Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter

Få utrustningsdetaljer har varit så diskuterade under de senaste åren som stridsskjortan. Under afghanistan-eran påbörjades efter flera år av diskussion och egna initiativ (det vill säga inköp) ett projekt för att utveckla en stridsskjorta som svarade mot Försvarsmaktens behov. Det var däremot först 2017 som en upphandling påbörjades som skulle leverera 100 000 plagg under två (2) års tid. Efter att upphandlingen avbrutits på grund av felaktigheter i dokumentationen, startades det en ny process som skulle löpa in i 2018. I april presenterades det en stridsskjorta (samt andra plagg) som sades vara under anskaffning och leverans. Därefter blev det tyst och det har till del spekulerats i att det finns en koppling till det pågående projektet med en nordisk uniform. Internt har det däremot rapporterats att projektet i högsta grad är levande och nu verkar det återigen ha lossnat och en leverans verkar nära förstående. Men vad har hänt sedan 2018 fram tills nu?

När staten upphandlar tjänster eller produkter innebär det en process som inte bara ska garantera att skattemedel används effektivt, det innebär också att företagen som deltar i processen ska konkurrera på rättvisa villkor. Detta innebär också att företagen har en möjlighet att överpröva upphandlingsbeslut till svensk förvaltningsdomstol. Det var bland annat en sådan överprövning som tvingade Försvarets Materielverk (FMV) att avbryta processen kring en ny stridsväst.

Det ska tilläggas att antalet avslutade ärenden som berör FMV hos Förvaltningsrätten i Stockholm under perioden 2016 till 2020 är 123 959 stycken. Även om detta inte innebär att samtliga fall handlar om överprövningar i upphandlingsärenden kan det ge oss en hint om varför det stundtals tar tid att få igång ett projekt, oavsett storlek och materielslag.

I fallet med stridsskjortan ska ramavtalet tilldelats det nordirländska företaget Cooneen Defence Ltd så sent som 10 oktober 2018. Cooneen florerar även i den pågående processen med Nordic Combat Uniform.

Det polsk-kinesiska företaget Unifeq Europé Sp har därefter överklagat upphandlingen och anfört att Cooneen inte uppnår till de krav som ställts. I sak handlar det om den blixtlåslösning som levereras samt tygets förmåga att transportera bort fukt, “overall moisture management capability (OMMC)”. Unifeq anför att laboratoriet som skapat underlaget för Cooneen saknar den nödvändiga ackreditering för att vara giltlig, samt att dragkedjans bredd inte möter de standardkrav som återfinns i TS-61 (enligt standarden ska dragkedjan vara minst 6 mm bred, Cooneens är 5,85 +- 0,1 mm).

I sitt underlag skriver FMV att de dels inte ställt några formella krav på vilka ackrediteringar ett laboratorium måste ha, dels att dragkedjan uppfyller kraven på bredd då de följer “vedertagna principer för avrundning”. Det vill säga en avrundning uppåt. Vidare skriver FMV att det finns brister i Unifeqs anbud vilket skulle innebära att deras anbud skulle uteslutits från upphandlingen.

Förvaltningsrättens beslut

Den 5 mars 2019 meddelar Förvaltningsrätten att de avslår Unifeqs ansökan om överprövning. I beslutet anger rätten att det saknas uttryckligt stöd i underlaget för att förkasta Cooneens anbud och att FMV därmed agerat i enlighet med likabehandlingsprincipen.

Av likabehandlingsprincipen följer bl.a. att alla anbudsgivare ska behandlas lika utifrån de förutsättningar som anges i upphandlingens förfrågningsunderlag. EU-domstolen har i C-27/15 Pizzo slagit fast att en anbudsgivares anbud endast får förkastas om det finns uttryckligt stöd för detta i underlaget.

EU-domstolen uttalade där följande (punkt 51). Likabehandlingsprincipen och kravet på öppenhet ska tolkas så, att de utgör hinder för att en ekonomisk aktör utesluts från ett förfarande för offentlig upphandling till följd av att denne har underlåtit att uppfylla en skyldighet som inte följer uttryckligen av upphandlingsdokumenten eller av gällande nationell lagstiftning, utan av en tolkning av nämnda lagstiftning och av dessa dokument samt av en mekanism som består i att nationella myndigheter eller förvaltningsdomstolar fyller ut luckor i nämnda dokument.

Förvaltningsrätten i Stockholm

Vidare anser rätten att då de aktuella måtten i underlaget inte angetts med decimaler kan det anses att, med principerna om avrundning, kravet är uppfyllt. Rätten sammanfattar det som att det saknas skäl att göra om eller rätta upphandlingen.

Vad innebär detta?

Först och främst innebär det att mellan november 2017 och oktober 2018 pågick själva upphandlingsprocessen. Det vill säga att den skjortan som visades upp på Försvarsmaktens hemsida i april 2018 var en prototyp som ingick i den då pågående upphandlingen. Därefter har projektet stått still intill mars 2019 när beslutet från Förvaltningsrätten kom. Troligtvis har Unifeq accepterat domslutet och inte överklagat till nästa instans, vilket inneburit att produktionen har kunnat påbörjats under våren 2019.

Det har under året indikerats internt att leverans är nära förestående, det vill säga att vi möjligtvis kan börja se en första batch leta sig ut under hösten/vintern. Däremot är det oklart vilken färg som kommer ut först, grön eller beige, då behovet finns för bägge sorter. Glädjande är i alla fall att vi inte ser ut att behöva vänta tills NCU levereras och att antalet plagg bör täcka behoven inom hela organisationen djup intill att det nya uniformssystemet levererats till samtliga soldater.


Referens

Förvaltningsrätten i Stockholm. Mål nr 24348-18. 2019-03-05

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter