Taktisk.se

Din räls till örat

Stress och återhämtning

Av

den 17 september, 2016

i Allmänt

I djurriket lever djur med ett ständigt överhängande hot om att bli uppätna av ett större djur. I takt med evolutionen har olika djurarter utvecklat skyddsmekanismer för att säkerställa sin egna, och i längden, artens överlevnad. Människan är inget undantag i den här processen. Även våra kroppar har mekanismer för att handskas med plötsligt uppkomna och farliga situationer, som exempelvis farliga djur. Dessa mekanismer beskrivs ofta enkelt med orden Fight (Fäkta) eller Flight (Fly). ”Fight or Flight”-beteendet tillskrivs gärna att vara en form av ”ryggmärgsbeteende”, även om det rent fysiologiskt inte utgår ifrån ryggmärgen, den uppstår snarare i olika delar av hjärnan (Währborg, 2009).

När en hotfull situation uppstår sker det en rad reaktioner i kroppen. Oavsett om det är Fly eller Fäkta ställer kroppen om sig för kamp. Då aktiveras SAM (aktiveras via sympatiska nervsystemet). Detta innebär bland annat att kroppens tarmaktivitet dämpas, pulsen samt blodtryck höjs, produktionen av adrenalin ökar och glukos samt fettsyror frisätts från levern. Det energirika blodet skickas vidare till de stora muskelgrupperna (främst lårmuskulatur) (Sand et al, 2007). Vid stress ökas även aktiviteten i HPA-axeln, vilket i sin tur bidrar till ökad produktion av kortisol från binjurebarken. Kortisol bidrar till att levern lagrar mer socker och därmed blir det högre nivåer av socker i blodet, detta kan påverka individen på ett sådant sätt att den omedvetet söker sig till kolhydratrik mat i form av bakelser. Konsekvenser av ökad kortisol i kroppen är exempelvis ökad produktion av insulin, högre blodfettvärden, fetma och ett högre blodtryck (Währborg, 2009).

I förlängningen kan det bidra till nedbrytning av muskelmassa och ökad bukfetma. Det finns två olika typer av stress, negativ och positiv. Positiv stress kan stimulera immunförsvaret, exempelvis genom fysisk träning, och kan påverka produktiviteten i en positiv riktning (individen skärper sina sinnen och fokuserar på uppgiften). Negativ stress däremot utvecklar sig i motsatt riktning. Den kan påverka immunförsvaret negativt, individen finner ingen ork till att träna och får svårt att koncentrera sig. Enkelt beskrivet är positiv stress mild och kortvarig till skillnad från den negativa stressen som är betydligt starkare och återkommer flera gånger per dygn. Stressens inverkan på kroppens metabolism är ett tveeggat svärd. Samtidigt som stressen kan bidra till ett ökat intag av onyttig och näringsfattig mat med viktuppgång som följd, kan även stress bidra till minskad aptit som resulterar i viktnedgång.

Alla dessa fysiska och psykiska reaktioner har bidragit till en ökad chans till överlevnad för våra förfäder. Däremot har den kroppsliga utvecklingen inte hängt med hur vår omgivning förändrats. De moderna ”hoten” har idag blivit mer diffusa och lågintensiva. Krav på att vara framgångsrik både på jobbet och i hemmet är stressorer som bidrar i allt större grad till att människor drabbas av negativ stress.

Stress och militär personal

Stress i arbetslivet är på intet sätt något nytt eller otänkbart. Det förekommer i alla former av yrken, oavsett om du är anställd eller egen företagare. Detta gäller även inom en myndighet som Försvarsmakten. Oftast när det pratas om stress och försvaret så handlar det om Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD), dess inverkan på människor och vilket ansvar arbetsgivaren har att ordna med behandling av den insjuknande individen efter en internationell insats. Detta är givetvis ett viktigt arbete och inget som på något sätt ska negligeras. Däremot talas det väldigt sällan om den stress som finns i verksamheten ute bland de anställda till vardags hemma i Sverige. Stressorer som hög arbetsbelastningen, felaktigt utbetalda löner och oro för framtiden ligger som en tung, blöt filt över verksamheten (ÖP, 2015). Myndigheten sätter stolthet i, och pratar gärna om, hur dess personal är kapabel att jobba utifrån en ständigt förändrad situation. Att personalen är mycket duktig när det gäller att vara påhittig och flexibel när det kommer till lösandet av uppgift. Men på en arbetsplats där uppkomna situationer blivit vardag har konsekvenser börjat komma krypandes i form av arbetssjukdomar med sjukskrivningar som följd. Även om mörkertalet sägs vara stort så syns en ökning i antalet anmälda arbetsskador kopplade till just hög arbetsbelastning (Sundgren, 2015).

När statistik pekade på att stora avhopp från den grundläggande militära utbildningen (GMU) så införde Försvarsmakten en extra utbildningsvecka för att minska stressen under den första inryckningsveckan (Försvarsmakten, 2014). I samband med detta infördes även kortare utbildning för rekryterna i hur de ska handskas med stress, genom bland annat avslappningsövningar. Samtidigt berörs sällan stress och återhämtning i en nationell kontext ute på förbanden. Den amerikanska marinkåren har utvecklat ett koncept som kallas för Combat Operational Stress Control (COSC) (Marines, u.å). Syftet med COSC är att identifiera och förebygga stressrelaterade skador hos personalen, oavsett om den uppstått till följd av strid eller andra händelser. Försvarsmakten har översatt modellen och anpassat för svenska behov, där fokuset ligger på att förebygga inför internationell insats samt fånga upp individer i riskzonen efter hemkomst (Försvarsmakten, 2014). Det går även att använda COSC i det vardagliga livet och på så sätt förebygga att individen tar skada och inte kan lösa sina arbetsuppgifter. Vilket i en organisation som Försvarsmakten kan få stora konsekvenser om en person på en nyckelbefattning blir sjuk.

Återhämtning i Försvarsmakten

Potentiella fallgropar

Försvarsmakten är på många sätt en unik arbetsgivare där de som tjänstgör får uppleva och göra saker som många bara kan drömma om. Det som de med en vän, partner eller familjemedlem i försvaret kan märka av är mängden tid som spenderas på övningar. När det är dags för övning innebär det att individen är på jobbet dygnet runt med allt vad det innebär i form av högre arbetsbelastning och sömnbrist. För detta kompenseras individen med extra betalt samt fyra (4) eller åtta (8) timmars kompensationsledighet per övningsdygn (komp). Historiskt har den här ledigheten sparats i en ledighetsbank och tagits ut under sommar- och vinterledigheten. Det är därmed inte helt ovanligt att en individ kan vara ledig mellan 5-9 veckor under en sommarperiod samt 3-4 veckor under vintern. Den komp som individen får är tänkt att användas till återhämtning från en fysisk och psykisk utmattande övning. Men oavsett hur lång ledighet en människa har så tenderar den att bli fylld med aktiviteter, framförallt för de med egen familj. Viljan att vilja maximera sin ledighet och hinna med flera olika aktiviteter riskerar att fortsätta bygga stressnivån, även utan att individen själv i fråga upplever det som stressande.

Vägar till återhämtning

Vanligtvis när ordet ”återhämtning” nämns, är sömn oftast det första folk tänker på. När vi sover bearbetar hjärnan dagens händelser och sorterar minnen som ska långtidslagras. Samtidigt som detta sker så återhämtar kroppen sig, muskler slappnar av och repareras, dagens födointag bearbetas och energin lagras för kommande dag. Detta känner människor oftast till, men det är inte den enda vägen till att ladda batterierna.
Kosten har sällan varit så aktuell som den är idag. Internet svämmar över med tips på hur man ska ”äta rätt” för att bygga muskler, gå ner i vikt, må bättre och så vidare. Utifrån ett stress-perspektiv finns det även fördelar med att tänka på vad man stoppar i sig. När kroppen är stressad förbrukar den bland annat ämnen som zink, magnesium och c-vitamin. Även protein bryts ner för att ge energi till de stora muskelgrupperna (Sand et al, 2007). Därför är det viktigt att tänka till både en och två gånger på vad man stoppar i sig. Risken är annars att man drabbas av näringsbrist trots ett rikligt matintag. Ett dåligt näringsvärde riskerar i längden att bidra till minskad muskelmassa och ökad bukfetma. Två biverkningar som dessutom kan bidra till ökad stress och uppgivenhet. Det blir en nedåtgående spiral som kan bli svår att bryta av sig själv.

Fysisk aktivitet är även en viktig del i återhämtning och förebyggande. Den fysiska träningen stimulerar kroppen och förbereder den på ökad belastning. Det är en typ av stress som kroppen hanterar mycket bra. Träning fungerar även som en ventil efter stress då kroppen förbrukar den extra energi som kroppen producerat för att hantera den stressfyllda situationen.

Planering och struktur

Inom det militära förekommer det mycket planering och en tydlig struktur. Planering och struktur är även applicerbart i återhämtningsskedet och för att både förebygga samt bearbeta stress. Planera matinköpen i förväg, då minimeras risken för inköp av föda med dåligt näringsvärde. Planera veckans måltider i den mån det är möjligt och förbered det som går. Strukturera upp den fysiska aktiviteten, börja skriv träningsdagbok. På så sätt får du lättare koll på vilka dagar då utvecklingen stannade av. Hur kändes kroppen den dagen? Hade dagen varit särskilt stressig?
Glöm inte bort att planera in fria dagar. De här dagarna ska vara fria från planering och ska enbart fyllas med sådant som känns bra för stunden. Finns inte orken att göra något, då ska du inte göra något heller. Detta är extra viktigt under semesterperioder.

Slutsats

Återhämtning är viktig då den verkar som ett ”anti-stress”-vaccin. Med god återhämtning i vardagen byggs även en viss stresstålighet upp på sikt. Mängden och typ av återhämtning skiljer sig mellan individer men generellt så är det viktigt med en god natts sömn och en god kosthållning. Skapar individen sig en livsstil där detta sker naturligt så minskas risken för utmattning drastiskt. Personer som drabbas av exempelvis utmattningssyndrom missar oftast den egna kroppens signaler och blir inte uppmärksamma på dem förrän i efterhand. När skadan redan har skett.

Egen reflektion

Det finns mycket mer att ta upp rörande de fysiologiska effekterna på människor som befinner sig i en stressfull miljö under längre tid. Jag tror att det behövs ett långsiktigt arbete som börjar på ledningsnivå för att komma tillrätta med den negativa utveckling som just nu sker i Försvarsmakten rörande arbetssjukdomar. Förutom den negativa inverkan på den enskilda individen och de i dennes direkta närhet, har det även konsekvenser för organisationen och dess uteffekt. Som tidigare nämnts räcker det med att en person på en nyckelbefattning blir sjukskriven för att det ska få långtgående konsekvenser i den dagliga verksamheten. Framförallt måste någon annan täcka upp den luckan som uppstår, vilket i sin tur kan leda till högre arbetsbelastning för den personen. På sikt har vi en nedåtgående spiral där organisationen får svårt att lösa de uppgifter som åligger dem då den saknar personal. I samma veva bör det även poängteras att det inte är individens fel att det här sjukdomstillståndet uppstått, utan att det är ett systemfel i organisationens sätt att lösa uppgifter. På så sätt tror jag att myndigheten även kan lyfta fram det mörkertal som inte vågar anmäla att de mår dåligt utan istället tar ut ledighet och skjuter problemet framför sig.

Referenser

Försvarsmakten. (2014). Koll på GMU inför 2015 www.forsvarsmakten.se[2016-01-04]

Försvarsmakten. (2014). Internationell insats, före, under och efter. www.forsvarsmakten.se [2016-01-04]

Marines. (u.å). Stress Continuum and Decision Matrix. www.marforres.marines.mil [2016-01-04]

Sand, Olav, Sjaastad, Øysten V, Haug, Egil & Bjålie, Jan G (2007), Människokroppen: Fysiologi och anatomi. 2 uppl. Stockholm: Liber. .

Sundgren, L. (2015). Digital överbelastning gör folk sjuka. Officerstidningen. 5:7

Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur.

ÖP. (2015). Försvaret lönestrulade 15miljoner kronor, flera tusen anställda drabbade. www.op.se [2016-01-04]

Kommande inlägg om skador och den militära professionen

Av

den 16 september, 2016

i Fysisk fostran

Inom en snar framtid kommer det börja publiceras inlägg inom temat fysiska skador, kopplat till militär tjänstgöring. Det finns stora mängder av vetenskapliga studier inom området som kan förklara varför vissa skador uppstår och hur du som individ kan förebygga dem. Tanken är att de kommande inläggen ska bidra med hur de vanligaste förekommande skadorna kan förebyggas, och hur rehabilitering kan se ut ifall en skada uppstår. De vetenskapliga studierna kommer att kombineras med skribentens egna erfarenheter av fysisk träning och skador.

Inläggen kommer att kompletteras med fullständiga referenser till de studier och artiklar som inlägget bygger på. Kritik och kommentarer välkomnas, antingen i kommentarfälten eller via kontaktformuläret.

Grunder signaturanpassning del 2

Av

den 2 september, 2016

i Lessons learned

Det här inlägget följer upp del 1 där jag skrev om olika begrepp samt hur reflektionsförmågan skiljer sig mellan olika material. Den här delen kommer visa skillnader mellan behandlad och obehandlad utrustning, samt visa hur det kan skilja sig mellan olika tillverkare. Detta inlägget syftar inte till att göra reklam för, eller framställa något företag negativt. Syftet är att upplysa köpare om eventuella åtgärder som brukaren kan behöva genomföra för att uppnå en bättre signatur.

Skillnader mellan omålad och målad utrustning

Färgen som har använts för att spraymåla utrustningen är EC Paint från NFM. Det finns en rad olika märken på marknaden som kan användas för att maskera utrustning. EC Paint är den färg jag har fått bäst resultat med och använder regelbundet när jag ska förbättra signaturen på textil. På majoriteten av bilderna nedanför används aktivt IR-ljus för att tydliggöra reflektionsskillnaden mellan olika material. I de fall där det inte används IR-belysning kommer det framgå tydligt.

nvg

Bilden visar en spraymålad Camelbak BFM (vänster) och en omålad grön Tactical Tailor 3 day assault pack (höger). Bakgrundsljuset kommer från en gatlykta som ger ett svagt sken in i rummet där bilden tagits. Ingen annan hjälpbelysning i övrigt.

chestrig_eo

På bilden: LBT-9040A med fickor från Eagle, Blackhawk, HSGI och Tactical Tailor. Spraymålad med EC Paint.

chestrig

Sprayfärg dämpar IR-reflektionen och får utrustningen att smälta in bättre i omgivningen. Det gäller däremot att vara noggrann när man målar utrustningen. Som ni kan se på bilden så uppstår det ljusa punkter där färgen inte kommit åt. Stressa inte när du målar, det är bättre att lägga på flera lager i olika omgångar än att försöka täcka utrustningen med ett tjockt lager. Värt att tänka på är att cordura (och textil i allmänhet) suger åt sig färg, vilket gör att det kan krävas flera grundlager innan du ger dig på att måla eventuella mönster. Det finns en rad olika videoklipp på Youtube som behandlar olika tekniker för att måla utrustning.

eagle

Bilden ovan visar en grön M90 taiga UAC-skjorta tillsammans med en obehandlad grön Eagle Industries Universal Chest rig. Att dragkedjan blir vit när den blir belyst sker även med tilldelade m90-fältbyxor.

lbt1961

Bilden ovan visar en ökenfärgad Taiga UAC-skjorta samt LBT 1961G.

smuts

Det är inte bara färg som dämpar signaturen på utrustning, exempelvis jord och andra partiklar som utrustningen fångar upp när den används i fält bidrar till att dämpa reflektionsförmågan hos textil. Uppe till vänster: använda magasinsfickor i grönt från Blackhawk. Uppe till höger: oanvända handgranatsfickor i grönt från Eagle Industries. Nere till vänster: en grön använd sjukvårdsficka från S.O.Tech Tactical.

eagleyote

Bilden ovan visar den minimala skillnaden i reflektion som viss utrustning kan ha. Bilden ovan visar en Eagle Industries Yote pack med en IR-reflekterande flagga.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att även om du köper utrustning från kända tillverkare av hög kvalité, innebär inte det att materialet har en IR-signatur som passar in i den omgivningen du rör dig i. Därför är det lämpligt att granska sin utrustning i de mörkerhjälpmedel du har tillgång till och vid behov modifiera utrustningen på ett sådant sätt att den smälter in bättre.

Är högintensiv funktionell träning farligt?

Av

den 19 augusti, 2016

i Fysisk fostran

Funktionell träning har blivit norm. De senaste åren har exempelvis Crossfit vuxit explosionsartat i Sverige där i princip varje stad har ett crossfitgym. Crossfit har sedan början varit tät sammanvävt med militären genom sina ”Hero WODs”, där olika träningspass har döpts efter stupade soldater. Den allra mest kända är nog ”Murph” som verkligen sätter både det fysiska och psykiska på prov.

I grund och botten är crossfit och dess gelikar hederlig cirkelträning. Utövaren utför en rad olika övningar utan någon form av vila. En träningsform som har långa anor i Försvarsmakten. Men med den här nya förpackningen med olika gymnastiska övningar och tunga lyft har frågan lyfts om träningsformen bär med sig en högre risk för skador.

Något som blivit lite av en standard inom högintensiv träning är olika tejpningar, långa uppvärmningar och en rad av olika hjälpmedel i form av knävärmare och bälten. Besöker man exempelvis crossfit-tävlingar är det inte helt osannolikt att få se individer genomföra lyft som är direkt skadliga. Lägg därtill upplevda problem med axlar och knän för en del utövare, så finns det en hel del som talar för uppfattningen att den här träningsformen inte är hälsosam i det långa loppet. Men som mycket annat här i livet så räcker det inte att bara förutsätta, utan det gäller att skaffa fram fakta som stödjer eller motbevisar teser. Även i det här fallet.

The purpose of this review is to: (1) provide an overview of scientific methods used to appropriately compare injury rates among fitness activities and (2) evaluate scientific data regarding HIFT injury risk compared to traditional military PT and other accepted fitness activities.

Sex stycken individer genomförde en översiktsstudie där de samlade in data från andra genomförda studier om fysisk träning i den amerikanska försvarsmakten. Studien jämförde statistik på skador uppkomna under vanlig PT, och jämförde med skadestatistik från så kallad High-intensity functional training (HIFT) för att utvärdera om det förelåg en högre skaderisk för exempelvis Crossfit kontra andra traditionella träningsformer.

I en studie jämfördes Advanced Tactical Athlete Conditioning (ATAC), Crossfit, och Ranger Athlete Warrior (RAW) mot Army Physical Readiness Training (APRT). APRT är den amerikanska arméns traditionella träningsprogram som syftar till att träna soldater för att klara de fysiska tester som genomförs. Efter de inhämtade data ett halvår innan, samt efter införandet av träningsprogrammen och räknade ut skadefrekvensen för de två grupperna. Det visade sig att skadefrekvensen höjdes med 5% för ATAC/crossfit/RAW-gruppen och 7% för APRT. Slutsatsen för den studien var att det inte gick att finna stöd för en rekommendation för eller emot att använda HIFT-program som träningsform.

skador1

Faktum är att i flera olika studier framkommer det att skadefrekvensen var låg till obefintlig där den här typen av träningsprogram användes jämfört med traditionell fysisk träning. Man såg även att en hög andel av skador hos soldater och officerare bestod av överansträngnings-skador som gick att härleda till stora mängder löpning. Ett försök genomfördes med US Air Force Combat Controllers under utbildning där mängden löpning minskades med 50% och ersattes med högintensiv träning. Där såg de inte bara positiva resultat i de fysiska testerna, även skadefrekvensen minskade med 67% jämfört med tidigare kullar. Detta under enbart åtta (8) veckor. Resultatet för utbildningen som sådan blev att ett högre antal elever kunde slutföra utbildningen än tidigare.

När flera olika träningsformer jämfördes såg man att löpning var den träningsform som hade högst skadefrekvenser per 1000 träningstimmar (33 per 1000 timmar för nybörjare). 23% av alla skador hos amerikanska specialförband bestod av löparskador.  En annan studie fann att längre löpsträckor inte innebar snabbare löptid på den kortare teststräckan.

Similarly, a study of U.S. Army infantry trainees found that those running an average of 11 miles per week experienced a 27% higher rate of lower
extremity injuries than those running 5 miles per week, and the 2-mile run test times for the two groups were similar at the end of training.

Så vad betyder detta i längden?
Ska soldater sluta springa och istället bara ägna sig åt crossfit? Svaret är nej. Däremot visar den här översiktsstudien vikten av att träna smart. Att det finns flera olika sätt att träna upp kondition och fysisk styrka än att bara löpa och göra armhävningar. Studien pekar även på att det finns tid att spara genom att genomföra korta men intensiva träningspass jämfört med ett traditionellt träningspass. Vilket är väl värt att väga in när en arbetsdag ”enbart” är åtta timmar lång. Att springa 5km i tron om att det är tidseffektiv träning kan straffa sig i längden. Studiens slutsats talar för sig själv.

In conclusion, HIFT programming appears to be effective in improving fitness domains that are important for military members while also reducing training volumes, especially for running, a primary risk factor for injuries and the most recommended strategy for injury prevention. Current research evidence indicates that HIFT programs, including CrossFit, pose similar or lower potential for injury than many traditional PT activities, while resulting in similar or better gains in overall fitness and body composition.

Men rhabdo då?
Studien såg att risken för att drabbas av Rhabdomyolysis när man utövade exempelvis Crossfit inte var högre än när man genomförde annan träning. Exempelvis så fanns det en studie som visade att 39% av marinkårsrekryter under grundutbildning hade urinvärden som visade en förhöjd risk för Rhabdomyolysis.

Källa:

Is High-Intensity Functional Training (HIFT)/CrossFit Safe for Military Fitness Training?
PostonWalker S. C., HaddockChristopher K., HeinrichKatie M., JahnkeSara A., JitnarinNattinee, and BatchelorDavid B.COL

Military Medicine 2016 181:7, 627-637

Vad bär du, och varför bär du det?

Av

den 17 augusti, 2016

i Lessons learned, Utrustning

Återkoppling till inlägget ”Att tänka på: Hur du bär din utrustning”. Studier visar att soldater som bär mer än 45% av sin kroppsvikt sänker sin skytteprecision drastiskt[1]. Amerikanska riktlinjer säger att en soldat ej bör bära mer än 40% av sin kroppsvikt under marsch till anfallsmålet, och ej mer än 30% under striden.

Hur mycket väger din utrustning?
There is a maximum limit of weight that any individual, no matter how well
trained and conditioned, can carry. […] conventional wisdom and studies suggest that the limit is approximately 30% of an individual’s body weight”[2]

Krigets komplexitet kräver att den enskilda soldaten bär med sig en bred uppsättning av utrustning. Därför är det viktigt att varje enskild soldat noga tänker igenom och väljer vad han eller hon bär, utöver det som är beordrat. Exempel på frågor du bör ställa till dig själv, och till din kamrat.

  • Behöver du verkligen alla de där batterierna?
  • Om du aldrig äter brödet som medföljer rationspåsen, varför bär du då på det?
  • Är du i behov av den där stora adminfickan, eller klarar du dig med en penna i bröstfickan?
  • Behöver du bära samtliga skyddsglasögon i stridsvästen?

Uppgiften styr. Fokusera på vad du behöver för att lösa uppgiften, inte vad som ”kan” komma till användning.

Källor:
1: Jaworski, Rebecca L.; Jensen, Andrew; Niederberger, Brenda; Congalton, Robert; Kelly, Karen R. (2015). Changes in Combat Task Performance Under Increasing Loads in Active Duty Marines. Military Medicine
2: J. Bachkosky, M. Andrews, R. Douglass, J. Feigley, L. Felton, F. Fernandez,P. Fratarangelo, A. Johnson-Winegar, R. Kohn, N. Polmar, R. Rumpf, J. Sommerer, W. Williamson. (2007). Lightening the Load. Naval Research Advisory Committee

LBT-1476A-V2

Av

den 16 augusti, 2016

i Utrustning

Ny modulär stridssäck från London Bridge Trading. Finns i multicam, mas grey och svart.

1476_eBlast

Besök lbtinc.com för mer information.

Grunder signaturanpassning del 1

Av

den 9 augusti, 2016

i Lessons learned

När argumentet om bristande försäkringsskydd vid köp av egen utrustning föll, dök det istället upp argument om att egeninköpt utrustning saknade god signaturanpassning och kunde vara direkt röjande om brukaren observerades i en mörkersensor. Detta är en problematik som många verkar glömma bort när de är på jakt efter nya magasinsfickor till sin stridsväst. Den utrustning som finns att tillgå på den öppna marknaden (alltså marknad öppen för enskilda kunder som ej är myndighet), uppvisar ofta brister när det kommer till kamouflage i det infraröda-spektrat. I det här inlägget kommer vi lägga grunden för kommande inlägg hur du som brukare bör tänka när det gäller signaturanpassning. Det här inlägget kommer inte gå in på olika våglängdsområden, hur olika sensorer fungerar tekniskt eller ögats uppbyggnad. Det här inlägget syftar till att fastställa grunden för att bygga vidare för kommande inlägg. Nästa inlägg kommer fokusera på anpassning av utrustning och hur olika tillverkare kan skilja sig åt. Längst ner finns det en ordlista som stöd för att förklara vissa förkortningar och ord.

Signaturanpassning är precis vad det låter som. Målet är att minska kontrasten mellan ett objekt och dess bakgrund. I dagsljus använder vi oss av kamouflage för att smälta in med hjälp av färger och bryta av onaturliga former. Utstående drag i ansiktet tonas ner med mörka färger, hjälmen kamoufleras med naturliga föremål för att bryta av dess runda form och uniformen är i olika gröna nyanser för att bättre passa in i skogsmiljö. Principerna är desamma även i mörker. Tack vare modern teknik kan numera människan även se i mörker, och därmed upptäcka avvikande objekt precis som i dagsljus. Den utmaning som tillkommer för den som vill dölja sig är, att även trots att stridsvästen smälter perfekt in i omgivningen på dagen, kan den sticka ut väldigt tydligt i en NIR-sensor.

Även trots att solen har gått ner och det mänskliga ögat uppfattar omvärlden som mörk finns det ljus som kan förstärkas. Exempelvis vid fullmåne är ljusförhållandena mer fördelaktiga jämfört med när det ligger ett tjockt molntäcke över himlen. Det är det här ljuset (från måne, stjärnor, avlägsna lampor) som reflekteras på utrustningen och som uppfattas i en mörkersensor. Alla objekt, naturliga och konstruerade, har någon form av reflektion.

bildkälla: Concealment Of The Warfighter’s Equipment Through Enhanced Polymer Technology
Bildkälla: Concealment Of The Warfighter’s Equipment Through Enhanced
Polymer Technology INVISTA Wilmington, DE 19805; U.S. Army Natick Soldier Center
Natick, MA 01760

Som ni ser skiljer sig olika naturmaterial sig åt när det kommer till reflektionsförmåga. Utöver dessa tillkommer snö som ett ytterligare element att ta hänsyn till vid kamouflering. Detta är viktigt att ha i åtanke beroende på i vilken miljö du ska befinna dig i. Är det lövskogar i södra Sverige eller barrskog i de norra delarna? Vilken typ av markvegetation är det? När du vet detta, kan du lättare vidta rätt åtgärder för att dölja dig även i det infraröda-spektrat.

Nästa del kommer behandla hur reflektionen kan skilja sig mellan olika tillverkare, samt skillnaden mellan utrustning som har blivit behandlad med sprayfärg och obehandlad utrustning.

Ordlista:

Emission – egen utstrålning av energi.
Reflektion – energi som träffar en yta och ändrar riktning utan att passera ytan.
Kontrast – skillnaden mellan reflektion och emission mot bakgrunden.
Signatur – den strålning ett objekt emitterar eller reflekterar.
IR – Infraröd
NIR – Nära infrarött
TIR – Termiskt infrarött
UV – Ultraviolett

 

Kommande inlägg: IR-dämpning

Av

den 27 juli, 2016

i Utrustning

Det pratas en del ute bland soldater om vilka fickor som är bäst, och framförallt vilka fickor som inte är det. Oftast så handlar diskussionerna om användarvänlighet, utformning och vikt. Något som däremot ytterst sällan behandlas är produkternas IR-dämpning, eller rättare sagt, bristen på den. I ett krig mot en högteknologisk motståndare blir utrustningens IR-signatur en viktig komponent för att dölja sig själv, eller att skilja vän från fiende. I ett kommande inlägg kommer jag ge exempel på bra och dålig ir-signatur, visa exempel mellan olika tillverkare och även skriva om de åtgärder du som brukar kan vidta för att minska din signatur i mörkret. Fram tills dess bjuder jag på en bild som visar problematiken.

 

Att tänka på: Hur du bär din utrustning

Av

den 24 juli, 2016

i Lessons learned

Soldier Systems har publicerat ett inlägg där författaren sammanfattar sina tankar rörande bärande av personlig utrustning och viktiga punkter att tänka på. Det är en mycket läsvärd text, som kanske sparkar in öppna dörrar för vissa medans för andra bidrar det till ny kunskap. Jag hade tänkt att skriva en liknande sammanfattning framöver, men jag tycker att denna sammanfattar min egna tankar mycket väl. Inlägget behandlar inte bara stridsutrustning och vapen, utan även packandet av stridssäckar och ryggsäckar för längre uthållighet.

The gear you routinely wear should always include the minimum equipment necessary for the individual to: shoot, move, communicate, survive, and contribute to his or her team’s mission. The soldier’s load should be ruthlessly managed by the chain of command to ensure that the individual soldier carries ALL of the required equipment AND NOTHING ELSE. Think minimalistic – ammunition, water, Improved First Aid Kit (IFAK), body armor and not much else. Do not force soldiers to carry “nice to have” or “just in case” unit gear and do not allow them to fill their kit with personal comfort items. Again, think in terms of echelons or layering of equipment based on the units’ mission and assets available. Note: a unit can and should choose to add additional weight to training events / PT in order to build endurance, but in combat only carry the essentials. Remember, to always compensate for the weight of real ammunition (full rifle/pistol magazines, hand grenades, flares, smoke, demolition, claymores, etc) during training.

Agera säkert vid en särskild händelse

Av

den 22 juli, 2016

i Beredskap

De senaste åren så har det blivit vanligare med terrorattacker i Europas städer. De senaste dåden i Orlando, Nice och München visar att vårt sätt att leva har förändrats. Det finns många olika sätt att förhålla sig till det här. Det enkla sättet vore att hålla sig instängd i en stuga på landet, men detta är självklart ohållbart i längden. För att kunna fortsätta leva ett så ”normalt” liv som möjligt, krävs det vissa åtgärder av den enskilda. Ja, det kommer kännas märkligt och omständigt till en början. Gör det till en vana och du kommer till slut göra det omedvetet när du rör dig på stan. Det här inlägget sammanställer den information som ges av olika myndigheter, framförallt internationellt. Innan vi går in på den informationen kommer jag gå igenom några punkter som jag anser att varje individ bör ha i åtanke när de lämnar hemmet. Oavsett om det är för att handla i den lokala matbutiken eller åka utomlands till en festival. Inläggets syfte är inte att sprida oro eller rädsla för att gå ut på stan. Syftet är att förmedla information och kunskap som kan rädda ditt liv.

  • ”Om något händer, hur tar jag mig ut?” Var finns utgångar? Var kan du gömma dig om du inte kan ta dig ut?
  • Sjukvårdsutrustning. Bär med dig ett första förband (gärna flera). Lär dig hur du använder det för att stoppa blödningar, på dig själv och på andra.
  • Lär dig hjärt- och lugnräddning. Det kan vara en medresenär på tåget som behöver hjälp, likväl som ett offer för ett attentat.
  • ”Var befinner jag mig?” Vad heter gatan du går på? I en okänd stad gäller det att veta var du befinner dig för att kunna leda polis och räddningstjänst till rätt plats.
  • Vid utlandsvistelser: Hur är läget i landet just nu? Vad säger Utrikesdepartementet?
  • Händer något där du befinner dig? Lyssna på medier, sök information om vad myndigheterna säger. Inte sällan är rådet att hålla sig inomhus.

Efter terrordåden i Paris på bland annat Bataclan, sammanställde den franska staten information om hur enskilda borde agera för att säkerställa sin och andras säkerhet.

1) Lämna området snabbt. Ta dig ifrån händelsen, om möjligt hjälp andra att lämna området. Varna andra som du möter när du lämnar området. Undvik att röra dig i stora grupper då det finns risk för sekundära attacker. Stanna inte kvar för att titta, och var inte rädd för att framstå som löjlig när du springer.

2) Om det inte är möjligt för dig att lämna området. Göm dig. Hitta ett säkert utrymme, lås dörren och barrikadera. Se till att ta skydd bakom objekt som kan ge extra skydd mot projektiler. Håll dig längs golvet för att undvika siluetter. Glöm inte bort att sätta telefonen på ljudlös (utan vibration) då detta kan röja dig och utsätta dig för fara. Försök inte spela journalist och stick ut telefonen för att filma eller ta fotografier. Du utsätter bara dig själv, och dina medmänniskor, för livsfara.

3) Larma. Har du lyckats ta dig ifrån området, larma myndigheter. Om du närmar dig poliser, spring inte emot dem utan närma dig lugnt med händerna väl synliga. Ifall du gömmer dig, använd telefonen om möjligt och ring det nödnummer som gäller i landet. Tala lugnt, försök lämna så mycket uppgifter du kan men gissa inte. Berätta bara det du vet och svara på eventuella frågor.

I USA släppte staten Houston en informationsfilm om hur de ansåg att människor skulle agera vid en så kallad ”active shooter”. Det som skiljer sig från de typiska råden (som vi nämnt ovanför) är att de uppmanar människor att med våld konfrontera våldsverkaren om alla andra alternativ är uttömda och det råder fara för ens liv. Vilket kan vara skillnaden mellan att förövaren stoppas eller att fler dör.

Sida 47 av 49

Föregående

Nästa

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén