Det har under flera år funnits en uppfattning om att kroppsskydd 90 på grund av sin ålder och slitage inte längre har någon form av ballistiskt skydd. Den här uppfattningen är återkommande i de diskussioner som nu sker gällande tilldelning av såväl kroppsskydd 12 som kommande kroppsskydd i framtiden. Det som sällan lyfts upp är att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av FMV, genomfört en studie där skyddet i kroppsskydd 90 och 94 undersökts (bland andra egenskaper). Den här studien genomfördes 2016 vilket förvisso innebär att den har några år på nacken. Samtidigt var bedömningen då att eftersom skyddsnivån inte sjunkit under de 20 år som kroppsskyddet funnits, var det tveksamt att det skulle sjunka på ytterligare 20 år. Under förutsättning att det yttre höljet på de mjuka skydden förblir intakt. Det vill säga, spring inte runt med kroppsskydd med vare sig hål i tyget eller hål i höljet till de mjuka inläggen.
Den här artikel bygger på den öppna rapport som finns att beställa ifrån FOI.
Jag har tidigare skrivit om Arktis windstopper, ett plagg som jag ägt i många år men som nu nått vägs ände. Då var det naturligt att införskaffa den uppgraderade versionen, A192 Stowaway shirt. Valet föll på att införskaffa den m90-mönstrade varianten.
Garment constructed from lightweight nylon minirip fabric
Water & wind resistant
Simplistic design
Fully elasticated hems
Garment fully packs away into its own integrated bag
Garments are built slightly loose to aid movement and are fully compatible with all body armour options
Tröjan är av överdragsmodell med en dragkedja vid halsen. Jag upplever att den här versionen är betydligt längre i ärmarna och överlag rymligare än den modell jag tidigare ägt. Jag var lite orolig att den skulle bli kort vid bärande över tjockare plagg. Plaggets design är otroligt enkelt, den enda fickan som finns är den som är den interna fickan sydd i nacken som plagget förvaras i. Tröjan är lättpackad och nerpackad i fickan motsvarar storleken en 50cl-burk. Viktmässigt ligger ett plagg i XL-storlek på 182 gram.
Det som kan komma vara ett orosmoment är just att tyget är tunt. Det är förvisso ripstop som ska motverka att en reva ska växa men det kan vara värt att överväga att bära under uniformen för att skapa ett ”skyddande lager” om terrängen och aktiviteten är sådan att det finns risk för att slita sig igenom tyget snabbt.
För den ringa storleken är det i all väsentlighet ett plagg värt att prioritera i packningen. För även om det inte är vattentätt ger det en en ökad resistens mot vatten tillsammans med att bygga ett extra lager för att stå emot vind och som på samma sätt bibehåller värme. Sett till storleken på de plagg som tilldelas av Försvarsmakten är en Stowaway shirt från Arktis en billig (trots Brexit) och kvalitativ investering för ett förstärkningsplagg.
Det var längesen vi skrev något längre om specifik utrustning. En utrustningsdetalj som det sällan pratas om men som ändå finns där hos de flesta är den lilla flerbruksfickan. Inte sällan nyttjad som en mindre sjukvårdsficka eller för att kunna bära med sig mindre prylar som vårdkit och tejp. En del kanske ser den ringa storleken som ett bekymmer för att det begränsar vad som faktiskt kan bäras med. Jag skulle å andra sidan hävda att det är styrkan med små flerbruksfickor, framförallt när dessa bärs på någon form av stridsbälte. Det tvingar bäraren att prioritera dels varför fickan behövs, och vad som faktiskt ska bäras. I den här artikeln kommer fem olika fickor att stå som exempel för olika typer av lösningar. De kommer inte att jämföras för att avgöra vilken tillverkare eller modell som är ”bäst i test”. Samtliga fickor har sina styrkor och svagheter där det i slutändan är ditt behov (och ekonomiska ramar) som styr vilken modell som är att föredra.
Försvarsmakten profilerar sig internationellt som en myndighet där personalen är väl förberedd för att hantera kyla och där vi säljer in vår vinterutbildning som ett koncept till utländska förband. Vi bor trots allt i en klimatzon där vi har en vinter några månader över året (även om den skiljer sig mellan norra och södra delen av landet). Samtidigt har vi fortsatt en värmejacka med tillhörande byxa som är från 90-talet som egentligen är mer av en täckjacka än en faktiskt värmejacka sett till stoppning och utforming. Det är således inte konstigt att allt fler valt att köpa olika typer av värmejackor från civila leverantörer. Den vanligaste är troligtvis Snugpak Sleeka Elite. Däremot är den inte utvecklad för att hantera kyla som är mer förknippad med temperaturerna vi finner i Norrbotten under vintertid. Således är det intressant att titta på lösningar som kan tänkas vara ett alternativ för den miljön som ett substitut till värmejacka 90.
I höstas kom en skrivelse från Försvarets materielverk (FMV) där myndigheten som sammanställde nuvarande status på soldatutrustningen samt innehöll en tidsplan för utveckling, produktion och avveckling av olika soldatburna materialslag. De öppna delarna består nästintill av 60 sidor, ett gediget arbete som nu kokas ner till den här artikeln. Sammanfattningsvis ska det sägas att FMV säger att utrustningen ”i huvudsak uppfyller kraven”. Med krav åsyftas de målsättningsdokument samt tekniska specifikationer som ligger till grund för anskaffningen. Det ska tilläggas att anledningen till uppfattningen att det mesta i huvudsak uppfyller ställda krav, trots soldatens uppfattning om motsatsen, är att det saknas avvikelserapporter som säger motsatsen. Där det finns som störst brister är okänt då dessa områden markerats med sekretess, däremot kan vi utläsa flertal utrustningsdetaljer som behöver uppdateras eller helt enkelt ersättas med något nytt.
Först ska jag klargöra att jag använde fel modell i mitt instagram-inlägg om kroppsskydd 23D. Det är, som jag tidigare skrivit, TYR Tactical EPIC DSX som är versionen FMV köpt in och benämnt som kroppsskydd 23D (tidigare 23F). Däremot kvarstår beskrivningen gällande skillnaderna mellan manlig och kvinnlig version i stort.
Kroppsskydd 23D. Foto: FMV
I en uppmärksammad nyhetsuppdatering om kroppsskydd 23 dök det upp en bättre bild på hur kroppsskyddet ser ut och vilka delar som verkar ingå. Den nya materielen presenterades tillsammans med kommande fältuniform 24 (dvs NCU) på en NOAK-sammankomst. Vad som vållade en del förvåning var den självsäkra utfästelsen att alla kvinnor i myndigheten kommer ha det nya kroppsskyddet senast i juni 2023. Ett uttalande som skapade en del frågor om han verkligen menar alla kvinnor i uniform som återfinns i myndigheten eller om det finns någon form av klausul till uttalandet.
Jag törs lova att alla kvinnor i Försvarsmakten kommer att ha det nya kroppsskyddet senast sista juni 2023
Brigadgeneral Claes Inoz
Enligt uppgift ska det tvärsäkra uttalandet i samma andetag följts av förtydliganden som i slutändan lämnade några åhörare med intrycket att det kanske snarare handlade om kvinnor i stående förband med högre prioritet vad gäller tilldelning av materiel. Vilket rent tidsmässigt låter rimligt då det är tveksamt att man skulle lyckas förse ca 4500 personer med ett nytt kroppsskydd innan sommaren. Framförallt med tanke på att det fortfarande finns personal som inte fått ut stridsskjortan trots att de har fastställd tilldelning.
Det som främst skiljer versionerna åt är att det kvinnliga kroppsskyddet är mindre, vilket även innebär att skyddsplattorna är mindre. Inte konstigt då gruppen kvinnor och gruppen män har olika genetiska förutsättningar vad gäller dimensioner av överkroppen. Därtill har man skurit västen, och därmed det mjuka skyddet, på ett annat sätt för att utvidga skyddet vid bröstkorgen. Man har även valt att lägga den främre plattan i en utanpåliggande ficka istället för i kroppsskyddet som vanligtvis är standard.
(…)tactical vests are conventionally tailored to fit the body shape of a male individual. Accordingly, when a female individual wears these conventional vests , her motion is typical inhibited . These conventional vests are also uncomfortable due to the lack of support and accommodation for the female anatomy. For example, a hard plate carried by these conventional vests may exert excess compression on the breast tissue of a female wearer.
Hämtat ur patent US 9 ,970,736 B2, av Tyr Tactical
Utöver själva kroppsskyddet verkar det medfölja extra utrustning som skrevskydd och en ”magplatta”. Båda med fästpunkter som möjliggör bärande av fickor om så önskas av brukaren. Det medföljer även en reparationssats för att kunna byta ut snabbfästen och liknande om de går sönder i fält.
Tilldelning ska inte vara huggen i sten
Med utfästelsen om att ”alla kvinnor” ska få det nya kroppsskyddet medföljer ett gammalt tankesätt om att alla ska kunna använda sig av samma utrustning. Det har redan lyfts bland kvinnliga användare av kroppsskydd 12 att de inte upplever sig ha ett behov av att byta ut sitt kroppsskydd. De har helt enkelt hittat en storlek och modell som funkar för deras kroppsliga förutsättningar. Genom att enbart stirra sig blind på kön blir därmed risken att man i tron om att göra det bättre för alla, försämrar det för de som redan har det bra. Tilldelning av kroppsskydd 23D behöver således vara mer dynamisk på ett sätt som inte alltid uppskattas av Försvarsmakten. Individen behöver helt enkelt kunna göra ett val utifrån dennes behov. Ett tankesätt vi så uppenbart kämpar med att införa gällande personlig utrustning överlag. Olika försvarsgrenar, vapenslag och befattningar i olika delar av landet har olika behov. När vi försöker hitta något som är bra för alla är risken överhängande att det istället blir dåligt för alla.
”Dags att byta kön för att få nya grejer”
Det har länge sagts att soldater aldrig blir nöjda även om de får den senaste utrustningen från den hetaste tillverkaren. Ett påstående som egentligen inte har någon annan grund än den egna subjektiva uppfattningen om hur soldater är. Samtidigt har nyheten av krsk23D (det återfinns även för FU24, Stridssäck 12 etc) visat på att individer i myndigheten har svårt att acceptera att någon annan får något före den egna gruppen. Då ska man framförallt ha i åtanke varför något som kroppsskydd 23 införs, varför mindre hjälmar har införts tidigare och varför man pratar om handskar i mindre storlekar. Det är helt enkelt för att vi har individer som har ett behov av bättre anpassad utrustning. Att sura likt en femåring och skrika om att det inte är rättvist för att du fortsatt måste bära kroppsskydd 90 leder oundvikligen bara till att alla får det sämre eftersom alla ska då bära samma saker. Vilket är kontraproduktivt till vad vi faktiskt vill åstadkomma.
Här är det vi borde tänka på istället. Att vi nu på ett år inte bara köpt in ett nytt kroppsskydd, vi har även tecknat avtal för att köpa in fler kroppsskydd 12 samtidigt som att systemmålsättningarna för nästa kroppsskydd och stridsväst är färdiga. Det senare där även en RFI legat ute för att fiska kring vilka alternativ som faktiskt finns på marknaden. Fokus ska nu ligga på att få fram moderna lösningar som är välanpassade för verksamheten samt att vi ärligt reviderar materielprocessen för att skapa möjligheter för respektive försvarsgren att ta ett helhetsansvar för sina behov istället för att centralisera allt hos en aktör. Det här är ett område där jag anser att decentralisering behövs för att vi ska gå framåt.
Efter att först publicerat och sen dragit tillbaka nyheten omgående några dagar tidigare kom så den 20 juni nyheten att Försvarets Materielverk (FMV) hade tecknat ett ramavtal för kroppsskydd med det amerikanska företaget TYR Tactical. Närmare bestämt kroppsskydd särskilt anpassade för kvinnor, en nisch som företaget haft under flera år. Företaget har sedan 2018 levererat kroppsskydd till det danska försvaret, ett kontrakt som förnyades i april då TYR Tactical och danska försvarsmakten skrev ett nytt avtal till ett värde av 200 miljoner amerikanska dollar.
Just nu ligger det ute två stycken ”Request for Information” (RFI) hos Försvarets Materielverk (FMV) där myndigheten ber industrin att återkoppla med olika former av bildförstärkare (NVG) och IR-sikten (IRV). Siktena, som ska vara av ”clip on”-modell, ser ut att vara dedikerade till nästa prick- och skarpskyttevapen från Sako som Försvarsmakten ska köpa tillsammans med Finland. Det eventuella köpet kan komma att innefatta 100-1000 system totalt.
A vital part of a sniper’s and designated marksmen ́s effectiveness is the ability to engage key targets with high precision over long distances without being detected him- or herself. The Night Vision Clip-On Sight System will, together with the day-time scope, ensure the capability for the sniper/marksman to detect, recognize, identify and to engage targets over long distances in low light conditions. The system shall also enable fast and accurate target designation, observation and adjustment of direct fire as well as indirect fire.
Request for Information – Night Vision Clip-On Sight Systems, FMV
Bägge systemen ska klara av tryckverkan ifrån 7,62 x 51 mm (skarpskyttevapen), 8,6 x 70 mm och 12,7 x 99 mm (prickskyttevapen) samt fungera i olika miljöer, framförallt vintermiljö. Däremot ser man att NVG kommer att vara två olika system beroende på vilken kaliber vapnet har. Vapnen anges ha sikten med en förstoring från 5 till 25 gånger.
Den tekniska livslängden för NVG anges till antingen 10 år eller minst 10 000 skott (7,62) eller 5000 skott (8,6/12,7). För IRV är kravet 10 år eller minst 5000 skott av olika kalibrar.
Draft operational profile per unit: a. Conscript training during 4-5 calendar years with approx. 500 h of operation/year, total 2000-2500 hours; b. Combat operations total 600 h, with MTBF >200h. c. The operators (maintenance level 1) conduct regulated daily and weekly preventive maintenance tasks. d. Cost-effective periodic (annual) preventive maintenance <20 hours/year may be required on maintenance level 4 or 5 for each unit e. When not in use, the equipment is stored in heated storage with controlled temperature and dehumidification.
Driftprofil för NVG
Det här innebär att Försvarsmakten avser att införa tre nya mörkersensorer tillsammans med den nya skarp- och prickskyttefamiljen. Därtill är det också möjligt att nästa automatkarbin kommer få sin egen uppsättning av nya mörkermedel. framförallt nytt IRV-sikte, när den processen på allvar kommer igång.
Draft operational profile per unit: a. Conscript training during 4-5 calendar years with approx. 500 h of operation/year, total 2000-2500 hours; b. Combat operations total 600 h, with MTBF >200h. c. The operators (maintenance level 1) conduct regulated daily and weekly preventivemaintenance tasks. d. Cost-effective periodic (annual) preventive maintenance <20 hours/year may be required on maintenance level 4 or 5 for each unit e. When not in use, the equipment is stored in heated storage with controlled temperature and dehumidification.
Efter 7 år av arbete har nu projektet med Nordic Combat Uniform (NCU) resulterat i en kontraktsskrivning. Det norska företaget Oskar Pedersen AS tar hem kontraktet som beräknats till ett värde av ca 4,4 miljarder svenska kronor (425 miljoner euro). Eller för att bryta ner det i mer begripliga summor, strax över 16 000kr per system. Med sig tar de en rad underleverantörer som alla bidrar med sina respektive produkter. Grekiska Siamidis som tillverkar uniformerna, multinationella W.L Gore & Associates GmbH som levererar tyget till uniformen, norska Aclima som står för underkläder och svenska Woolpower som står för underställ. Av bilderna att döma och de filmklipp som publicerats ger det hopp om att systemet kommer leverera det som majoriteten av brukarna önskar. Jag skriver majoriteten eftersom det alltid finns några som är missnöjda av olika anledningar och att det sannolikt kommer finnas lösningar som inte är 100% för allas behov.
Stridsselen är på väg tillbaka in i finrummet. Det märks såväl nationellt som internationellt då allt fler ser att framtidens konflikt mellan stater kommer, för soldaten, skilja sig markant ifrån hur de internationella insatserna i Afghanistan, Irak och Afrika sett ut. Kanske inte helt oväntat börjar titta tillbaka på infanterisoldaten under andra världskriget och vad denna bar med sig för att skapa uthållighet. Därtill finns det lärdomar att dra från konflikten i östra Ukraina (som utvecklats till ett ställningskrig med skyttegravar).
Uppsättningen av dagens personliga utrustning i Försvarsmakten medger just nu inte att soldaten bär med sig förstärkningskläder i sin stridsutrustning. Där har ”butt packs” en vital roll att spela.
