Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Debatten kring Försvarsmakten och olika neuropsykiatriska åkommor intensifierades under 2018 där berättelser om individer som dolt sin diagnos uppmärksammades[1]. Även överläkare gav sig in i debatten och uttalade sig om personer med exempelvis ADHD mycket väl skulle kunna bli dugliga soldater[2]. 2019 kom beslutet att Försvarsmakten skulle ändra sina regler och tillåta ansökningar från personer som fått sin diagnos avskriven[3]. Sannolikt till stor glädje för en del individer som vill genomföra värnplikt men som hindrats av en diagnos. För att förtydliga, det här inlägget kommer inte behandla huruvida det är rätt eller fel med beslutet, eller om personer med neuropsykiatriska diagnoser kan eller inte kan tjänstgöra. Det beslutet behöver undersökas av utbildad personal inom våren i samverkan med Försvarsmakten där individens välmående ska vägas mot samhällets krav.

Det här inlägget kommer däremot behandla ett inlägg på webbplatsen Liberala Kuriren[4] där författaren argumenterar för att individer med diagnos ska få tjänstgöra i Försvarsmakten. Det som föranleder den här kommentaren kring inlägget är att vissa argument är direkt felaktiga och riskerar att skapa en bild om hur övriga stater ser på exempelvis autism och tjänstgöring.

I artikeln används USA, Israel, Ryssland, Storbritannien och Belgien som exempel på stater där ingen eller liten hänsyn tas till neuropsykiatriska diagnoser. Jag tänker börja med det enkla. Att använda det ryska värnpliktssystemet som ett argument för att Sverige ska anamma samma tänk är illa genomtänkt. I Ryssland återfinns det en lång historik av självmord bland värnpliktiga[5] [6]. Dels med hänvisning till trakasserier, dels på grund av den mentala hälsobilden. Något som dessutom återspeglas för nationen i sin helhet[7]. Således ska vi vara försiktiga med att se till öst när vi pratar om soldaters välmående och förmåga.

Beträffande Storbritannien är det riktigt att det inte står uttryckligen att personer med autism eller aspbergers väljs bort vid mönstring[8] (samma gäller för Belgien). Det finns däremot vissa ”om” och ”men” precis som författaren skriver vilka är förknippade med individens prestation på testerna[9]. Samma begränsningar återfinns i USA, inte heller där är det på något sätt grönt att tjänstgöra om individen har en diagnos[10]. Australien har testkört ett särskilt program där individer med autism som bedöms vara talangfulla har rekryterats som ”cybersoldater”[11] [12]. Däremot är det efter en särskild uttagning, och som civila arbetstagare. Det vill säga att det inte är i en strikt militär kontext vilket är viktigt att ha med sig i debatten.

Israel förefaller vara det populära argumentet att använda om man debatterar för att individer med en diagnos ska få tjänstgöra i militära förband. Även författaren bakom inlägget använder det som ett tvärsäkert argument. Saken är den att det inte är en hel division, utan en liten specialiserad enhet känd som (Unit 9900). Den här enheten är en gren inom den israeliska militära underrättelsetjänsten som sysslar med bildanalys (IMINT)[13]. Den israeliska försvarsmakten har helt enkelt identifierat en miljö där en diagnos blir en styrka för ett bra arbete. I det här fallet ett arbete som kräver en förmåga att sitta still under längre perioder och fokusera på detaljer i en bild. Det ska även noteras att Israel har genom olika projekt försökt engagera alla samhällsgrupper i försvaret av nationen[14]. Observera att undertecknad varken argumenterar för eller emot liknande lösningar. Tydligt är däremot att israelerna inte bara vågar utveckla ledningsfilosofier utan även testar olika lösningar för att skapa en så effektiv försvarsmakt som möjligt.

Just nu verkar debatten vara väldigt digital. Alternativen verkar vara att antingen öppnar vi upp allt för personer med neuropsykiatriska diagnoser, eller inget alls. Lösningen kan möjligen, baserat på de exempel som presenterats i texten, vara något mer flexibel. Det är lätt att se till individen i det här fallet och göra det hela personligt. Debatten är däremot större än enskilda individer. I det svenska fallet kommer ett framtida beslut påverka även de som inte aktivt söker sig till Försvarsmakten. En framtida utredning behöver således titta på vilka effekter det kan ha på gruppnivå, såväl som vilka skyddsmekanismer som kan behöva sättas in för att skydda dem vars diagnos inte är funktionell med en militär tjänstgöring.


[1] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6934006

[2] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=6933845

[3] https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?artikel=7205041

[4] https://www.liberalakuriren.se/?p=234

[5] http://content.time.com/time/world/article/0,8599,1998445,00.html

[6] https://www.ridl.io/en/hazing-suicides-and-unreported-deaths-in-the-russian-army/

[7] https://www.themoscowtimes.com/2019/09/11/russia-ranks-3rd-in-suicide-rates-globally-un-says-a67235

[8] https://apply.army.mod.uk/how-to-join/can-i-join/medical

[9] https://www.whatdotheyknow.com/request/266576/response/651679/attach/html/2/20141113%20Outgoing.pdf.html

[10]https://www.militarytimes.com/opinion/commentary/2019/02/17/why-the-military-should-consider-a-waiver-for-high-functioning-autism/

[11] https://www.defence.gov.au/annualreports/16-17/Features/CyberCapabilityTalentAutism.asp

[12]https://hbr.org/2017/12/why-the-australian-defence-organization-is-recruiting-cyber-analysts-on-the-autism-spectrum

[13] https://www.idf.il/en/minisites/our-soldiers/autism-in-the-idf-meet-the-soldiers-of-intelligence-unit-9900/

[14] https://www.jpost.com/Israel-News/In-first-11-developmentally-disabled-soldiers-sworn-into-IDF-485334

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter