämnet kräver att vi tänker utifrån att landets ledning dragit i mobiliseringsspaken och att kriget står för dörren. Vi kommer inte dyka ner i de fredsmässiga uppgifterna som hemvärnsförbanden löser, helt enkelt för att det inte är de som territorialförbanden (eller något annat förband för den delen) kommer att lösa. Då tänker jag framförallt på stöd till samhället (vanligtvis eftersök) och bevakning av skyddsobjekt (exempelvis vid flottbesök). Det vi kommer fokusera på är VLS, skydd och bevakning vid mobilisering på svenskt territorium.
Vad är territorialförbanden?
Med försvarsbeslut 2020 infördes begrepp som fältförband och territorialförband där de förstnämnda består av våra brigader och övriga förband som är avsedda för att ta striden med fienden. Kännetecken bland annat vara hög eldkraft och god rörlighet. Vilket bland annat innebär att de ska försvara Sverige över ytan samt, i o m Nato, kunna skickas utomlands för det kollektiva försvaret. Territorialförbanden ska däremot vara knutna till militärregionerna och skydda mobilisering. Förbanden består av pliktpersonal som överförs från fältförbanden den återkommande omsättningen av krigsplacerad personal.
I Försvarsberedningens rapport inför försvarsbeslut 2025 förtydligas det att förbanden ska vara lokalt knutna och bestå av skytte, förbindelse- och underhållsförband. De ska skydda mobilisering och skapa handlingsfrihet för de taktiska cheferna. De ska kunna kompletteras med “regionens” hemvärnsförband.
Försvarsberedningen föreslår att det sätts upp lokalt knutna territorialförband i form av till exempel skytte-, förbindelse- och underhållsförband, som ska kunna lösa uppgifter inom en militärregion och som ska bemannas genom överföring av värnpliktiga från fältförbanden. De skapar förutsättningar för Försvarsmaktens
Stärkt försvarsförmåga (2024), s. 132
fältförband att verka genom att stödja mobilisering och bidra till handlingsfrihet för taktiska chefer. Förbanden har förmåga att tidigt försvara och skydda militära objekt, basområden och samhällskritiska funktioner.
Försvarsmakten föreslår i sitt senaste underlag att territorialförbanden påbörjar att upprättas i perioden 2025-2030. Det rör sig om 30-talet kompanier, varav 20 skyttekompanier som ska vara upprättade senast 2035. Men det är inte på något sätt att se som en övre gräns för framtida krigsorganisationer. Det är snarare troligt att de kommer bli fler i takt med att Försvarsmakten växer rent generellt. I synnerhet när allierade förband börjar gruppera i Sverige och därmed ökar behovet av skydd/bevakning samt stöd.
I perioden påbörjas organisering av territorialförband i form av skytte-, förbindelse- och trafik-/transportledningsförband. Dessa ska kunna lösa uppgifter
Försvarsmaktens budgetunderlag 2025 bilaga 1 (ny), s. 15
inom en militärregion och ska bemannas främst genom överföring av värnpliktiga från fältförbanden. Territorialförbanden organiseras som kompanier samt
fristående plutoner. Materiel överförs till dessa efter hand som den frigörs från fältförbanden. Territorialförbanden ska ha förmåga att tidigt försvara och skydda militära objekt, basområden och samhällskritiska funktioner. Förutom förband för försvars- och skyddsuppgifter utgörs de också av förbindelseförband exempelvis för att hantera reservbroar
Omsättningscykeln kommer vara att en individ genomför sin grundutbildning på något förband. Efter muck (om individen inte tar anställning) så kommer denna att krigsplaceras i ett krigsförband (fältförband) och därefter pliktas in på repetitionsövningar. Efter ett antal år kommer individen föras över till ett nytt krigsförband (territorialförband) i regionen där denne numera bor och återigen kallas in genom plikt för repetitionsövningar. När individen sen fyller 47 år (alternativt om det var 10 år sedan individen blev kallad till repetitionsövning) slutar individen att vara krigsplacerad och är nu fri från värnplikten (totalförsvarsplikten är däremot fortsatt gällande t o m 70 års ålder).
I dagsläget berör det här uteslutande armén, däremot är det möjligt att marinen också inför territorialförband på sikt för sina behov.
Hur påverkar detta Hemvärnet?
I alla underlag framgår det tydligt att Hemvärnet har haft svårt att rekrytera och att uppnå målet på 25 000 soldater. Idag ligger hemvärnsförbanden fortsatt på omkring 22 000 individer. Vilket fortfarande är många i jämförelse med de stående förbanden. Men kombinationen av tufft rekryteringsläge och ingen grundutbildning medför att Hemvärnet inte kommer kunna möta övriga förbands behov av skydd och bevakning vid mobilisering samt när kriget rullar igång. Det behövs därmed en lösning som är hållbar under lång tid.
Hemvärnet ska i första hand rekrytera från den personal vars krigsplacering i Försvarsmaktens övriga förband har avslutats.
Stärkt försvarsförmåga (2024), s. 188.
Försvarsbeslut 2020 innebar att hemvärnets personalförsörjning genom exempelvis grundutbildning försvann. Kvar fanns rekrytering av frivilliga precis som förr. I FB2020 såg regeringen framför sig att en växande värnpliktskull även skulle kunna försörja Hemvärnet (på sikt). Därutöver såg man framför sig att de territoriella förbanden skulle kunna gynna rekryteringen till hemvärnsförbanden. Dock inte genom plikt utan genom fortsatt frivillighet där individer i personalreserven eller som inte längre var krigsplacerade skulle uppmanas att söka sig till Hemvärnet.
I Försvarsmaktens underlag inför FB2020 uppger myndigheten att inriktningen för rekrytering till Hemvärnet är att totalförsvarspliktiga som blivit placerad i någon form av reserv. Dessa skulle då uppmuntras att skriva på ett så kallat “extra hemvärnsavtal” som möjliggjorde tjänstgöring i Hemvärnet på vardaglig basis men med bibehållen krigsplacering i reserven. Huruvida den ambitionen kvarstår eller ej framgår inte i underlaget för kommande försvarsbeslut. Däremot förefaller det vara sannolikt att individer som skrivits ut ur “rullorna”, antingen på grund av ålder eller för att de inte repetitionsövats, kommer utgöra rekryteringspoolen till skillnad från dagens något friare rekrytering. Det kommer givetvis finnas undantag och det kommer ta några år innan alla detaljer satt sig.
Försvarsberedningen anser att totalförsvarspliktiga som inte längre har en krigsplacering i annat krigsförband och som överförts till personalreserven ska uppmuntras att söka till hemvärnsförbanden. Med lokal uttagning av totalförsvarspliktiga till de territoriella förbanden kan
Totalförsvaret 2021-2025, s. 112
rekryteringen till hemvärnet underlättas. Beredningens förslag rörande grundutbildning av territoriella förband och utbildningen till fältförbanden ska därmed ersätta dagens direktutbildning till hemvärnet. Regeringen
delar Försvarsberedningens bedömningar. Hemvärnet ska därmed personalförsörjas genom avkastning från övriga krigsorganisationen samt genom bemanning från de frivilliga försvarsorganisationerna
Hemvärnet har som huvuduppgift att skydda och bevaka objekt vid mobilisering. Det vill säga att det är hemvärnet som kommer skydda mobiliseringen av såväl fält- som territorialförbanden. Därutöver skriver Försvarsberedningen att hemvärnsförbanden förväntas vara en viktig länk i att ta emot allierade i ett initialt skede. Men skriver också att “[h]emvärnet kan dock inte ersätta territorialförbanden”. Det omvända är samtidigt också gällande att territorialförbanden inte kan ersätta Hemvärnet. Helt enkelt för att territorialförbanden inte är gripbara inom 24 timmar.
Det här här det kommer behöva uppstå en symbios mellan Hemvärn och territorialförband eftersom förbanden kommer vara beroende av varandra. De ska med andra ord inte ses som varandras konkurrenter om samma uppgifter eller ens materiel.
För är det något som är återkommande är att territorialförbanden blir de som ärver utrustning och materiel, samt blir beroende av att militärregionerna stödjer dem med logistik och sjukvård. Hemvärnsförbanden kommer fortsatt att inriktas mot att ha modern utrustning i form av sensorer, ny kommunikationsutrustning och buret luftvärn. Det finns därmed all anledning för Hemvärnet att ha tillförsikt vad gäller framtiden istället för att försöka markera revir mot pliktförband. I synnerhet finns det möjligheter för Hemvärnet att rekrytera från territorialförbanden genom lokal kännedom och genom sitt agerande. I en ideal värld medför det att Hemvärnet har ett kontinuerligt inflöde av övade soldater som har exakt de kompetenser som hemvärnsförbanden behöver.
Vi går in i Oktober månad, den månad där regeringens proposition för försvarsbeslut 2025 kommer att offentliggöras. Då kan vi förvänta oss svart på vitt hur framtiden kommer se ut för såväl territorialförbanden som Hemvärnet. Således kommer vi ha anledning att i närtid återkomma till ämnet.