Din EOBUSARE i gryningen

Inskrivningsprovet som anpassar sig efter dig

Inskrivningsprovet (I-prov), även kallat intelligens- eller begåvningstestet (kärt barn har många namn), är det prov som det inte skrivs så värst mycket om utanför vissa forum. Troligtvis beror det på att informationen kring provet och hur det har kommit till är sparsmakad och väldigt spridd. Därför var det hög tid att samla ihop olika källor och sammanställa det i ett (relativt) enkelt format. Det här inlägget kommer inte ge dig en insikt hur du får ett bättre resultat. Inte heller kommer provet brytas ner till de bakomliggande räknemodeller och hur värdet räknas ut. Istället kommer I-provet att beskrivas grovt, dels var dagens prov kommer ifrån och varför det nuvarande provet inte har förändrats sedan införandet 2000.

En brasklapp kan även vara på sin plats innan vi går vidare. Provet är ett urval baserat på de krav som ställs på olika befattningar. Resultatet från inskrivningsprovet säger ingenting om IQ eller hur du som person fungerar överlag i samhället.

Under 1940-talet infördes ett inskrivningsprov för att mäta generell intelligens (G) hos de som mönstrade. Under 50-talet gick provet över till att anamma Thurstones teori om sju (7) grundläggande förmågor; språklig förståelse, språklig rörlighet, numerisk förmåga, spatial förmåga, minne, perceptuell snabbhet samt logisk förmåga. Ett exempel hur provet kunde se ut under slutet på 50-talet finns på Försvarsmaktens hemsida. Provet har sedan dess utvecklats i takt med att forskningen kring psykologi och intelligens gjort framsteg. I-prov 80 bestod av fyra (4) delar; logisk-induktiv förmåga, verbal förmåga, spatial förmåga och teknisk förståelse. Införandet av datorer i samhället bidrog till att testet datoriserades och i samband med detta omformades provet (I-prov 94) influerat av skandinavisk intelligensteori. I-prov 94 bestod av 202 uppgifter som delades upp i tio (10) olika test; två (2) icke-verbala problemlösningstest, tre (3) verbala, fyra (4) spatiala och ett (1) test i teknisk förståelse. Det viktade resultatet från de tio (10) testen vägdes samman (med tonvikt på problemlösningstestet och de spatiala testerna).

I-prov 2000

Dagens I-prov (I-prov 2000) bygger i sin tur vidare på samma teorier som I-prov 94, men har därutöver blivit adaptivt. Det vill säga att testet anpassar (lätt, medel eller svår) sig efter hur testpersonen presterar på varje del. Detta innebär att provet kommer bli svårare eller lättare beroende på din prestation. Trots detta var det 7% som inte klarar lägsta nivån vid mönstring (2008 var det 14% som ej blev inskrivna på grund av resultatet på I-provet). Just att provet är adaptivt gör det unikt i Sverige som verktyg. Provet mäter den generella begåvningen (G), samtidigt som provet även mäter generell visualiseringsförmåga (Gv) och generell kristalliserad intelligens (Gc). Gv visar individens generella spatiala förmåga (alltså hur ett objekt ser ut om man vrider på det) och Gc visar den verbala (ordförståelse). För att kunna jämföra individer med varandra modifierades provet något 2002.

Carlstedt & Annell (2010)

I-prov 2000 innehåller, precis som I-prov 94, tio (10) deltest; tre (3) verbala, fyra (4) spatiala, två (2) problemlösningstest samt ett (1) teknisk förståelse. Den mönstrande har 80 minuter på sig att slutföra provet. Det genomsnittliga resultatet 2014 var 5,7 för såväl kvinnor som män. För att kunna ansöka till officersprogrammet krävs ett resultat på minst sex (6).

Under 2016 genomförde Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) en förstudie för att framtidssäkra begåvningstestet. Studien kom fram till att I-provet är stabilt över olika grupper och har därmed god reliabilitet såväl som validitet. Däremot verkar det pågå ett fortsatt arbete för att modifiera provet i framtiden.

En ytterligare anledning till att provet inte förändrats under nästan 20 år är att provet har två (2) parallella versioner av två (2) deltest. Beroende på när personen som ska testas är född kommer en särskild version visas. Detta tillsammans med att testet är dynamiskt gör att det inte går att förutse vilka frågor en individ kommer få. Det vill säga, om du skriver provet fler gånger och får samma frågor beror det på att du presterar likadant som sist du genomförde testet. Således är provet mindre sårbart för eventuella “läckor” likt ordinarie skolprov.

Den inledande delen av testet, ett så kallat vägledningstest, avgör vilken svårighetsgrad på Synonymer 1 som du kommer få. Därefter anpassar sig testets svårighetsgrad för varje steg du tar framåt. Anledningen till att det finns språkliga tester med är att studier visat att de är generellt god mätare av G. Och G i sin tur anses vara en god indikator för hur en individ kommer prestera under exempelvis en utbildningssituation.

Precis som de fysiska testerna anges I-provet utifrån en 9-gradig skala. Innan 2001 ändrades underlaget för normen var tredje år. Men då mönstringsunderlaget, alltså antalet som mönstrade, förändrades drastiskt under början på 2000-talet fastslogs att mönstringspopulationen från 2001 skulle bli en fastslagen norm. Som tidigare nämnts var det genomsnittliga resultatet år 2014 5,7. Bland de tillgängliga statistik dokument som finns på Rekryteringsmyndighetens webbplats visar att medelvärdet under början på 2000-talet var kring fem (5) på begåvningstestet.

Det militära högskoleprovet (MHS-prov) är förvisso även det på en niogradig skala. Däremot är det inte överförbart på I-provet eller vice versa, baserat på att normen är en annan jämfört med mönstringsunderlaget för I-provet.

Ett generellt råd för att prestera bättre på exempelvis de verbala delarna under det civila högskoleprovet är att läsa mycket böcker och dagstidningar. Detsamma kan sägas gälla här. Genom ett uttökat ordförråd hjälper du dig själv att prestera bättre på de verbala delarna. Det finns gott om roliga tester på internet där du kan testa att vrida och vända på objekt. Däremot råder jag ingen till att betala pengar för att köpa test eller litteratur för att prestera bättre. Det kommer vara att kasta pengar i sjön. Det bästa rådet inför provet är att vara utvilad och inte stressa igenom testet. Utsatt tid gäller, se till att använda den för att svara rätt istället för att riskera att slarva på grund av högt tempo.


Referenser

Carlstedt, B., & Annell, S. (2010). I-prov 2000 för urval av personal till det rekryterade försvaret. Karlstad: Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management.

Lundh, L. & Smedler, A. (2018). Personlighetspsykologi – Utdrag ur Grunderna i vår tids psykologi [Elektronisk resurs]. Natur & Kultur.

Pliktverket. (2004). Rapport 9 – vem klarar tolkskolan? https://www.pliktverket.se/contentassets/151d468d7d5049acb1a651d42203663a/rapport9_tolkskolan.pdf

Rekryteringsmyndigheten. (2016). Årsredovisning 2016. https://www.rekryteringsmyndigheten.se/contentassets/c28d37c5dbb74fabaee9ed489621d88a/trm_2016_arsredovisning.pdf

Föregående

Det är dags att omdefiniera föregångsmannaskapet

Nästa

Året som gått – 2019

9 kommentarer

  1. catharina.zetterberg001@gmail.com'

    Catharina

    Hur tar testet hänsyn till påverkande faktorer som dyslexi?

    Dyslexi innebär ju svårigheter med läsning och skrivning men har ingen korrelation till intelligens eller logisk spatial förmåga?

  2. Móði

    Testet i sig tar inte hänsyn till det, rent tekniskt. Sen kan jag inte svara på hur det praktiskt genomförs på Rekryteringsmyndigheten. För frågor kring det rekommenderar jag dig att ta kontakt med TRM och fråga.

  3. Mikael.ihrfelt@gmail.com'

    Mikael

    Hej!
    I artikeln nämns det att sammanställningen och viktningen av resultatet görs med tonvikt på spatial-och problemlösningsförmåga. Brukar intelligenstest i regel göra detta eller är det en extra åtgärd som just Försvarsmakten tillämpar för att de förmågorna är med eftertraktade inom militär verksamhet?

    Säg att någon har högre verbal förmåga än spatial/problemlösnings-förmåga, och landar i en IQ på exakt 130 (2 SD) på ett vanligt intelligenstest. Kommer samma person att få lägre än 9 (2-SD) på I-provet eftersom de verbala förmågorna är värderade lägre i sammanhanget?

  4. kajgenell@gmail.com'

    kaj

    Sparar militären gamla IQ-tester från 1960-talet?

  5. Móði

    Hör av dig till Pliktverket, de kan sannolikt svara bäst på din fråga.

  6. oskar.lundstedt@hotmail.com'

    Oskar

    Hej! Mycket intressant artikel. Man blir sugen på att läsa vidare. Kunde inte hitta den första publikationen du hänvisar till (I-prov 2000 för urval av personal till det rekryterade försvaret). Var såg du den?

  7. ibrahimgultekin.hassleholm@hotmail.com'

    Ibrahim

    Hej mitt namn är Ibrahim Gultekin!!

    Det å såhär att jag mönstrade idag och har velat bli jägarsoldat eller bara göra lumpen rätt så länge nu men tyvärr så gick jag inte vidare med mönstringen pga att jag ej klarade inskrivningsprovet.

    Jag har tränat mycket löp och Styrketräning i säkert 3 år för att kunna va så vältränad för just jägare befattningen men även för hälsans skull. Men det känns så himla tråkigt att inte kunna gå vidare till mönstringen på grund av ett misslyckat inskrivningsprov,

    Jag har lagt så mycket tid på träning och allt annat för att jag just ska få möjligheten att genomföra värnplikt och försvara landet som jag älskar. Jag vägrar att sitta hemma i krig och titta på när andra försvarar landet men inte jag på grund av ett misslyckat inskrivningsprov.

    Jag trodde aldrig jag skulle bli underkänt på det känner mig sååå himla dum, efterbliven och vägen väldigt besviken på mig själv. Känner mig skyldig att vara så dum som inte klarade det. Jag fick en 3a men vafan jag läser ekonomiprogrammet och har rätt så bra betyg där jag till och med kommer in som premiär på jurist och ekonomi universitetet.

    Grejen är har aldrig hållt på med mönster så som det kom på provet aldrig gjort något liknade med att hur vissa figurer kommer se ut om man vänder på dom osv. Svenskan var också lite svår för att i skolan håller man mest på med argumenterande text, novell, pm och massa sånt men inte så mycket om motsatsen till vissa svåra svenska ord och vad som är lik detta svenska ordet typ.

    Min fråga är ska man skita i det å ba ge upp eller är det värt att vänta 18 hela månader för att sen göra ett nytt test och bli godkänt? För många säger att sådana tester inte går att träna upp sig på. Dessa 2 åren i ekonomiprogrammet har jag inte gjort liknande ordförståelse som på provet speciellt inte så många. Utom det vi gör mest är bara noveller argumenterande text pm osv. Man har säkert gjort mycket sånt i grundskolan men det var rätt så länge sen jag gjorde så många ordförståelse mycket har man glömt bort. Samma sak med figurerna jag har aldrig gjort något sånt förut.

  8. Móði

    Hej,
    Tråkigt att höra att du inte gick vidare i processen. Det är lätt att känna sig “korkad” efter den här typen av test. Jag vill börja med att understryka att ett sådant här test inte på något sätt beskriver vilken intelligens du besitter. Du har alla möjligheter att lyckas i allt du ger dig på i livet. För att svara på din fråga, det kan vara så att du presterar lite bättre vid ett omprov baserat på att du är mindre nervös och vet ungefär hur provet är upplagt. Samt att du har haft möjlighet att läsa mer och därmed kan förstå fler ord. Däremot kan det vara marginell skillnad. Men å andra sidan, vad har du att förlora på ett försöka igen?

  9. aasa.wilhelmsson@gmail.com'

    Emma

    Att mäta intelligens med ordförståelse av ord som inte är de mest använda vid normal kommunikation eller ordergivning blir oerhört utslagsgivande för en dyslektiker som inte läser längre texter i böcker som många andra. När man har gått en treårig teoretisk linje med över medel i betyg och blir utslagen pga av ordförståelse i testet ( godkänd i alla andra delar) och motiveringen blir att man inte anses kunna förstå skriftliga instruktioner om man inte kan dessa vanligtvis väldigt svåra ord är mycket märkligt. Hur kommunicerar försvaret egentligen? Använder man inte vanlig svenska?

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén