Ett återkommande tema för de grundläggande officersutbildningarna (och även till del polisutbildningen) är att antagna elever, efter att ha tagit sig igenom nålsögat, tackar nej till sin plats. Därmed var det hög tid att Försvarsmakten tog sig tiden att försöka få svar på frågan; Varför?
Rapporten, som återges till del i Officerstidningen, offentliggjordes i Februari och består totalt av 66 sidor och 34 figurer (olika grafer). Därmed är det svårt att presentera hela underlaget, istället kommer vi göra en del nedslag i statistiken för att utröna varför 1 av 4 väljer att tacka nej till sin plats. Det rapporten visar är problemområden som tidigare identifierats och skrivits om, såväl här på hemsidan som på sociala medier.
Det faktiska bortfallet
Problemet med Försvarsmaktens statistik över bortfall gällande officersutbildningarna, är att de inte alltid kan svara på om personer kan ha sökt flera utbildningar i samma ansökan, vilket bidrar till en uppblåst ansökningssiffra, eller om en individ tackat nej till en plats för att den redan fått en plats på annan officersutbildning vilket bidrar till en större avgångssiffra. I rapporten beskriver författaren just den senare problematiken där den initiala siffran med 208 som tackat nej, i själva verket gick att koka ner till 156 individer. Övriga hade antingen inte uppnått förkunskapskraven, därmed ej antagningsbara, eller påbörjat annan utbildning (ex OP, annan SOU-inriktning eller SOFU). Det är 26% av de antagna, istället för 32,5% vilket givetvis har en inverkan på hur allvarligt vi ser på statistiken, men också visar på hur viktigt det är att vi har uppdaterade listor med korrekt data över de som ansöker. Att exempelvis 16 individer blev antagna trots ej uppnådda förkunskapskrav ställer frågan hur många fler som blev antagna på samma premisser och som just nu genomför SOU.
Utformning av undersökning
Undersökningen har genomförts som telefonintervjuer med 147 individer där samtalen varat från nio minuter upp till en timme. Utifrån vad individen svarade användes fastställda tematiska fördjupningsfrågor.
De tematiska områdena delades upp enligt följande: Rekryteringsprocessen; information/kommunikation; Förmåner, ekonomi, familjepraktiska skäl under utbildningstiden; Utbildningskvalité, utbildningens innehåll och upplägg; Försvarsmakten som arbetsgivare och det framtida yrket.
| Område | Antal | Andel (%) |
| Rekryteringsprocessen | 77 | 52 |
| Information/kommunikation | 71 | 48 |
| Förmåner, ekonomi, familjepraktiska skäl under utbildningstiden | 62 | 42 |
| Utbildningskvalité, utbildningens innehåll och upplägg | 58 | 39 |
| Försvarsmakten som arbetsgivare och det framtida yrket | 29 | 20 |
Respondenter
Det som är undersökningens definitiva styrka är att de som svarat består av såväl män och kvinnor, som GSS och rekryter. Således är det möjligt att inom vissa områden hitta skillnader, dels i hur olika grupper inhämtar information, dels hur de ser på hela rekryteringsprocessen. Åldersspannet var mellan 20 och 38 år, där medianvärdet var 29 år för män och 25,5 år för kvinnor (medelvärdet 24,9 resp 22,1).
Framförallt verkar det vara GSS/K som driver upp åldern då medeltjänstgöringen låg på fyra år och fyra månader (median 5 år och 3 månader). Tjänstgöringstiden var betydligt kortare för kvinnor där medel låg på 1,5 år.
| Huvudsaklig sysselsättning | Antal |
| GSS/K | 84 |
| Studerar civilt | 26 |
| Jobbar civilt | 19 |
| Studerar på OP | 14 |
| BFA-anställd | 2 |
| Arbetslös | 1 |
| Annan sysselsättning | 1 |
Varför söka till SOU överhuvudtaget?
I undersökningen framkommer det att enbart 53% av de tillfrågade sökte till SOU för att de var intresserade. Övriga fördelas mellan 29% som uppmanades, 12% sökte för att deras GSS-kontrakt höll på att löpa ut och att de därmed kände sig tvungna och 6% uppgav annan orsak. I den sistnämnda gruppen består majoriteten av individer som sökt flera officersutbildningar (både SOU och OP) vilket kan tolkas som en form av helgradering från individens sida. Det är också möjligt att individen själv följt mantrat: “det är bättre att söka och tacka nej, än tvärtom” och använt tiden fram till utbildning för att bestämma sig.
| Orsaksområde som påverkat att inte gå SOU | Orsak (%) | Huvudorsak (%) | |
| Har andra framtidsplaner. | 24 | 27 | |
| Annan orsak | 19 | 27 | |
| Försvarsmakten som framtida arbetsgivare, det framtida yrket. | 13 | 13 | |
| Förmåner, ekonomi, familjepraktiska skäl under utbildningstiden | 10 | 12 | |
| Att inte ha fått ditt förstahandsval (arbetsort, skola) | 4 | 7 | |
| Information/kommunikation | 8 | 5 | |
| Bristande utbildningskvalitet (utbildningens nivå, innehåll, upplägg och genomförande) | 7 | 4 | |
| Inte tillräckligt intresserad (blev uppmanad att söka) | 12 | 3 | |
| Lång/krånglig rekryteringsprocess | 3 | 1 |
Utifrån tabell 3 ser vi att gruppen till stor del antingen hade andra framtidsplaner eller andra okända orsaker till att tacka nej till sin plats. Det är trots allt fullt möjligt att ansökan till SOU var en av flera ansökningar till olika utbildningar (inklusive civila) då huvuddelen av besluten att inte påbörja SOU fattades i samband med antagningsbesked från annan utbildning kom. Framförallt var det i huvudsak rekryter som hade andra framtidsplaner (40%) medan GSS var mer utspridda med de tre vanligaste huvudorsakerna:annan orsak – 28%, andra framtidsplaner – 21%, Försvarsmakten som framtida arbetsgivare – 15%, Förmåner – 14%.
Ser vi till kön var det främst kvinnor som angav andra framtidsplaner (35%) medan män angav annan orsak (29%). Vidare var det 9% av kvinnorna som angav inte tillräckligt intresse, där motsvarande siffra för män var 2%. Vilket kan vara ett tecken på att Försvarsmakten internt gjort en ansats att försöka övertala fler kvinnor att söka till de grundläggande officersutbildningarna. En annan intressant skillnad är att 14% av männen anger förmåner och familjepraktiska skäl till att avstå sin utbildningsplats, där motsvarande siffra bland kvinnor är 4%. Här hittar vi olika anledningar som sjukdom och dödsfall i familjen, eller för den delen att det i den tilltänkta perioden inte är möjligt att vara borta från familjen under längre perioder. Utifrån de angivna medianåldrarna vore det rimligt att detta innebär att män har bildat, eller är på väg att bilda, familj.
Det brister i kommunikationen och den uppfattade utbildningskvalitén
De tillfrågade fick även svara på om, och i sådana fall vad, de uppfattat brister under rekryteringen till SOU. Här anger en fjärdedel att det är informationen och kommunikationen som brustit. En fjärdedel anger att det finns brister i utbildningens kvalitet. Därutöver anger 23% att de upplevt en brist med Försvarsmakten som framtida arbetsgivare. Framförallt kvinnor (35% och rekryter (39%) anser att det brister på informationsfronten, medan män (25%) och GSS (26%) anser att det brister i utbildningskvalité, där det främst är nivån på utbildningen som kritiseras. Det ska förtydligas att det handlar om individens uppfattning om utbildningen, inte den faktiska utbildningskvalitén.
När det gäller tillgång och förmedling av information (för såväl rekryteringsprocessen som SOU och kommande yrkesinriktning) skiljer det sig mellan såväl kvinnor som män, som rekryter och GSS, vilka källor man väljer att inhämta information ifrån. Rekryter vände sig i huvudsak till rekryteringsofficer/informationstillfälle för information om antagningsprocessen (50%) och Försvarsmaktens hemsida för information om SOU (strax över 30%). GSS hämtade information om antagningsprocessen ifrån Försvarsmaktens hemsida och emilia (strax över 30%) och information om SOU ifrån kamrater/kolleger (strax över 35%). Kvinnor hämtade å andra sidan information om antagningsprocessen ifrån kamrater (41%) och information om SOU ifrån Försvarsmaktens hemsida/emilia (strax över 30%).
Däremot, tittar vi totalt för såväl antagningsprocessen (28%) som information om SOU och yrkesinriktningar (28%) visar siffrorna att kamrater och kollegor är en stor källa till information. Sannolikt för att det är en grupp som är tillgänglig och som kan förklara på ett sätt som Försvarsmaktens texter inte alltid kan. Likaså står kamrater för nästan 50% av informationen gällande innehåll och upplägg för SOU. Det här kan således vara en orsak till att individer, framförallt GSS, får en uppfattning om att utbildningen håller en lägre kvalité än förväntat. Det ska däremot tilläggas att omkring hälften av respondenterna inte höll med utan uppfattade utbildningen som bra.
Avsaknaden av tydlig karriärstege och löneutveckling
Enligt undersökningen var låg lön/dålig löneutveckling den vanligaste orsaken att inte ta sin utbildningsplats i anspråk (34%), följt av bristande karriärmöjligheter (26%) inom området “Försvarsmakten som arbetsgivare”. Vilket följer de allmänna diskussionerna som förs generellt om tjänstgöring i Försvarsmakten. Även här är kollegor en framträdande informationskälla (32&) tillsammans med FM webb/emilia (39%).
Såväl ingångslönen som löneutvecklingen ses som låg, där det saknas ekonomiska incitament att gå ifrån att vara GSS till att bli specialistofficer med mer ansvar. Istället verkar individer se det som att individen kommer få mer ansvar, men lägre lön.
När det gäller karriär är avsaknaden av tydlighet det som framträder. Det är otydligt vilken framtid en person går till mötes om denne blir specialistofficer. Det här sammankopplas av författaren med oklarheter gällande geografisk placering för en del. Där det finns en oro för att först vara borta under utbildningstiden, för att sen bli kommenderad på bemanningsuppdrag till annan ort under ett eller flera år, och därmed vara borta ännu mer ifrån familjen.
Det kan hänga ihop med att de utgivna riktlinjerna om karriär och utveckling för respektive försvarsgren inte lyckats tränga ut ordentligt i organisationen, eller för den delen på Försvarsmaktens hemsida. Det kan också tyda på att förbanden själva inte har lyckats hitta en tydlig väg framåt och att individer som söker till en specifik yrkesinriktning inte kan vara säkra på att det är vad de kommer arbeta med efter examen.
Rapportens förslag på åtgärder
Rapporten kommer med en rad olika förslag på åtgärder. Här nedan återges en handfull rekommendationer av utrymmesskäl.
Idag står det på Försvarsmaktens hemsida att man som specialistofficer “blir en ledare med många karriärmöjligheter”. De sökande uppfattar inte alltid att så är fallet.
Rapport undersökning av orsaken till avgångar 20-21 bilaga 1 – s. 59
För att försöka komma tillrätta med antalet som väljer att inte acceptera sin plats på SOU, föreslår rapportens författare ett antal åtgärder. Bland annat föreslås att Försvarsmakten bör undersöka löneutrymmet och utvecklingsmöjligheterna för specialistofficerare, samt att bli bättre på att kommunicera i dessa frågor.
Vidare föreslår rapporten att Försvarsmakten tar fram en tydlig illustration som kan publiceras på såväl Försvarsmaktens hemsida som på emilia. Illustrationen bör beskriva hur, när och var personen ansöker, vilka förkunskapskrav som gäller för respektive inriktning och antagningsprocessen steg för steg.
Rapporten anger också att det behöver bli tydligare vad som skiljer de olika utbildningsinriktningarna åt och vad de innebär såväl utbildnings- som yrkesmässigt. Även de fysiska och medicinska kraven behöver förtydligas då de tillgängliga kravdokumenten innehåller svårtolkade akronymer som kan vara svåra att förstå.
Beträffande karriär och framtid anger rapporten att det är rekommenderat att upprätta individuella planer för såväl specialistofficerare som GSS/K. Samt att kommunikationen behöver bli tydligare beträffande lön och utvecklingsmöjligheter. Därutöver nämner författaren att de förband som har som strategi att skicka nyutbildade på bemanningsuppdrag (här nämns specifikt P 7), behöver bli betydligt bättre på att kommunicera kring framtida planering och placering.
Avslutningsvis
Rapporten är som sagt på 66 sidor med en rad tabeller och grafer. Det är således svårt att helt återge innehållet på en begränsad yta. Istället är det rekommenderat att du som är intresserad av underlaget tar dig tid att läsa hela rapporten. Den bekräftar till del vissa åtgärdspunkter som länge diskuterats internt. På andra punkter ger den nya insikter om hur vi ska komma tillrätta med kommunikationsproblematiken. Förhoppningsvis kommer Försvarsmakten att genomföra flera liknande studier för att få en översikt om, och hur, anledningarna till att tacka nej förändras över tid. Därutöver vore det intressant att se om anledningarna till att tacka nej till Officersprogrammet är desamma eller ej.
Militärhögskolan Halmstad. Rapport undersökning av orsaken till avgångar för SOU 20-21.