Din EOBUSARE i gryningen

Försvarsmaktens förankring i samhället bygger på information

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Jag har kommit till insikt, eller i alla fall en insikt av flera. Min mest framträdande käpphäst är fritt flöde av information. Eller kanske inte riktigt “fritt flöde” som i avsaknad av filter, däremot ett informationsflöde som är betydligt effektivare än det vi har idag såväl internt som externt. Därmed är det inte konstigt att det är av intresse för mig när fyra svenska forskare från Försvarshögskolan publicerar en studie om folkförankringen och Försvarsmakten. För invävt i detta finns just hur viktigt det är med information, framförallt faktabaserad sådan, för att samhället och de folkvalda ska kunna fatta beslut som gynnar landet Sverige.

Det har länge funnits en tanke att nedskärningen av försvaret och avskaffandet av värnplikten klippte banden mellan det civila och det militära. Försvarsmakten var inte längre än närvarande entitet ute i det svenska samhället. Trots detta visar en rad rapporter från SOM-institutet att svenskar överlag har ett förtroende för Försvarsmakten och att det finns ett brett stöd för att landet ska försvaras militärt även om utgången är oviss. Samtidigt pekar författarna på att medborgarna överlag vet väldigt lite om myndigheten och att vissa uppfattningar helt enkelt vilar på förutfattade och daterade kunskaper om den militära sfären.

Resultatet från studien baseras på data från ett frågeformulär som skickades ut 2015 till 3000 slumpmässigt utvalda svenska medborgare i åldrarna 18 till 84. I slutändan resulterade detta i 1162 svar som forskarna kunde använda för sin analys. Enligt författarna var svaren jämt fördelade mellan könen (49,9% & 50,1%) och åldersmässigt var det något fler äldre som svarade än det folkliga genomsnittet.

Resultatet pekar på att just öppenhet och värdebaserat arbete är viktigt för tilltron till det militära försvaret, samtidigt var intresset för Försvarsmakten och säkerhetspolitik lågt. Även om sambandet var svagt såg forskarna att yngre var något mindre intresserade av säkerhetspolitik än äldre.

När kvinnor och män jämfördes framgick det tydligt att män anser sig ha större kunskap om försvaret och säkerhetspolitik samt är överlag mer positivt inställda till försvarsallianser. Kvinnor ansåg sig ha lägre kunskap om försvaret och ansåg i högre utsträckning än männen att kärnvärden inom myndigheten var viktiga. Just värderingen om kunskap kan anses gå hand i hand med annan forskning som tyder på att män ofta överskattar sin kunskap, medan kvinnor i högre utsträckning underskattar sin.

Forskarna såg också att de som bor i en stad där det finns ett förband, där Försvarsmakten var närvarande eller som hade någon form av personlig koppling till försvaret (exempelvis genom familjemedlem) hade större intresse och kunskap om det militära och svensk säkerhetspolitik än de som varken hade lokal närvaro eller en personlig koppling.

Underlaget tyder på att män boende i större städer med någon form av relation till Försvarsmakten (antingen genom eget engagemang eller anhörig) har större intresse och positiv inställning till såväl militärt försvar som försvarsindustrin samt försvarsallianser.

Samtidigt tyder resultatet på, tillsammans med en tidigare studie av samma forskarlag, att trots stödet för det militära försvaret och en generell positiv inställning till internationella insatser verkar det ändock saknas ett intresse i frågan. Det vill säga att intresset är överlag lågt och därmed blir det inte heller någon politisk debatt förrän det har inträffat en särskild händelse som skapar oro hos befolkningen.

The results suggest that it is the content of the information provided that is important, not to whom it is addressed. If you were to formulate some general advice on the basis of this study, it would be to communicate the results and benefits of the military defense and to do so widely.

Wallenius, C., Berglund, A. K., Brandow, C., & Hede, S. (2021)

Forskarna poängterar även att de skillnader de har hittat mellan grupper i sig inte är fog nog för att utesluta någon grupp ur framtida informationskampanjer. Snarare handlar det om att informera mycket och brett om verksamheten för att höja kunskapen om det militära försvaret och på så sätt tillse att fler har en uppdaterad bild av Försvarsmakten och den svenska soldaten.

Allt som allt handlar det enligt forskarna inte om att folkförankringen minskat på grund av nedskärningarna, utan snarare att kunskapsglappet mellan de som saknar kunskap och de som har faktisk kunskap om försvar- och säkerhetspolitik ökar. Det handlar således om att knyta ihop svensk säkerhetspolitik med den faktiska verksamheten som Försvarsmakten bedriver, och därigenom kontinuerligt visa upp en bild som medborgaren kan förstå och ta till sig. Vilket kan vara nog så viktigt i en tid då myndigheten får se sig ansatt från såväl vindkraftsindustrin som miljöaktivister där det är av yttersta vikt att kommunicera varför vi gör som vi gör.


Referens

Wallenius, C., Berglund, A. K., Brandow, C., & Hede, S. (2021). Anchoring Sweden’s Downsized Military – People’s Attitude to, Knowledge About, and Trust in Our Military Defense. Scandinavian Journal of Military Studies, 4(1), pp. 78–93. DOI: https://doi.org/10.31374/sjms.6

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Föregående

Stridsvästmodifikationer

Nästa

Ingen har hela bilden; det är dags att börja lyssna istället

2 kommentarer

  1. esko.oksanen@ess.eu'

    Esko Oksanen

    Mycket intressant läsning, särskilt om politiska och militära eliternas misstro till varandra, som delvis beror på politikernas bristande kunskap om försvaret. I Finland har försvaret sedan länge organiserad kurser riktade mot beslutsfattare i samhället, både militära och civila och inklusive privatsektorn. En sådan riktad kommunikation kunde vara av intresse också i Sverige, även om det inte direkt påverkar _folk_förankringen, utan snarare samhällsförankringen. Sådana kurser skapar också kontakter mellan civila och militära eliter, vilket är ett bra sätt att öka tilliten också. Det verkar tyvärr finnas lite information om detta på svenska eller tom engelska, men finns på finska här https://maanpuolustuskorkeakoulu.fi/web/maanpuolustuskurssit/etusivu

  2. Móði

    Det är en intressant lösning. Tror att det mycket väl, får vår del, skulle behövas en dubbelkommunikation. En mot folket och en mot den “offentliga makten” för att skapa en bättre förståelse för behov, problemområden och liknande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén