Din EOBUSARE i gryningen

Etikett: uniform

Uniformen, mer än enbart tyg

Diskussionerna kring uniformen och dess bärande har gått varma genom åren. Ytterst har debatten handlat om form kontra funktionalitet där det grovt förenklat kan sägas att konservatism stått mot liberalism (inte att sammankopplas med de politiska ideologierna). Vidare har det poängterats att just ordet uniform står för enhetlighet, en form. Det vill säga att uniformen som sådan syftar till att sudda ut individen och införliva den i kollektivet. Individen blir därigenom en av många med de positiva och negativa egenskaper detta kan medföra.[1]

Funktion eller form – vad är viktigast och när?

Försvarsmakten som organisation är ytterst konservativ. Det tar tid att genomföra förändringar, framförallt för att det kollektiva minnet “om hur det var förr” finns kvar länge i de högre nivåerna. Detta har sina för- och nackdelar givetvis och kan vara det som ibland räddar Försvarsmakten att ta för tvära svängar när förändringens vindar blåser.

Ytterst beror detta på personalen. Det är personalens inneboende åsikter som i grunden möjliggör, eller förhindrar, förändringar. Det vill säga, när vi kritiserar att det tar för lång tid att införa ny utrustning eller att nuvarande reglementen inte taktar med verkligheten, är det i grunden oss själva vi kritiserar. För varje individ som vill införa en stridsskjorta och anser att detta är viktigt, går det antagligen att hitta någon som inte delar den åsikten. Beroende på vem av dessa individer som sitter på en beslutsfattande befattningen blir utfallet därefter.

Den halvt skämtsamma undersökningen om fältskjortans vara eller icke-vara under fältjacka 90 lätt (tack till följaren som uppmanade till undersökningen) visar på hur en till synes enkel fråga kan agera vattendelare för en organisation. För aldrig förr har jag mottagit så många meddelanden med åsikter om fenomenet som nu. Inte heller har det varit så många (över 1100st) som deltagit i en omröstning.

Därför tar jag mig tiden att skriva det här inlägget, för att delge hur jag ser på frågan och hur jag resonerar kring vissa starkt traditionella uppfattningar som återfinns när de gäller bärande av uniform till vardags.

FIR: Tac-up Gear Field Trousers

Företaget Tac-up Gear har funnits sen 2006, och är för mig förknippat med tillverkning av olika typer av “boonies” och märken. Den svenska marknaden är relativt svältfödd på uniformsprodukter, där Taiga får antas vara det mest kända (och troligen största) leverantören av uniformsdelar till svenska konsumenter. Då jag under flera år undrat varför den tilldelade M90-byxan inte modifierats med mindre fickor fram till på benen/anklarna (likt P- och H-byxorna), var det dags att se vad som kunde erbjudas “direkt från hyllan”.

Fakta (hämtat från tillverkarens hemsida)

– 8 pockets both cargo and waist type
– Possibility to cushion knees with padding
– Suspenders
– Extra spare buttons
– Wide belt loops
– YKK Zipper
– D-Rings at waist
– Raised back of waist
– Ankle zippers
– Deep waist pockets with snap lid
– Hidden knife-pocket/holder at ankle
– Anti IR treated camouflage print
– Smooth soft 85% cotton, 15% polyester fabric in rip stop weave
– Anti mosquito Permethrin treated
1095 SEK

Vad skiljer sig från de tilldelade byxorna?

Det första du lär märka är de mindre fickorna fram på låret, och nere vid foten. Det är den första distinkta skillnaden. Den andra stora skillnaden är sidobenfickorna. De har dragkedja, istället för ett lock som stängs med knappar (vilket återfinns på benfickorna frampå benet). Dragkedjan och öppningen till sidobenfickorna är dessutom lite snedställd, vilket skiljer sig från de gröna tilldelade byxorna. Vidare är benfickorna djupare än den tilldelade modellen, däremot är de sydda efter den traditionella M90-modellen, istället för den “veckade” metoden som återfinns på M90 Öken. Detta bidrar troligtvis till att de inte kommer bukta ut lika mycket på sidorna som de tilldelade. Valet av blixtlås som stängning är något jag personligen ställer mig skeptisk till, framförallt av två anledningar; brandskyddet och IR-signaturen. Den här svagheten återfinns även på de tilldelade byxorna. Jag är en stark anhängare av stängbara lock som skyddar öppningen av fickan, även om det återfinns en dragkedja därunder.

Byxfickorna är förstärkta med tryckknapp istället för den vanliga byxknäppningen. Trivialt kan tyckas, men om du större delen av året bär gröna byxor med tryckknapp-stängning, för att sedan under kortare period byta till byxor med annan knäppning, är sannolikheten stor att du (likt som jag) av ren vana försöker öppna byxfickorna på samma sätt. Vilket resulterar i att du till slut drar av knappen och behöver sy dit en ny (fem knappar senare är du rätt trött på att sy). Vidare är byxfickorna förstärka längs med kanten, vilket är en klar fördel om du bär ett multiverktyg (exempelvis en Leatherman MUT), eller en fällkniv, med clips som annars på sikt kommer äta sig igenom det tunna tyget på de tilldelade byxorna. Med de här tilltänkta modifieringarna i åtanke kommer vi till nackdelen med byxfickorna. Innanmätet är sytt i heltäckande tyg, istället för nät som de tilldelade. För min del är det en klar fördel i varmare klimat (även hemma i Sverige) med nät för att kunna vädra ut värme vid fotmarsch. Givetvis finns det ett argument för att garantera heltäckande klädsel även när fickorna är öppna, och att det handlar om personliga preferenser samt produktionskostnad. Jag skulle personligen föredra om alla byxor för bruk under väderlek motsvarande svensk sommar hade byxfickor i nät.

En identifierad svaghet i Försvarsmaktens samtliga byxor är hällorna. De är tunna, och går inte sällan sönder när det övas taktiskt omhändertagande och lyft i byxbälte. Byxorna från Tac-up Gear har betydligt bredare hällor, där en hälla på vardera sida är extra bred och förstärkt. De två (2) extra grova hällorna har även varsin D-ring som möjliggör användandet av karbinhakar (för upphängning av exempelvis en kniv), utan att slita på tyget i hällorna.

Lårfickans storlek (24cm L x 18cm B) möjliggör förvaring av mindre objekt du ofta använder, eller har behov av att få tag på enkelt i ett fordon. Exempelvis antecknings- eller sjukvårdsmateriel.  Ankelficka (12cm L x 16cm B) verkar direkt designad med Försvarsmaktens gamla första förband i åtanke. Förbandet passar in perfekt i fickan utan att behöva knöla. Vidare finns det i höger ben, innanför dragkedjan en liten ficka med tillhörande knäppe som möjliggör bärande av kniv om man önskar.

Avslutningsvis tänkte jag nämna val av tyg, samt det faktum att byxorna kommer behandlade med Permethrin. Det sistnämnda är samma medel som används för impregnering av de tilldelade uniformerna. Det vill säga, du gör inte avkall på skyddet mot insekter (och därmed vektorburna sjukdomar) när du använder byxorna. Det du däremot behöver ha i åtanke är att det är ett gift och behöver hanteras därefter, framförallt om du har djur. Nedanstående är saxat från tillverkarens hemsida.

Usage of Permethrin is common on outdoor gear like mosquito netting etc and also for example on US and British uniform clothing. Please note you must also respect the environment – Permethrin is toxic for Cats and Fish (water source), do not expose them for this clothing, we also advise you to clean your treated clothes at a cleaner that has professional cleaning equipment to minimize the Permethrin getting in to the local water. We want you to understand this but leave it up to you as customer to honor the above info. Remember the products were made for usage in deployed environments with disease spreading insects and not for unnecessary use.

Tyget i sig är 85% bomull och 15% polyester, jämfört med de tilldelade som är 88% bomull och 12% Polyamid. Skillnaden mellan polyamid och polyester ligger förenklat i att polyamid (även kallat nylon) är den starkaste syntetfibern, som används bland annat till nomex och kevlar, medans polyester är något svagare men har fortfarande hög värmetålighet med bättre UV-tålighet. Just syntetfibrer av de här slagen används för att göra tyget slittåligt och följsamt, samt att de är snabbtorkande. En farhåga jag hade inför köpet var att byxorna skulle vara tjockare i tyget än de tilldelade, den farhågan försvann när jag fick känna på tyget. Byxorna är precis lika tunna och lätta som de tilldelade.

Men färgnyansen då?

Ett återkommande gissel med M90-uniformer är att färgnyanserna skiljer sig mellan olika leverantörer. Tac-up Gear verkar träffat rätt med sin leverantör då nyansen inte skiljer sig nämnvärt från nyansen på de, av Försvarsmakten, tilldelade plaggen (som du kan se på den nedre bilden ovanför). Nu har du antagligen noterat att nyanserna mellan byxorna på bilderna skiljer sig, vilket är en helt korrekt observation. Vissa av de “batcher” som delats ut har en mer rosa-ton vilket gör att de sticker ut jämfört med andra. Byxorna från Tac-Up Gear sticker inte ut färgmässigt, och skulle inte dra till sig uppmärksamhet på avstånd om detta är en faktor du behöver ta hänsyn till. Överlag ger byxorna ett stabilt första intryck, och jag ser framemot att testa dem lite mer framgent.

 

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén