Få utrustningsdetaljer har varit så diskuterade under de senaste åren som stridsskjortan. Under afghanistan-eran påbörjades efter flera år av diskussion och egna initiativ (det vill säga inköp) ett projekt för att utveckla en stridsskjorta som svarade mot Försvarsmaktens behov. Det var däremot först 2017 som en upphandling påbörjades som skulle leverera 100 000 plagg under två (2) års tid. Efter att upphandlingen avbrutits på grund av felaktigheter i dokumentationen, startades det en ny process som skulle löpa in i 2018. I april presenterades det en stridsskjorta (samt andra plagg) som sades vara under anskaffning och leverans. Därefter blev det tyst och det har till del spekulerats i att det finns en koppling till det pågående projektet med en nordisk uniform. Internt har det däremot rapporterats att projektet i högsta grad är levande och nu verkar det återigen ha lossnat och en leverans verkar nära förstående. Men vad har hänt sedan 2018 fram tills nu?
Kategori: Utrustning Sida 4 av 10
Inlägget har uppdaterats efter publicering.
Under 2017 annonserade Försvarets materielverk (FMV) att de påbörjat leverans av en ny flygstridsuniform. Totalt levererades 2 900 uniformer till FMV i såväl grön som beige uppsättning. Tanken var att uniformen skulle fungera för såväl tekniker som flygande personal, och därmed kunna fungera som ersättare till nuvarande 90H. En nyhet var även att flamskyddet var i fibrerna samt att materialet var lättare än i övriga uniformer. Det var således mycket som talade för införandet av uniformen. Men någonting hände på vägen och några månader senare annonserades en ny upphandling av ett komplett uniformssystem som även benämndes som flygstridsuniform. Det systemet skulle vara komplett med såväl stridsskjorta som byxor och skalplagg, samt en “överlevnadsstridsväst”.
Så i dagarna kom det bilder på det nya systemet i samband med ett nyhetsreportage om Försvarsmaktens stöd till sjukvården. Det här inlägget syftar således till att kortfattat titta på vad dessa bilder säger oss, och vad vi vet sen innan.
Föregångsmannaskap, ett 18-bokstäver långt ord som är återkommande i Försvarsmaktens utbildning av befäl, och så pass viktigt för organisationen att det fått en egen rubrik i Handbok Utbildningsmetodik. Överbefälhavaren har även sagt att det är grundbulten i Försvarsmaktens verksamhet där personalens uppträdande kommer färga hur samhället ser på oss. I mångt och mycket sammanlänkas föregångsmannaskapet med det vardagliga i att bära den personliga utrustningen enligt föreskrifter, hoppa först i en isvak eller ut från ett flygplan samt att bete sig så som det “anstår” en soldat eller officer.
Föregångsmannaskap – att föregå med gott exempel – är starkt kopplat till för-troende. Det som eleverna ska känna förtroende för måste vara gediget och ärligt. Ju besvärligare förhållandena är desto viktigare är föregångsmannaskapet. ”Följ mig!” är i det militära sammanhanget ett tydigt uttryck för detta.
Handbok Utbildingsmetodik, s. 51
Såväl försvarsberedningens rapport som försvarsmaktens beslutsunderlag föreslår att mörkerkapaciteten hos hemvärns-förbanden ska förstärkas under de kommande åren. Samtidigt har tekniken utvecklats under de senaste åren sedan införskaffandet av bildförstärkare mono 12, CQB-siktet m.fl. Därmed är det inte helt oväntat att FMV inhämtar mer information från tillverkare med argumentet om en kommande upphandling.
FMV är intresserade av “multifunctional thermal imaging systems”, dvs inte enbart renodlade “värmesikten”, utan ett system som är kapabelt att nyttja flera spektrum samtidigt. De tekniska kraven är relativt enkla; systemet är tänkt att används för observation/spaning på medellånga avstånd under alla ljusförhållanden. Förutom värme måste systemet bland annat erbjuda avståndsmätning, strömning av livevideo samt delning av digital information. Systemet måste kunna användas handburet och väga lätt för att en ensam soldat ska kunna bära och hantera systemet (systemet får ej väga mer än två (2) kg utan tripod). Det sista kravet är kanske det mest självklara; systemet ska fungera i en rad olika klimatzoner, framförallt kalla vintrar.
Förutom en rad tekniska frågor kring synfält, laserklass och upplösning med värme- som dagljus-sensor vill FMV veta beräknade leveranstider för beställningar i spektrat 10 till 300 enheter, när företagen kan ta emot en order och vilken status systemet har idag; är det under utveckling, en prototyp eller redan under produktion.
Spontant uppfattar jag det här som ett steg i att byta ut den gamla trotjänaren IRV-kamera MF3 mot ett modernare system. Ett system som erbjuder en rad olika energiförsörjningsalternativ, bland annat vanliga hushållsbatterier. Just batterianvändningen är ett gissel då en soldat kan bära med sig i runda slängar 18 kg enbart i olika batterityper för att lösa ut spaningstjänst. Således vore det inte bara önskvärt att minska antalet olika batterisorter som används för alla olika system, utan även se över möjligheten att driva system med externa källor när möjligheten finns.
Undertecknad hoppas på att möjligheten till system som kombinerar flera spektrum utforskas för att skapa en förmåga att underlätta inhämtning i flera miljöer utan att behöva byta system.
Inte ens en (1) månad har gått sedan de nordiska försvarsmaterielleverantörerna gick ut med bilder på de fyra uniformssystem som valts ut för tester. Sedan dess har Danmark såväl som Norge bjudit på lite extra bilder från de utbildningsomgångar som genomförts. Nyligen gick även det danska Forsvarsministeriets Materiel- og Indkøbsstyrelse (FMI) ut med ett tre (3) minuter långt filmklipp där vi fick möjlighet att kika närmare på de olika uniformssystemen och deras ingående delar.
I filmklippet presenteras hur den information som finns tillgänglig om vilka danska förband som ska testa systemen och hur det kommer gå till. Det poängteras även att hela upphandlingen har affärssekretess och att soldaterna som testar plaggen inte får lov att prata med någon utomstående om plaggen, eller vad de tycker om dem. Inte heller vilka tillverkare som är bakom uniformerna framgår. Vilket visas i filmen då företagen istället har fått anonymiserade namn som “Tenderer A”. Vilket förefaller klokt för att inte försökssoldaterna ska förledas att ranka system utifrån förutfattade meningar om tillverkare.
I det här inlägget kommer det redogöras för en del observationer gällande de olika systemen som gjorts. Utifrån de bilder som tidigare publicerats har jag försökt samla ihop de olika systemens ingående delar. Detta bygger på i vilket sammanhang de olika plaggen dyker upp i filmklippet och förutsätter att de olika uniformssystemen provats ut var för sig. Jag reserverar mig för eventuella sammanblandningar bland vissa plagg, dvs det här inlägget ska inte ses som 100% sanning om vilken värmejacka som tillhör vilket uniformssystem. För att göra det lätt kommer systemen att grupperas precis som i tidigare inlägg, från 1 till 4.
Idag släppte de nordiska ländernas materielverk simultant nyheten om att NCU-projektet nu gått in i testfasen. I samband med nyheterna publicerades även bilder på de fyra (4) olika system som nu soldater i Danmark, Finland, Norge och Sverige ska testa under sex (6) månader, december 2019 – maj 2020. Totalt rör det sig om 480 soldater som kommer få testa uniformen i de miljöer som de normalt rör sig i. Noterbart är att 150st uniformer ska testas för svensk del.
För svensk del innebär detta att soldater från I 19 i Boden, Lv 6 i Halmstad, Amf 1 i Berga, F 17 Ronneby, Träng R i Skövde och K 3 i Karlsborg kommer tilldelas uniformsplagg som de kontinuerligt kommer utvärdera. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) kommer stå för att sammanställa en teknisk rapport om systemen utifrån rapporter från samtliga länder. I Danmark kommer soldater vid Garderhusarregimentet (GHR), Jydske Dragonregiment (JDR), Trænregimentet (TRR) og Ingeniørregimentet (IGR) samt en mindre grupp ur danska specialförbanden, danska flygvapnet, sjövärnet samt Joint Movement and Transportation Organization (JMTO) delta i testerna (Danmark ansvarar även för tester i djungel- och ökenmiljö). I Finland kommer värnpliktiga ur Jägarbrigaden och Kajanalands brigad testa uniformen tillsammans med separata tester i arktisk miljö (Norge, Sverige och Finland är gemensamt ansvariga för vinterutprovning). Vilka förband i Norge som kommer tilldelas testpaketet är just nu inte offentliggjort.
Det är sedan den tekniska sammanställningen tillsammans med anbuden från leverantörerna som kommer ligga till grund för valet av leverantör. Enligt ursprungsplanen är tanken att avtal med leverantör ska skrivas September 2020. Därefter ska första leveransen ske 2021 till Danmark och löpa under sju år. 2023 är planen att leverans sker till Försvarsmakten.
Beställningsvolymen är en viktig fördel, men den största fördelen med det nordiska samarbetet är de omfattande testerna som kommer att göras av alla 480 soldater från de fyra länderna, från värnpliktiga till medlemmar i specialförbanden.
Projektledare Mia Nilsson, FMV
Uniformssystemet kommer att innefatta tre (3) konfigurationer. Europa, öken och djungel där den europeiska konfigurationen kommer delas i två (2) delar; ner till minus 19 grader och ner till minus 46 grader. Danmark skriver uttryckligen att det är leverantörerna som kommer ansvara för att beskriva vilka plagg som ska sammanföras för att få rätt konfiguration utifrån rådande klimat. Således kommer den gamla lager-på-lager-principen att frångås till förmån för att verkligen matcha rätt plagg tillsammans.
Ved at lade leverandørerne byde ind med deres systemer gør vi op med den gamle lag-på-lag tænkning. I stedet skal vi nu have en systemmæssig tilgang til uniformen, hvor det er leverandøren, som anbefaler den optimale sammensætning af fx materialevalg, kvalitet, snit m.m. i forhold til bl.a. aktiviteter og klima, som vi har beskrevet i udbudsmaterialet.
Överste Christian B. Ishøj chef for den landmilitære division (KALA), FMI
Samtliga nationer påpekar att respektive nation kommer att ha sitt egna kamouflage, där åtminstone Danmark och Finland har inte annonserat någon förändring i mönster.
Marknaden för mindre ryggsäckar som går att bygga ihop med brukarens stridsutrustning blir allt fler. En produkt som har funnits under längre tid på marknaden är Haley Strategic FlatPack. Ryggsäcken är framförallt konfigurerad för att gå ihop väl med företagets egna stridsselar, men eftersom fler företag investerat i att använda “swift clips” är det möjligt att bygga en hel utrustningslinje med olika tillverkare utan svårigheter.
Frågeställningen kring pistoler som sekundär beväpning till soldater, och för den delen officerare, har legat och bearbetats av och till i mitt huvud. Mycket för att jag inte ser det som en svartvit-fråga. Det går inte, i min mening, att rakt av säga att soldater ska pistol eller ej. Därför börjar jag i sann amerikansk anda med en BLUF, “bottom line up front“.
Jag anser att pistol som sekundär beväpning för såväl soldater som officerare behöver vägas emot de uppgifter som kräver tillgång till ett närskyddsvapen (som pistolen i ett inledande utbildningsskede anses vara). Jag anser därmed inte att det ska fortsätta vara som idag, där officerare tilldelas pistol som standard, medan deras soldater enbart har tillgång till automatkarbin.
Det har gått några år sedan Försvarsmakten införskaffade de skyddsglasögon som personalen använder idag. Dagens system består av tre (3) olika glasögon; glasögon med utbytbara skalmar, “goggles” samt “low profile goggles” (björnbuse-glasögonen). Den senaste upphandlingen innefattade 45.000 enheter av två (2) modeller. Mottagandet av glasögonen har varit blandat genom åren av flera anledningar. Personalen i internationell tjänst skapade en tydlig trend med skyddsglasögon från Oakley, även om glasögonfloran blivit något mer nyanserad under de senaste fem (5) åren.
Nu är det återigen dags för en upphandling av skyddsglasögon, ett kontrakt som anges ha en löptid på sju (7) år och totalt innefatta 25.500 enheter.
Den här selen införskaffade jag för ett par år sedan som ett komplement till övriga stridsvästar. Det fanns i huvudsak två (2) anledningar. För det första var det dags för en beige väst, för det andra ville jag ha en komplett väst som var färdig. Det senare för att spara tid från att jaga tag i rätt fickor och testa olika konfigurationer.
Valet föll på London Bridge tradings (LBT) 1961G. Själva grundmodellen 1961 har funnits under en längre tid och utvecklats i olika versioner beroende på vad användaren är ute efter. Den största skillnaden mellan modellerna är dragkedjan i mitten samt knäppspännen för axelremmarna.