Taktisk.se

Din EOBUSARE i gryningen

Läs- och lyssningstips

Vi bombarderas konstant med budskapet att vi borde läsa mer för att stimulera hjärnan, lära oss nya saker och få perspektiv på tillvaron. Internet har medfört en oändlig tillströmning av information och numera bär vi alla runt på världens samlade kunskap i våra byxfickor. Men var börjar man när det finns så pass mycket att läsa om? Det här inlägget kommer ge några möjliga insteg till olika böcker, tidskrifter, bloggar och poddar som förhoppningsvis kan hjälpa dig att hitta ett ämnesområde som är särskilt intressant. Kanske ger tipsen dig nya insteg till andra inspirationskällor som du kan ha nytta av i din vardag.

Förresten, glöm inte bort att skaffa ett lånekort på ditt lokala bibliotek. De flesta bibliotek har ett stort utbud av böcker och att låna är riskfritt sätt att utforska nya ämnen. Skulle en bok inte falla i smaken efter ett kapitel? Då är det bara att lämna tillbaka och prova något annat.

Året som gått – 2020

Årskrönikorna börjar ta plats på olika sätt i våra mediekanaler och inte helt oväntat är pandemin ett dominerande tema. Det vore nästintill omöjligt, och även oansvarfullt, att skriva ett sammanfattande inlägg utan att nämna den inverkan Covid-19 har haft på den militära verksamheten över året. Det de flesta troligtvis tänker på är den inställda övningen Aurora 20. Ja, jag väljer att använda ordet inställd trots att försvarsmaktens ledning valde att uttrycka sig att övningen “flyttats fram”. Oavsett ordval var det rent praktiskt samma utfall för personalen längst ner. En indragen övning med bortfall av övningstillfälle i större förband och med det bortfall av övningsdygn. Dygn som hade varit ett välkommet tillskott i plånboken för många. För att inte glömma alla andra inställda övningar och kurser under våren samt officersutbildningar på distans, eller för den delen Hemvärnets verksamhet som varit kraftigt begränsat över året. Samtidigt, jämfört med påfrestningarna i samhället är det bagateller och något vi helt enkelt får hantera de kommande åren.

Befordran av värnpliktiga

Omställningen av försvaret till ett nationellt fokus med återinförd värnplikt medförde att flera på förhand förutspådde återkomsten av pluton- och kompanibefäl. Därutöver blev även gruppbefäl (av naturliga skäl) återinförda i organisationen och cirkeln är därmed i princip sluten. Vi är nu tillbaka där vi började resan mot insatsförsvaret, med skillnaden att den här gången ska två system försöka samexistera. Vad som nu verkar ha tagit en del på sängen är de här befälskategorierna även ska ha grader, och att dessa således kommer vara desamma som för OR6 och nedåt.

FIR: Lindnerhof Magasinsficka 2er HL001-2

Eftersom en tidigare omröstning om tillverkare indikerade ett visst intresse för det tyska företaget Lindnerhof, kändes det lämpligt att titta närmare på en magasinsficka från tillverkaren. Överlag ger produkten ett väldigt positivt intryck med bra sömnad och spänstigt material.

FIR: NFM HK416 magasinsficka (singel)

Då året varit som det varit har det medfört att antalet tillfällen för att testa nya grejer reducerats kraftig och fokus har därmed lagts på andra saker. Just inlägg och utrustning har länge varit efterfrågat, därmed var det dags att titta på något som kanske flugit lite under radarn, nämligen NFM och deras fickor i färgen “Tarmac”.

Mer än bara fåfänga

Insatsen i Afghanistan var på många sätt prövande och omvälvande för Försvarsmakten. Ett av områden där myndigheten var kontinuerligt ansatt var diskussionen om personlig utrustning och att personalen i utlandsstyrkan i allt högre utsträckning köpte eget, vilket i sin tur spred sig hem till Sverige. Högkvarteret försökte på olika sätt slå ner på fenomenet där det starkaste (och mest återkommande) argumentet var säkerhetsaspekten. Som myndighet och arbetsgivare hade Försvarsmakten en skyldighet att tillse att personalen var rätt utrustad, samt följde de angivna säkerhetsföreskrifter som fanns. Ett argument som visade sig svagt när stridsutrustning sammansatt med buntband och eltejp var att anse som godkänd och säker utrustning, medan industritillverkad inte var det.

”Allra tydligast är trenden i utlandsstyrkan. Skrivelsen avslutas med att konstatera att anskaffningen av oreglementerat materiel dels utgör en säkerhetsrisk men även riskerar att verka demoraliserande och ge ett oprofessionellt intryck.”

Mer än bara kamouflage – Försvarsmakten 2008

Nordic Combat Uniform inom räckhåll

December närmar sig med stormsteg vilket även innebär att utannonseringen av vem som erbjuds att tillverka Nordic Combat Uniform (NCU) för Sverige, Finland, Norge och Danmark. Då lämpar det sig inte bara att lyfta upp de tidigare inläggen som publicerats i ämnet, utan även lägga till information som (förvisso publicerats på Twitter tidigare) inte publicerats här på hemsidan. I inlägget kommer de fyra olika uniformssystemen att länkas samman med en tillverkare. I inlägget finns länkar till bilder och dokument som använts som underlag för identifieringen.

Var det värt det i slutändan?

Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

En fråga som är återkommande i samhället i allmänhet, och kring det militära i synnerhet, är om något är “värt det”. Det vill säga, är det “värt” att investera sin tid i att exempelvis söka yrkesofficersutbildning eller söka en viss befattning. Underförstått behöver svaret indikera att det förväntande utfallet värderas högre än den investering som individen behöver göra i form av tid och arbetsinsats. En kvantifiering där vi verkar ta det för givet att vi alla har en gemensam syn på vad som är “värt” och “inte värt” vår tid. Problemet är att det inte är möjligt att svara objektivt på en sådan fråga.

Vi kan hitta flera exempel i samhället där vi som individer värderar saker och ting olika, framförallt när det gäller monetära värden. Tydligast är auktioner av olika slag där, förutom skillnaden i värdering mellan säljare och köpare, det återfinns skillnader i hur potentiella köpare värderar ett objekt. Givetvis påverkas den här värderingen av en rad faktorer som exempelvis köparens ekonomiska situation där en större plånbok kan medföra en ökad benägenhet att tillskriva ett högre värde. Precis som att ett dåligt köp fortfarande kan värderas högt för att det tar emot att erkänna en dålig affär. På samma sätt kan en arbetsinsats i att nå ett särskilt utbildningstecken vara “värt” insatsen om individen från första början anser sig ha kapaciteten att nå målet.

Vad vi även behöver väga in i ekvationen är var vi befinner oss i livet när värderingen sker. Ålder och livssituation kommer påverka om det exempelvis är “värt” att studera tre år på militärhögskola eller om den arbetsinsatsen kostar mer i förhållande till att kunna umgås med sin familj eller antal år individen kan tjänstgöra. Det finns fog för att hävda att mycket vi människor gör, gör vi för att det ger oss en känsla av välbehag. När en handling inte medför välbehag utan istället leder till en känsla av olust behöver vi hitta olika metoder för att slutföra handlingen, annars kommer vi att förkasta den. En metod i detta är bland annat att titta på vad det medför att inte slutföra handlingen, exempelvis en bestraffning (och om det är värt att ta den bestraffningen kontra arbetsinsatsen). En annan är att titta på möjligheten till belöning vid slutförande och det välbehag som detta kommer medföra. Det vill säga; är känslan av obehag nu mindre än den möjliga känslan av välbehag i slutet? Det kan bara individen själv svara på.

Poängen är att för att kunna svara på frågan om “något” någonsin är “värt” en insats krävs det en kontinuerlig process av besvarande av delfrågor som är viktiga för dig när det gäller att fatta ett beslut. Alltså, istället för att fråga om “x är värt det”, fråga istället kring de delar som är viktiga för dig just nu. Vad vill du uppnå och varför? Vad kan hjälpa eller stjälpa dig på den vägen framåt? Om du frågar en individ som redan genomfört den utbildningen du funderar på, tänk till på hur du ställer frågan. Istället för att fråga om det var “värt det” för dem, fråga istället om deras förväntningar och hur utbildningen motsvarade dessa. Uppnådde de sina målsättningar? Om de hade farhågor, blev de bekräftade eller falsifierade? En annan individs farhågor kan mycket väl vara dina målsättningar.

Fortsatt svalt intresse för värnplikt hos kvinnor

De ungdomar vi kallar till mönstring har i mönstringsunderlaget bland annat svarat att de inte har några kroniska sjukdomar eller skador. Ungdomarna har också svarat att de är intresserade av att tjänstgöra med plikt (red fetmarkering).

https://www.rekryteringsmyndigheten.se/18ar/kanner-du-en-18-aring/

När värnplikten återinfördes 2017 föregicks införandet av den urgamla diskussionen om tvång är något en liberal demokrati ska syssla med. För att lugna alla något kommunicerades det att de som skulle klassa till mönstring i första hand skulle bestå av de som var intresserade av värnplikt. Dessa tillsammans med de som sökte frivilligt skulle vara nog för att tillsätta samtliga utbildningsplatser inför varje år.[1][2][3] Vilket låter bra på pappret då statistiken visar att andelen positiva till värnplikt vida överstiger såväl mönstringsbehovet som antal platser i utbildningsorganisationen. Men i realiteten kräver det å andra sidan att alla som är positivt inställda till grundutbildning även är lämpade till de befattningar som finns.

Sett ur perspektivet att bemanna krigsförbanden ser det ändock ljust ut, sett till antal. Var det däremot ser mörkare ut är fördelningen mellan könen av de som mönstrar och blir uttagna för värnplikt.[4] Enligt Rekryteringsmyndighetens egen statistik är i princip 50/50 mellan könen i att besvara mönstringsunderlaget som skickas ut till alla totalförsvarspliktiga ungdomar. I nästa steg gällande andelen kvalificerade svar (det vill säga svar som inte antyder exempelvis sjukdom eller liknande) börjar siffrorna skjuta över till en tydlig majoritet män. Trenden håller sedan i sig när variabeln positivt inställd adderas. Jämför vi med de som frivilligt ansökt ser vi att det fortsatt är majoritet män som söker, blir kallade och uttagna. Detta innebär således att Försvarsmakten helt enkelt inte når sin målsättning om 20% värnpliktiga kvinnor (17,5% ryckte in 2019).

Försvarsmaktens rekryteringsfilmer genom tiderna

Försvarsmaktens reklamkampanjer har inte bara varit ett hett diskussionsämne runt otaliga fika-bord på förbanden, eller för den delen på sociala medier. Såväl uppsatsskrivande studenter som forskare har skrivit spaltmeter om hur kommunikationen kan tolkas, vad informationsansvariga inom Försvarsmakten vill åstadkomma, hur den tas emot av tilltänkta mottagare och hur personalen reagerar på reklamen. Kort och gott, det finns gott om material att gå igenom för att undvika att “killgissa” kring ämnet.

Vad vi ska ha klart för oss är att det här med reklam och Försvarsmakten egentligen inte är något särskilt nytt och det förekom rekryteringskampanjer under 90-talet för rekrytering till exempelvis teknisk officer.

Sida 1 av 24

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén