Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Utfall mönstring 2017 – 2019

Bilden ovan är baserad på Försvarsmaktens årsredovisning 2019 och Rekryteringsmyndighetens mönstringsstatistik för 2017, 2018 samt 2019. Det de flesta reagerat på är det stora glapp mellan antal inkomna svar, och antal svar som anses kvalificerade. Med kvalificerade svar menas att personen bedöms kunna möta de krav som Försvarsmakten har på sina befattningar. För att kunna göra den här bedömningen ställer Rekryteringsmyndigheten (TRM) en rad frågor till individen via ett frågeformulär där frågorna är kategoriserade i sex (6) olika kategorier. Individen får svara på frågor kring hälsa, skoltid och inställning till värnplikt, och det är utifrån de här svaren som TRM sen bedömer om individen är kvalificerad att gå vidare i mönstringsprocessen. Detta innebär inte per automatik att personen blir kallad till mönstring, utan där sker ytterligare en bedömning innan kallelse skickas, där behovet styr antal individer som kallas till tester. Däremot är det inte den gallringen vi kommer titta närmare på nu.

[TRM] bedömer att de inte har förutsättningar att bli inskrivna till en befattning. Ungdomarna kan till exempel ha svarat att de har sjukdomar, skador eller andra hälsotillstånd som innebär att de inte uppfyller Försvarsmaktens krav.

Rekryteringsmyndigheten mönstringsunderlaget 2019

I dokumenten med mönstringsstatistik får vi en hint om vad det är som gör att individer sorteras bort redan vid frågeformuläret; nämligen sjukdomar och skador. I mönstringsunderlaget ställs det frågor kring exempelvis glutenintolerans, epilepsi och hjärtsjukdomar. Bland dessa finns även frågor kring neuropsykiatriska sjukdomar och psykiska besvär. Något som varit aktuellt tidigare år där Försvarsmakten kritiserats för att myndigheten väljer bort ungdomar med exempelvis en ADHD/ADD-diagnos. Således blir det intressant att titta på hur Sveriges ungdomar i stort mår. Den här informationen får vi från två (2) olika källor; Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Det här även från Socialstyrelsen som definitionerna och benämningar för olika sjukdomstillstånd är hämtade.

Vi börjar med att titta på resultatet från den nationella folkhälsoenkäten. Den här enkäten består av att en del av befolkningen väljs ut (för 2018 valdes 40 000 individer ut), där de utvalda får svara på ett 60-tal frågor kring sin hälsa. Detta innefattar såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande. Svaren sammanställs och viktas sedan så att resultatet kan representera hela svenska befolkningen.

Det är viktigt att komma ihåg här att svaren baseras på självrapportering, vilket innebär att det kan innehålla en viss felmarginal i svaren då vissa frågor kan anses känsliga för individen. Däremot kan det ge oss en ledtråd att nysta vidare på. Bilderna ovan visar gruppen 16-29 år (kvinnor och män) och antalet procent av dessa som anser sig har ett nedsatt psykiskt välbefinnande (vänster) eller upplever svår ängslan, oro eller ångest (höger). Vad vi ser är en trend där allt fler upplever nedsatt välbefinnande eller andra besvär, kvinnor något mer än män.

Det här resultatet leder oss därmed vidare till socialstyrelsens statistik för den öppna vården, som bygger på antalet patienter som någon gång sökt vård. Här kan vi titta närmare på den åldersgrupp som är aktuell för mönstring nämligen personer i åldersgruppen 15 till 19 år. Innan vi går vidare är det viktigt att poängtera att en (1) patient kan generera flera diagnoser, därmed är det inte enbart att addera varje statistikområde för sig. En stigande trend med antal patienter behöver inte nödvändigtvis innebära att fler har blivit sjukare i samhället. Det är möjligt att det tidigare funnits ett stort mörkertal och att fler får den vård de är berättigade till idag än tidigare. Den här artikeln försöker inte förklara sjukdomsutvecklingar eller liknande, utan tittar enbart på förklaringar kring bortfallet av kvalificerade svar för mönstringsunderlaget.

Översikt psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar 15 – 19 år

Kategorin “psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00 – F99)” innehåller samtliga diagnoser som kan kopplas det psykiska välmåendet. Grafen följer en väldigt tydlig trend uppåt där antalet patienter 2018 var över 20 000 st. Förutsatt att de som svarar på mönstringsunderlaget är ärliga kan vi således redan här hitta ett möjligt svar till varför det blir ett så pass stort bortfall varje år, samt varför den trenden är negativ. Däremot är det hela bilden och det kan mycket väl finnas andra sjukdomar som spelar in. Då Försvarsmakten har krav kring allergier, diabetes och liknande behöver vi även titta vidare på det området.

Endokringa sjukdomar, nutritionsrubbningar och ämnesomsättningsjukdomar 15 – 19 år

Även här ser vi en trend där fler söker vård för sjukdomar som påverkar bland annat nutrition och ämnesomsättning.

Antal lagförda 15 – 17 år

Då det är ett krav att personen inte ska vara dömd för brott behöver vi även titta på hur statistiken ser ut för ungdomsbrottslighet, närmare bestämt antalet som blivit lagförda för ett brott. Den statistiken hittar vi hos BRÅ och deras kriminalstatistik. Den visar att de senaste fem (5) åren har över 8 000 ungdomar årligen i gruppen 15-17 år blivit lagförda för brott. Detta innebär att dessa individer inte är aktuella för grundutbildning utifrån dagens krav.

Hur var det förr?

Utfall mönstring 1999 – 2008

Statistiken för perioden 1999 till 2008 visar att mängden som mönstrade låg mellan 44 000 och 48 000 individer. Det vill säga alla män i den ålderskullen. Samtidigt var det en grupp män som ej kallades på grund av olika anledningar (exempelvis på grund av förskjuten gymnasieutbildning). Av de som kallades, och inställde sig, var det ungefär hälften under perioden 2006 till 2008 som inte skrevs in för tjänstgöring. Inom den här gruppen var hälsoskäl den dominerande anledningen till friskrivning.

I perioden 2001 – 2004 var sjukdomar i det muskuloskeletala systemet (ca 20%) och andningsorganen (ca 18%) de vanligaste förekommande diagnoserna bland de mönstrande. Ämnesomsättningssjukdomar låg kring fyra (4) procent och psykiska sjukdomar låg kring kring en (1) procent.

Vad innebär detta?

Utifrån dagens behov av värnpliktiga kan det ses som ett icke-problem då antalet kvalificerade svar vida överstiger antalet som blir kallade till mönstring, och därmed antalet som genomför värnplikt. Däremot är det oroande på sikt utifrån ett tillväxtbehov, framförallt om trenderna håller i sig och allt fler får en sjukdomsbild som diskvalificerar dem från att ens kunna mönstra. Vidare är det problematiskt utifrån ett bredare samhällsperspektiv då individerna faller i samma grupp som är aktuella för såväl polis som räddningstjänst. Detta innebär en konkurrenssituation som inte gynnar någon myndighet, och därmed samhället, och skapar en väldigt liten grupp att rekrytera från.

Hyperaktivitetsstörning 15 – 19 år

Under föregående år har diskussionen kring neuropsykiatriska sjukdomar och militär tjänstgöring blossat upp. Detta i sig drev fram en förändring där individer som har haft en diagnos och fått den avskriven skulle kunna söka till militär grundutbildning. Debatten lever kvar där det förs diskussioner kring att TRM ska bedöma lämpligheten på individbasis, eller för den delen att det ska gå att inrätta särskilda förband där dessa diagnoser vänds till styrkor. Sett till trenden med antal patienter i den öppna vården och försvarsmaktens behov av tillväxt skulle det således inte vara omöjligt att det till slut blir en sådan lösning.

Nu finns det fler faktorer som givetvis kan spela in för antalet kvalificerade svar som fysiska skador på muskler och skelett, eller förskjuten skolgång. Det här inlägget ger enbart en snabb överblick över vad som kan tänkas vara stora bidragande faktorer till bortfall från frågeformuläret.

Utifrån underlaget verkar trenden hålla i sig där en tredjedel av de som omfattas av plikten i en ålderskull är lämpliga att testas. Utifrån den gruppen är det sen en tredjedel som faktiskt testas, och utifrån den gruppen är det en tredjedel som skrivs in. Därmed är det positivt att Rekryteringsmyndigheten numera testar hela årskullen (såväl kvinnor som män) för att säkerställa att vi verkligen får grepp om de som är lämpligast att tjänstgöra i Försvarsmakten.

Dela inläggetShare on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter