Taktisk.se

Din EOBUSARE i gryningen

Kategori: Allmänt Sida 1 av 5

Försvarsmaktens underlag till försvarsbeslut 2020 – Skillnader

Jämfört med Försvarsberedningens rapport “Värnkraft” verkar intresset för Försvarsmaktens underlag vara något svalare. Trots att det framgår i underlaget att det saknas flera miljarder för att kunna uppnå det beredningen önskar på den utsatta tiden. Där till förekommer en hel del dystra prognoser såväl som rejäla passningar till regering och riksdag att det behövs signifikanta lagförändringar för att underlätta för Försvarsmakten att återta förmåga. I det senare är det framförallt den miljötillståndshantering som hämmar förbanden från att öva i den mängd som behövs och på platser som är nära förbandsorten.

Men om vi för en stund kopplar bort diskussionen om pengar och lagar för att istället titta på vad Försvarsmakten säger sig kunna uppnå och jämför med vad som beredningen eftersökte finns det en rad skillnader. Det ska även noteras att det finns ett par hemliga bilagor som mer detaljerat redogör för skillnader, och framförallt de förmågor som berörs. Det här inlägget kommer enbart behandla det öppna underlag som finns tillgängligt från Försvarsmakten. Det här underlaget kommer tillsammans med försvarsberedningens rapport ligga till grund för den kommande försvarsproposition som kommer nästa år. Detta innebära således att ingenting är säkert och att det slutgiltiga försvarsbeslutet mycket väl skulle kunna bestämma något helt annat än vad såväl försvarsberedningen som Försvarsmakten lagt fram.

Läs mer

Specialförbandens erfarenheter av stående insatsförband

När Försvarsmakten övergick från ren värnplikt till kontrakterat försvar insåg man att det skulle innebära en rad utmaningar och förändringar. Därför genomfördes en studie 2010 med Specialförbanden som var de som hade erfarenhet av stående insatsförband. Intervjuerna resulterade i en erfarenhetsrapport 2011. Jag brukar gå tillbaka och läsa den lite av och till för att stämma av hur vi gör nu. Så här snart nio (9) år efter publicering, med en återgång till värnplikt, och en försvarsberedning som förespråkar en förändring i uppsättning mellan värnpliktig och anställd personal, är det nog dags att göra en check vart vi är och hur specialförbandens erfarenheter omhändertogs av Försvarsmakten i stort.

Vid en tillbakablick mot den inledande tiden vid specialförbanden är det enkelt att konstatera
att en rad onödiga misstag begicks därför att beslut och koncept inledningsvis var starkt
influerade av de erfarenheter som de inblandade hade från sin tid vid värnpliktsförband. Efter
hand som tiden gick och insikterna växte om att det var omöjligt att bedriva verksamheten på
samma sätt som vid värnpliktsförbanden har det varit nödvändigt att utveckla andra koncept
för att möta verksamhetens och de anställdas behov. Allt detta är inte relevant för
Försvarsmakten i sin helhet och en del saker är strikt verksamhetsrelaterade och därför ej
överförbara till alla. Likväl finns en mängd områden inom vilka viktiga och relevanta
erfarenheter föreligger.

Specialförbandens erfarenheter av stående insatsförband med anställd personal – Erfarenhetsanalys av INS ERF ANA

Läs mer

Skapa förutsättningar för en robust och gripbar underrättelse- och säkerhetstjänstorganisation

Inom Försvarsmakten finns det en rad olika funktioner vars uppgift är att stödja det stridande förbandet (och förbandschefen) i att vinna striden. Framförallt behovet av en fungerande sambands- och logistiktjänst poängteras under övningar och insatser. ”Utan samband ingen seger” och ”amatörer pratar strid, proffs pratar logistik” är två (2) uttryck som en del antagligen hört många gånger förut. Vad som sällan nämns är underrättelse- och säkerhetstjänstens involvering i striden. Vissa ställer sig även frågan om underrättelsetjänsten överhuvudtaget påverkar striden i någon större omfattning.[1][2] Eftersom Carl von Clausewitz ansåg att underrättelser spelade en liten roll i utkomsten av slag är det kanske inte heller konstigt att underrättelsefältet inte ses som något statusfyllt och även kan innebära ett stopp i karriären.[3][4][5]

Läs mer

Vi vill alla uppnå samma mål via olika vägar

Det har länge varit uttalat att militära organisationer är trögrörliga när det gäller förändring. Inte sällan kopplas detta samman med tankegångar om att militären i sin själ är konservativ och lägger stor vikt vid traditioner och vad organisationen uppfattar som beprövad erfarenhet. Samtidigt är detta inte enbart en militär företeelse utan återfinns även bland civila organisationer. Detta har i sin tur bidragit till att det återfinns ett helt forskningsområde dedikerat till just organisationsförändringar och dess utmaningar. Frågan alla verkar försöka få svar på är; varför är det så svårt att förändra en organisation?

Läs mer

Förbättrad informationsspridning skapar en vassare organisation

Det sägs ofta att genom att titta på historiska misslyckanden kan vi nå framgång i framtiden. Även om vissa individer kan tycka det är extremt intressant med militärhistoria, och mycket traditioner vilar på olika historiska händelser, är det främst utifrån ett lärande-perspektiv som ämnesområdet återfinns inom officersutbildningen. Genom att titta på sådant som har skett, och förstå varför, önskar vi att inte falla i samma fälla och därmed öka sannolikheten att vi lyckas med vår uppgift.

Men även trots att vi läser på om alla möjliga historiska slag, djuplodar i taktiskt tänkande och tror oss förstå allt som vi kan tänkas behöva förstå som striden, kommer vi för eller senare att hamna i en situation där vi antingen misslyckas helt med uppgiften eller lyckas med dyrköpta erfarenheter (i värsta fall med förlust av människoliv). Dessa erfarenheter blir precis som militärhistoria ett underlag som framtida soldater och officerare kan studera och lära sig utav. Det är i alla fall vad vi påstår.

Läs mer

Lagom mycket decentralisering

Om en kropp A utövar en kraft på kropp B, så utövar kropp B en lika stor, men motriktad kraft på A. Krafterna verkar på olika kroppar.

Isaac Newton

Citatet ovanför behandlar det som kallas för Newtons tredje lag. Mer populärt uttryckt som “varje reaktion har en motreaktion”. En kommentar som återkommer inom en rad olika områden, allt från politik till det militära. Vi brukar även prata om hur pendeln alltid slår tillbaka. Poängen med det här inlägget är inte att diskutera fysik eller ordstäv utan jag vill belysa en motreaktion som just nu är i rörelse.

Under sent 90-tal och tidigt 00-tal genomgick Försvarsmakten en dramatisk förändring. Organisationen bantades kontinuerligt ner och i takt med att organisationen skulle bli mer effektiv anammades ett industriellt tänk om effektivitet och “just in time”. Detta innebar bland annat att det genomfördes en rad centraliseringar. Funktioner centraliserades till specifika förband som fick se sig själva som ensamma företrädare (exempelvis luftvärn). Ledningen centraliserades till huvudstaden och L24. Utrustningen centraliserades till ett centralförråd i Arboga. Officersutbildningen centraliserades i huvudsak till två (2) orter och slutligen centraliserades grundutbildningen (i form av gemensamma utbildningsbestämmelser).

Tanken i sig kan anses varit rationell. I en period där varje krona räknades behövdes verksamheten effektiviseras och det mesta samordnas för att maximera uteffekten (även kallat new public management som präglat mycket av statsförvaltningen). Men precis som med mycket annat blev det för mycket och verksamheten fungerade inte fullt ut med de nya förutsättningarna. Framförallt den påtvingade GMU:n mottogs svalt bland vissa förband som upplevde sig överkörda.

Så när vändningen kom och Försvarsmakten igen skulle omriktas, från internationellt till nationellt, var det antagligen en del som vädrade lite luft. Samtidigt uttrycktes en oro över att pendeln skulle slå tillbaka för långt och organisationen skulle tappa erfarenhet från utlandsinsatserna till förmån för återtagandet av “gamla kunskaper” från det nationella försvaret.

Men det är inte bara erfarenheterna från de internationella insatserna som behövs förvaltas. I och med att Försvarsmakten nu ska växa, med en återinförd värnplikt, har de ökade kraven belyst de brister som finns gällande utbildningskapacitet och materieltillförsel. Vi har nu sakta men säkert påbörjat decentraliseringen av Försvarsmakten igen. Återkomsten av snabbköp, utlokaliseringen av staber och återtaget av förbandsspecifik grundutbildning är alla delar i den decentraliseringsprocessen. Men det verkar inte stanna där. I en tid där exempelvis utbildning bedrivits centralt på en rad försvarsmaktsskolor har ökade utbildningsvolymer inneburit att alla förband inte kan få sina behov tillgodosedda. Vilket i sin tur har inneburit att försvarsgrenarna och förbanden försöker hitta egna utbildningslösningar. Det vill säga, de positiva effekter av centralt genomförda utbildningar där kurspaketet kan kvalitetssäkras riskerar nu att omintetgöras när utvecklingen går i motsatt riktning.

Det finns en risk för att Försvarsmakten blir mer fragmenterad med allt för många lokala utbildningar där för mycket resurser används för att utbilda efter eget typförband och de lokala förutsättningar som finns. Vilket på sikt kan påverka samverkan och samordning mellan grenarna samt förbanden negativt.

Jag känner en viss oro över en tillbakagång till grenspecifika skolor där förbanden börjar tävla om att få tilldelade mer medel för att bedriva utbildningsverksamhet, vilket skapar en onödig intern konkurrens samt riskerar att skapa tomma lokaler på de platser där de centrala skolorna försvinner.

Det finns för- och nackdelar med en ökade centralisering såväl som ökad decentralisering. Det vi behöver söka efter är en balans där respektive inriktning skapar de bästa förutsättningarna för försvarsmakten att bli lite vassare. Även om vi känner att vi börjar få luft under vingarna behöver vi ta det varligt och inte dra på för fullt. Förtänksamhet är ett ord som många officerare gillar att använda sig av. Det är nu det är dags att tillämpa det.

Karriärvägarna för officerare

Det här är en artikel som bygger vidare på inlägget om yrkes- och karriärsriktlinjer för personalen i Försvarsmakten. Det är rekommenderat att läsa det inlägget innan du fortsätter med den här artikeln för att helt förstå begrepp som exempelvis kompetensdjup samt var informationen har sitt ursprung.

Precis som tidigare kommer informationen baseras på de två (2) dokument som armé- och marinstaben publicerat gällande karriärvägarna för deras personal.

Läs mer

Karriärvägarna för specialistofficerare

Det här är en artikel som bygger vidare på inlägget om yrkes- och karriärsriktlinjer för personalen i Försvarsmakten. Det är rekommenderat att läsa det inlägget innan du fortsätter med den här artikeln för att helt förstå begrepp som exempelvis kompetensdjup samt var informationen har sitt ursprung.

Precis som tidigare kommer informationen baseras på de två (2) dokument som armé- och marinstaben publicerat gällande karriärvägarna för deras personal.

Läs mer

Yrkes- och karriärsriktlinjer tydliggör vägen framåt

Den förste oktober infördes nya tjänstegrader, vilket till stor del mest berörde soldater och sjömän direkt. Indirekt däremot har förändringen medfört konsekvenser som påverkar en stor massa av Försvarsmakten, nämligen hela OR-kategorin. Med en sådan stor inverkan på personalen är det trist att det först i efterhand kommit riktlinjer för hur karriärutvecklingen ska se ut inom armén och marinen. Flygvapnet valde att framställa ett interimistiskt beslut (vilket i stort påverkade personal inom OR6/7-spannet) innan de nya tjänstegraderna infördes. Således låg flyget något på framkant och förhoppningsvis kommer det beslutet att stöpas om till samma struktur som dokumenten från övriga försvarsgrenar.

Det hade varit önskvärt att de här riktlinjerna kommit ut innan införandet av de nya tjänstegraderna, eller i alla fall det datum från när riktlinjerna skulle börja gälla. Men nu fastställdes dokumenten den tredje oktober (marinen valde dock att riktlinjerna skulle börja gälla från 7/10).

Även om de här riktlinjerna är samverkade mellan samtliga försvarsgrenar och med Högkvarteret, finns det några skillnader som är värda att känna till om hur respektive försvarsgren (i detta fallet armén och marinen) ser på personalens utveckling.

Läs mer

FMV inhämtar information om nya fordon

FMV har publicerat en “Request for information (RFI)” gällande en eventuell kommande upphandling 2020 av lätta fordon. FMV benämner fordonen som “Light Multi-Purpose Vehicles (LMPV)” som enligt dokumenten ska uppfylla de behov som Försvarsmakten och Hemvärnet har inom sex (6) olika kategorier.

Twitter engagerade sig ganska omgående i eventuella alternativ som skulle kunna täcka det krav som ställs i dokumentet för LMPV. Men innan vi landar in i de olika möjliga leverantörerna (och deras lösningar), behöver vi ta en närmare titt på kraven.

Läs mer

Sida 1 av 5

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén