Det har under flera år funnits en uppfattning om att kroppsskydd 90 på grund av sin ålder och slitage inte längre har någon form av ballistiskt skydd. Den här uppfattningen är återkommande i de diskussioner som nu sker gällande tilldelning av såväl kroppsskydd 12 som kommande kroppsskydd i framtiden. Det som sällan lyfts upp är att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av FMV, genomfört en studie där skyddet i kroppsskydd 90 och 94 undersökts (bland andra egenskaper). Den här studien genomfördes 2016 vilket förvisso innebär att den har några år på nacken. Samtidigt var bedömningen då att eftersom skyddsnivån inte sjunkit under de 20 år som kroppsskyddet funnits, var det tveksamt att det skulle sjunka på ytterligare 20 år. Under förutsättning att det yttre höljet på de mjuka skydden förblir intakt. Det vill säga, spring inte runt med kroppsskydd med vare sig hål i tyget eller hål i höljet till de mjuka inläggen.

Den här artikel bygger på den öppna rapport som finns att beställa ifrån FOI.

Kort sammanfattning av rapporten

Den övergripande slutsatsen är att så länge kroppsskydden är hela och att aramidskydden kan monteras korrekt inne i kroppsskyddet så kommer skyddet att bestå intill dess att kroppsskydden kasseras på grund av slitage. Från FOIs sida såg man inget som indikerade att kroppsskydden hade passerat något “bäst före”-datum vad gäller förmågan att skydda bäraren.

FOI testade kroppsskydd 90 (20 st) och 94 (20 st) vad gäller ballistiskt skydd (såväl hårt som mjukt), flamskydd och signatur i visuellt samt NIR. Inget av skydden uppvisade en nedgång vad gäller skyddet mot splitter eller finkalibrigt. Att svett skulle bidra till att aramiden blev svagare stöds inte av det forskningsunderlag som FOI samlat in. Det stöds inte heller av de tester som myndigheten genomfört. På samma sätt visade det sig att förstärkningsskydden, oavsett ålder och tillverkare, fortsatt uppfyllde de krav som är satta.

FOI testade även att medvetet skada några plattor för att se hur de klarade av finkalibrig eld trots sprickor. Skadorna var tänkte att simulera ovarsam hantering. Även här höll plattorna och av sex skott (7,62) stoppade samtliga plattor de fem första skotten medan tre plattor släppte igenom det sjätte. I sammanhanget ska det tilläggas att man sköt med högre utgångshastighet än vad som var angivet i kravet. Givet att plattor fortsätter att genomgå grundtillsyn är FOIs bedömning att plattorna kunde fortsätta användas längre än de kravställda 10 åren.

Vad gäller flamskydd är en slutsats att det inte finns något i de kroppsskydd 90 och 94 vars ytterhölje består av polyamid. I de kroppsskydd 94 där yttertyget består av bomull-polyester bedömer FOI att det finns ett flamskydd då det inte, till skillnad från polyamiden, har en lång efterbrinntid.

Vad gäller signatur i NIR är FOIs slutsats att slitage har en måttlig inverkan på förmågan att smälta in i omgivningen och att de nyansskillnader som uppstår inte nödvändigtvis behöver vara av ondo.

Fler detaljer gällande kroppsskydd 90

Kriget i Ukraina har lett till en del diskussioner gällande kroppsskyddets förmåga att stoppa splitter. Där det framförallt framhävs att det handlar om sekundärsplitter och att kroppsskyddet därmed inte är säkert i en modern stridssituation.

Kroppsskyddet ska klara av 1,1 grams splitter med en hastighet på 450 m/s. En handgranat kommer förvisso detonera och skicka iväg splitter i en initial hastighet av ca 8000 m/s, men den hastigheten kommer sen minska drastiskt när det möter luftmotstånd och tappar drivkraft från detonationen. Som kuriosa kan det nämnas att det krävs 30 m/s för att penetrera mänsklig hud (beroende på storleken på objektet som träffar kroppen).

Det yttre höljet som omger de mjuka skydde är en del i skyddet då även detta består till del av aramid. Men dess viktigaste funktion är att skydda de mjuka skydden från smuts som annars riskerar att nöta ner väven med minskat skydd till följd. Aramid är därutöver motståndskraftigt mot svett och tvättmedel. Däremot kan starka blekmedel skada materialet och bidra till minskat skydd.

Avslutningsvis

Den här studien genomfördes för sju år sen och slutsatsen då var att kroppsskydden skulle hålla i många år till. FOI avslutade sin rapport med orden “Om det icke-existerande flamskyddet i kroppsskydd med polyamid kan accepteras eller inte får Försvarsmakten och FMV bedöma”. Vi kan nu med facit i hand konstatera att man accepterade förutsättningarna, troligtvis baserat på att kroppsskydd 90 ska bäras under fältjackan vilken då får stå för det initiala flamskyddet. Vad vi också kan konstatera är att vi trots det har lagts ner resurser för att bevisa att kroppsskydden fortfarande skyddar, inte lyckats få ut informationen och förankra den i organisationen. Den alltjämt cementerade åsikten är att kroppsskydden inte skyddar överhuvudtaget och bör bytas ut omedelbart. Jag är den första att skriva under på att kroppsskydd 90 behövs bytas ut på grund av usel komfort och dess utformning, samtidigt måste diskussionen om en omsättning ske baserat på fakta. Inte hörsägen.

Vad rapporten från FOI visar är att det är fullt möjligt att sammanställa en öppen rapport för att kunna delge personalen information om vital utrustning utan att röja stora skyddsvärden. Det bör vi ta med oss i framtiden och börja jobba med att sprida den informationen internt. Oavsett om det gäller personlig utrustning eller hur emitterande utrustning fungerar ligger nyckeln till en vassare Försvarsmakt att vi omhändertar resultatet från den forskning som vi trots allt bekostar årligen.

Referenser

FOI (2016). Livslängdsbedömning av kroppsskydd 90 och 94. FOI-R–4298–SE

Seyhan, E., & Cengiz, S. (2017). The crime scene reconstruction of the shrapnel effect on human body by two hand grenades detonated in a room: a case approach. Egyptian journal of forensic sciences, 7(1), 9. https://doi.org/10.1186/s41935-017-0011-0 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5514183/