Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Försvarsberedningens rapport består totalt av 355 sidor. Det krävs alltså en ansats för att läsa igenom hela rapporten och kunna ta till sig innehållet. Detta innebär att det är lätt hänt att läsaren missar vissa saker, framförallt när fokus ligger på de ämnen som ligger närmst en själv (exempelvis anskaffning av nya ubåtar eller luftvärnssystem). Därför är det en klar fördel att det finns en hel del engagerade individer twitter som sammanfattar rapporten lättbegripligt för den som är intresserad.

Det här inlägget kommer göra en ansats att sammanfatta stridskraftsdelarna i stort, för att i efterkommande inlägg dyka ner i specifika ämnen som kan vara av intresse för dig som läsare.

Krigsorganisation 2021

Försvarsberedningen anser att krigsorganisationen måste ges en stärkt uthållighet givet de krav beredningen ställer på det militära försvaret. Det innebär förstärkt logistik, ledning och andra stödfunktioner samt en utökad numerär i delar av krigsorganisationen, bl.a. i armén, amfibieförbanden och rörande flygvapnets basorganisation.

Försvarsberedningens rapport 2019 (s.164)

I stort tar rapporten en ansats i att utöka krigsorganisationen, alltså den organisation som ska gälla i händelse av krig, vilket är den organisation som vi bedriver övningar i. Däremot innebär det inte att det nödvändigtvis är den organisationen som gäller i fred. Det vill säga, när beredningen pratar om att krigsorganisationen ska utökas från 60.000 individer till 90.000 innebär det inte att 90.000 individer kommer vara anställda och tjänstgöra till vardags i Försvarsmakten. En utökning av krigsorganisationen kan innebära att grundorganisationen blir mindre för vissa förband, till förmån för andra för att inte förändra förhållandet på exempelvis anställda soldater. Bilden nedan visar hur förslaget till ökning fördelas mellan de olika kategorierna.

Bild: Annika N Christensen/Twitter

Vidare anser beredningen att mängdmateriel i form av fordon, sambandsutrustning och personlig utrustning införskaffas i en omfattande mängd.

Armén

Kärnan ska vara tre mekaniserade brigader, en reducerad motoriserad brigad samt en förstärkt mekaniserad bataljon på Gotland. Till det kommer bl.a. jägar-, underrättelse-, säkerhets-, artilleri-, ingenjör-, logistik och luftvärnsförband. Territoriella förband löser bl.a. försvarsuppgifter i militärregionerna.

Försvarsberedningens rapport 2019 (s.165)

Försvarsberedningen föreslår att armén ska upprätta tre (3) mekaniserade brigader vid P7, P4 och I19. Därtill ska en reducerad brigad upprättas i stockholmsområdet för att verka i huvudstaden. Det som är värt att notera är även att försvarsberedningen föreslår att när organisationen utökats ska en brigad med “förstärkningsresurser” (det vill säga enheter ur exempelvis jägar-, logistik- och ingenjörsförband) förberedas för att kunna operera i Finland vid “kris, krigsfara eller krig”. Det vore således inte en orimlig tanke att denna uppgiften faller på den norra brigaden.

För att säkerställa vinterförmåga anser beredningen vidare att vissa ingenjör-, lednings- och underhållsförband ska grundutbildas i Norrland.

Försvarsberedningens rapport 2019 (s.218)

Detta stöds av övriga förslag som siktar på att förstärka förmågan till strid i ödemark och subarktisk miljö. Bland annat föreslår beredningen att Norrlands dragonregemente K4 återupprättas med två (2) jägarbataljoner. Varje brigad ska även innehålla en ingenjörsbataljon för att möjliggöra rörlighet, exempelvis över vattendrag.

Samtliga stridsfordon och stridsvagnar ska uppgraderas för att efter 2030 ersättas med nya fordon. Fler archer ska köpas in, totalt 48 st, varav ett (1) archerkompani föreslås placeras på Gotland. Därutöver föreslås ett nytt artillerisystem anskaffas till tre (3) brigadartilleribataljoner.

Luftvärnet fortsätter införandet av Patriot, samt påbörjar förbandssättning av luftvärnsrobot 98 Iris-T. Fyra (4) luftvärnskompanier inordnas i brigaderna samt ett luftvärnsförband tillförs Gotland. Därutöver föreslår beredningen att ett enklare personburet luftvärnssystem införskaffas för att exempelvis tilldelas manöverförbanden och de territoriella förbanden.

Den lätta bataljonen föreslås att omvandlas till jägarbataljon med uppgift att understödja specialförbanden.

Marinen

Som flera redan har identifierat framstår det som att marinen inte alls blivit prioriterat när det gäller tillförsel av mer materiel eller förband. I stort rör det sig om att fartygen kommer få den efterfrågade luftvärnsförmågan. Därtill kommer visbykorvetterna tillföras sjömålsrobot.

Två (2) fartyg ersätts med nyare modeller och ytterligare två (2) ubåtar av modellen A26 tillförs.

Amfibieregementet föreslås upprättas i Göteborg samt en ny amfibiebataljon upprättas på västkusten. Detta genom att nuvarande amfibiebataljon omorganiseras till två (2) mindre bataljoner. Därutöver kommer bevakningsbåtskompaniets organisation ses över för att matcha de nya bataljonerna. Sex (6) bevakningsbåtar föreslås byggas om till bojbåtar.

I övrigt ligger fokus på att förstärka förmågan till ubåtsjakt, exempelvis genom införandet av lätt torped till helikopter 14. Samt att vidmakthålla förmågan till minröjning.

Flygvapnet

Flygvapnets utveckling ska säkerställa att de avancerade system som anskaffats eller är under leverans effektivt kan verka även vid väpnat angrepp. Därför föreslås basorganisationen, ledningsresurserna samt logistikfunktionen stärkas, vilket medger bl.a. ökad spridning. Luftförsvarsförmågan förstärks bl.a. genom anskaffning av ytterligare jaktrobotar.

Försvarsberedningens rapport 2019 (s.167)

Föga förvånande ligger fokus på införandet av den nya versionen av JAS 39 E. Sex (6) stridsflygsdivisioner vidmakthålls varav tre (3) till fyra (4) divisioner tillförs 39E medans två (2) till tre (3) divisioner fortsätter nyttja 39 C/D, även bortom 2030. Tio (10) till femton (15) 39 C/D föreslås även användas som avancerat skolflyg där beredningen föreslår att Försvarsmakten bör överväga att det ska bildas en taktisk skolflygsdivision med basering i Uppsala.

Luftstridsskolan omorganiseras till Upplands flygflottilj F16. Precis som för marinen föreslås Flygvapnet att upprätta en logistikorganisation. Placeringen av denna ska bör enligt beredningen utgå ifrån värdlandsstödperspektivet.

Gällande förmågan till lufttransport föreslås en omsättning av TP84 påbörjas 2020, samtidigt som planering för hur civila flygplan ska kunna tas ut vid en beredskapshöjning.

Hemvärnet

Med sin numerär, geografiska spridning, höga beredskap och lokala förankring är hemvärnet av central betydelse för försvaret av det svenska territoriet. De har även viktiga uppgifter vid hanteringen av fredstida kriser. Hemvärnet utvecklas mot att klara uppgifter som rör skydd, bevakning och förstöring, men även försvarsuppgifter.

Försvarsberedningens rapport 2019 (s.167)

I stort ligger fokus på att tillföra materiel till hemvärnsförbanden. Bland annat utrustning i form av mörkerutrustning, moderna pansarvärnsvapen, ytterligare granatkastare. Vidare anser beredningen att det ska övervägas att tillföra burna luftvärnsrobotar till hemvärnet. 40 hemvärnsbataljoner vidmakthålls.

Beredningen understryker att hemvärnet ges en stärkt
ställning. Hemvärnet måste ges ett stort ansvar att inom givna ramar självständigt kunna göra prioriteringar och identifiera behov

Försvarsberedningens rapport 2019 (s.165)

Beredningen föreslår att hemvärnets uppgifter inte ska begränsas till att skydda och bevaka, utan även kunna försvara och förstöra objekt. Vilket är en betydlig ambitionshöjning från dagens verksamhet.

Enligt beredningen ska hemvärnet bestå av 25.000 individer och för att försäkra försörjningen av personal ska totalförsvarspliktiga som överförts till personalreserven ska uppmanas att söka till hemvärnet.

Territoriella förband

Militärregionerna föreslås tillföras så kallade territoriella förband. Uppgiften för de territoriella förbanden föreslås bli försvar och skydd av viktiga områden, samt kunna skydda mobiliseringen av krigsförband i regionen. Dessa ska organiseras som skytteförband, men kunna organiseras som andra förbandstyper om det krävs. I princip innebär det att dagens värnpliktsutbildning mot hemvärnet omvandlas till en värnpliktsutbildning mot territoriella förband. Utbildningen ska möjliggöra att individen kan söka fast anställning som soldat, eller söka till officersutbildningen.

För att täcka det utökande utbildningsbehovet föreslås två (2) mindre utbildningsregementen upprättas. Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund nämns som potentiella platser.

Anställd personal

Försvarsberedningen anser att stående förband i armén ska
inriktas mot att lösa de funktions-, utbildnings- och
beredskapsuppgifter som nödvändigtvis kräver anställd personal. De anställda gruppbefälen och soldaterna i armén bör i övrigt koncentreras till förband vilka har en viktig uppgift för att hantera grundberedskap och gråzonsproblematik redan i fredstid t.ex. säkerhetsförband, vissa jägar- och luftvärnsförband samt vissa lednings- och logistikfunktioner.

Försvarsberedningens rapport 2019 (s.179)

För armén kommer det kvarstå vissa stående förband för att kunna vara gripbara snabbt. De här förbanden ska kunna ingå i en stridsgrupp med hög beredskap. Däremot föreslår beredningen att huvuddelen av arméns förband består av mobiliseringsförband. Den anställda personal bör enligt beredningen koncentreras till funktionsförband, exempelvis ledning och logistik.

För flygvapnet och marinen föreslås huvuddelen bestå av anställd personal, där exempelvis flygvapnets basorganisation kan bestå av totalförsvarspliktiga.

Avslutningsvis

Många av förslagen i beredningens rapport kan härledas till organisationer som lades ner när Försvaret skiftade fokus till insatsförsvar. Väg- och vattenbyggnadskår, krigsviktiga företag (K-företag) och ett tydligt fokus på företags ansvar för totalförsvaret lyfts fram i rapporten. Därtill fokus på att återigen skapa en större krigsorganisation med pliktad personal där det kommer kallas till större krigsförbandsövningar med jämna mellanrum. I stort bygger det här på att samhället följer med och anpassar sig till de kostnader och påfrestningar detta kommer medföra initialt.

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter