Taktisk.se

Din EOBUSARE i gryningen

Sida 8 av 11

Flytta upp benhölstret

Försvarsmakten har ett väldigt bra benhölster i form av Safariland 6004. Det är ett robust hölster som håller pistolen på plats, även när det får utstå smällar. Problematiken ligger, förutom att hölstret blockerar en benficka på uniformsbyxorna, i hölstrets benremmar. Dessa har en tendens att bli lösa under användning, inte helt sällan slutar det med att hölstret enbart hänger kvar i bälteshållaren och åker fram på framsidan av låret. Även längden på delen som kopplar samman bältesöglan med själva hölstret är av standardlängd, vilket inte sällan vållar problem för de i Försvarsmakten som har kortare ben. Istället för att sitta högt på låret, sitter hölstret istället nere vid knävecket. För att råda bot på detta kan du som brukare göra ett par modifieringar, som möjliggör att flytta upp hölstret upp på höften.

På bilderna ser ni ett safarilandhölster 6004 utan tillhörande benplatta, men med benremmarna kvar. Skruva bort de två skruvarna som håller översta benremmen på plats. Dra bort remmen och återbörda skruvarna. Istället för att använda den vanliga bältesöglan med tillhörande knäppfäste, skapar du en egen ögla som du fixerar med medföljande resårband. På ett fåtal minuter har du nu ett hölster som du bär på höften istället för låret. Du kommer nu åt att använda benfickan obehindrat, hölstret kommer sitta mer fixerat med en högre tyngdpunkt på kroppen.

imgp0206 imgp0207

Givetvis finns det bälteshållare att köpa från tillverkaren som du kan montera hölstret på. Detta är ett sätt som kräver minimalt med tid, kostar inget och går att återställa utan att materielen tar skada på något sätt.

LBT uppmärksammar bröstcancer

Det är Oktober vilket innebär att bröstcancer uppmärksammas med färgen rosa. London Bridge Trading uppmärksammar månaden med en särskild rosa variant av deras three day assault pack..

LBT is proud to boast a 80% female dominated work force. Over the last 3 decades, these fine ladies have a combined 1,500+ years’ of sewing experience/expertise between them.

We are proud to say that we have 6 survivors who have won the fight with breast cancer on our team; we are equally devastated to say that we have had 3 team members who fought and lost their battle with breast cancer. With that being said, awareness and early detection are the key components in defeating breast cancer, so please join LBT and SGK in the search for “The Cure!”

A PORTION OF ALL PROCEEDS WILL BE DONATED TO THE SUSAN G. KOMEN

www.lbtinc.com/pink

Modifiera din stridsväst 2000 Del 2

Detta skulle antagligen inte kunna räknas som en fullständig uppföljare till del 1. Snarare en 1.5 möjligtvis. Men av statistiken att döma så är det en hel del människor som söker efter information rörande stridsväst 2000 och den uppgraderingssats som finns till den. Istället för att skriva ett inlägg fyllt med bilder på de olika delarna, länkar jag till Flygvapenfrivilligas hemsida. Där finns en PDF-fil som visar alla ingående delar, samt hur brukaren går tillväga för att sammanfoga dem.

Att tänka på vid användning av oket. Använd tejp för att förhindra att remmarna rör på sig vid spännena. Markerade med röda ringar på bilden nedanför. Vidare kan det vara värt att hålla ryggslutet fritt om du ofta bär stridssäck 2000 med din stridsutrustning.

sele2

LBT kör Coyote Brown-weekend

Utrustningstillverkaren London Bridge Trading följer upp förra veckans rea på ranger green-produkter. Denna veckan är det utrustning i färgen Coyote Brown som får kraftiga prisnedsättningar. Passa på att köpa en ny ryggsäck eller fickor till stridsvästen.

Ta mig till rean.

Militärer och kosttillskott

Kosttillskottens vara eller icke vara har varit ett hett diskussionsämne bland de som tränar. Flertalet studier pekar på positiva resultat av extra intag av exempelvis protein och kreatin. Ett återkommande motargument mot tillskott lyder att kosttillskott är onödigt och att en balanserad kost ger all näring som en individ behöver (Livsmedelsverket). Något som varken vetenskapliga studier, eller undertecknad, säger emot. Frågan är däremot, hur ser det ut för soldater och deras näringsintag? Får de i sig tillräckligt med aminosyror och protein för optimal återhämtning och muskeltillväxt? Finns det ett behov av proteintillskott, och i så fall under vilka tillfällen? En amerikansk metastudie undersökte förekomsten av proteintillskott bland soldater, samt eventuella fördelar för militär personal och intag av tillskott.

This article reviews the available literature regarding the prevalence of PS use among military personnel. Furthermore, it highlights the unique metabolic stressors affecting U.S. military personnel and discusses
potential conditions during which protein supplementation might be beneficial.

Mer än hälften av de aktivt tjänstgörande i US Army använder någon form av kosttillskott. Det finns mig veterligen ingen motsvarande undersökning för svenska försvarsmaktsanställda, däremot visar en svensk kartläggning från 2013 att 61 % män och drygt 41 % kvinnor använder någon form av kosttillskott (PRODIS, 2013). Livet i fält kan vara krävande och tillgången till näring för att kompensera för energiförbrukningen kan vara begränsad. Även när det finns tillgång till mat visar studier att längre fältnära övningar bidrar till viktnedgång (Hendo et al, 2014). Det skulle kunna vara ett argument att använda kosttillskott, för att höja näringsintaget ytterligare under längre övningar för att motverka viktnedgång.

Den amerikanska studien såg skillnader mellan konsumtionen av proteintillskott och användandet av aminosyror. Varför soldater tar proteintillskott varierar. Olika amerikanska studier visar att majoriteten tar kosttillskott för ökad muskelmassa samt för att öka sin fysiska prestationsförmåga. 10% av soldaterna tog dock proteintillskott för att de trodde att det hjälpte dem med att gå ner i vikt samt att de trodde att det skulle ge mer energi.

Just problematiken med ett högt näringsintag som motsvarar energiförbrukningen i fält, används som exempel då det kan vara motiverat med intag av proteintillskott.

Service members in these physically demanding occupations often have very limited opportunities to eat during their missions, and their energy intake is usually insufficient to balance energy expenditure, resulting in energy deficits (10). As a consequence, these warfighters are very dependent on between-mission meals and snacks for refueling and metabolic recovery. It is well
described that prolonged energy deficit coupled with military operational and environmental stressors can diminish fat-free mass (FFM) (36) and alter bone mineralization (37) and immune responsiveness (38), which may compromise military performance (39), and increase musculoskeletal injury risk (40–42). Nutritional strategies that increase total dietary protein intake
may mitigate the detrimental effects of operational stress by providing energy and AAs necessary to sustain whole-body and skeletal muscle protein balance. Evidence strongly suggests that consuming dietary protein in excess of the current RDA defends FFMin response to sustained periods of negative
energy balance (36,43).

SOK rekommenderar 1.2-1.6 g protein per kilo kroppsvikt för uthållighetsidrottare (vilket soldater kan kategoriseras som). Spannet som rekommenderas för amerikanska soldater ligger något lägre, 1.1-1.4 g. Detta skulle innebära att intaget för en soldat som väger 85kg behöver ligga omkring 120g protein per dag. Värt att påpeka är att proteinets kvalité även spelar in, detta är vad SOKs kostpolicy säger:

Animaliska livsmedel är fullvärdiga ur proteinsynpunkt medan vegetabilier ofta måste kombineras för att säkert uppnå adekvat intag av alla essentiella aminosyror.
Det vill säga, äter du inte animaliska produkter kan det vara en god idé att efterforska  vilka vegetabilier du behöver äta för att få i dig fullvärdigt protein.
Vad är artikelns slutsats? Det kan finnas tillfällen där ett tillskott av protein och aminosyror kan vara av fördel. Men det räcker troligtvis för det flesta med en normal kost för att uppfylla sina näringsbehov, utan tillförsel av tillskott. Den här typen av studier brukar sällan komma fram till något revolutionerande. De bör ses mer som ett referensverktyg till olika studier för att underlätta sökning efter information i ämnet. Till detta kopplas vissa antaganden från författarna hur saker och ting kan ligga till. Studier av den här typen fyller en funktion då de kan ge en fingervisning vilken nivå av fysisk aktivitet som kan kräva extra tillskott. I en militär kontext där den enskilda soldaten inte kan bära med sig större mängder med mat, kan det vara värt att utforska om det finns andra sätt att maximera näringsintaget utan att öka bärvikten.

Scientific evidence does indicate that supplemental protein may confer metabolic advantages for warfighters in some conditions, especially during periods of sustained energy deficit when PS consumption can provide energy
and AAs necessary to attenuate decrements in FFM. However, most warfighters consuming a normal, ad libitum diet meet their energy and the recommended dietary protein requirements without the need for consumption of PSs.


Källor

Pasiakos, S. M., Montain, S. J., & Young, A. J. (2013). Protein supplementation in US Military personnel. The Journal of nutrition, 143(11), 1815S-1819S.

PRODIS. (2013). Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande- En sammanställning av resultat från Norrbottens län,Västernorrlands län, Stockholms län, Örebro kommun, Östergötlands län,Kronobergs län, Malmö stad, Kungsbacka kommun och Kalmar kommun. http://www.prodis.se/sites/default/files/images/u63/Rapport%20PRODISjan2013_0.pdf

Hendo, G., Jakobsson, M., Mattsson, C. M., Ekblom Bak, E., Flockhart, M., Pontén, M. & Ekblom, B. (2014). Slutövning GMU: “Aldrig ge upp”, Amf1, Berga örlogsbas: Muskelfysiologiska resultat. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Livsmedelsverket. Kosttillskott. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/vem-behover-kosttillskott/

Riksidrottsförbundet. Kosttillskott. http://www.rf.se/Antidoping/Kosttillskott

Sveriges Olympiska Kommitté. Kostrekommendationer för elitidrottare.(2009) http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/antidoping/kosttillskott/1310-kostpolicysok2009.pdf

Analys av fälttestet

Antal svenska studier kring de fysiska kraven som tjänstgöring i Försvarsmakten kräver är få. Därför kan jag tycka att det är väl värt att lyfta fram de studier som förekommer. Införandet av fälttestet på 2000m föregicks av en rad tester i en studie som genomfördes 2008av Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Den rapporten lade grunden för de FM FySS-tester som Försvarsmakten använder sig av idag. Testet i sig har ansetts vara rättvist på så vis att det är väl anpassat till de krav som ställs på soldater i fält. 2014 publicerades däremot ett examensarbete i Idrottsvetenskap av Tobias Svensson, där den här åsikten utmanas. Nedan följer sammanfattningen till arbetet.

Syfte och frågeställningar

Huvudsyftet med denna studie var att skatta reliabiliteten i den svenska Försvarsmaktens fälttest. Ytterligare syften med studien var att undersöka huruvida antropometriska parametrar såsom vikt, längd och BMI korrelerar med resultat på fälttestet.

Metod

För att undersöka fältestets reliabilitet genomförde 33 försökspersoner (fp) två fälttest med 48 timmars mellanrum. Fp bestod av endast män där genomsnittsåldern var 22 år, genomsnittsvikt 81 kg samt genomsnitts längd 182 cm. Fälttest innebär att fp springer en sträcka på 2000 m med stridsutrustning som väger cirka 22 kg. Test och re-test genomfördes vid samma tid på dygnet. För att minska påverkan från underlag genomfördes de bägge testtillfällena på en 400 m löparbana. Genomförandet av fälttestet följde försvarsmaktens vedertagna standardisering för testet. Samtliga data har analyserats i dataprogrammet SPSS version 21.

Resultat

I denna studie återfanns en reliabilitetskoefficient på 0,91, en variationskoefficient på 11,4 % samt en medelförändring mellan testerna på 13,5 s (95% konfidensintervall: 3,0 till 23,7 s.), samt en limit of agreement på 56,6 s (- 43,1 – 70,1 s). Det fanns en svag och icke-signifikant korrelation mellan testresultat och kroppsvikt. I övrigt gick det inte att se någon korrelation mellan andra antropometriska parametrar och löptid.

Slutsats

Utifrån denna studies resultat kan fälttestets reliabilitet i fråga sättas. Detta innebär att en försiktighet bör iakttas när testet används som ett test för att inkludera/exkludera personal mot en specifik befattning.

Jag kommer sätta mig och läsa artikeln när tillfälle ges, och hoppas kunna återkomma med egna åsikter i ämnet.

Bildkälla: http://blogg.forsvarsmakten.se/gmu89ebg/2013/06/02/bit-ihop-eller-bryt-ihop/

Uppdaterad 170202: Ny länk till examensarbetet. Reliabilitetesanalys av Försvarsmaktens Fälttest: ett tilläggskrav innebärande 2000 m löpning med stridsutrustning

Militär tjänstgöring, kvinnor och skador

Det har länge varit känt att idrottande på elitnivå medför en högre skaderisk bland sina utövare. Inom vissa sporter, exempelvis fotboll, så finns det en överhängande risk för bl a knäskador. Skador på leder och ledband har även börjat krypa neråt i åldrarna och kan även drabba utövare av ungdomsidrott. Då detta är ett väldokumenterat ämne har det resulterat i en särskild satsning av Svenska Fotbollförbundet och Folksam riktad mot kvinnliga utövare av fotboll. Det här inlägget kommer fokusera på risken för knäskador hos en annan typ av kvinnlig atlet, nämligen soldater och officerare i Försvarsmakten. Det är en yrkeskategori som kan ses som uttagna till Sveriges landslag. De är särskilt uttagna till olika positioner där det ställs krav på fysisk och psykisk prestationsförmåga, samt att risken för olika typer av skador är hög. Syftet med det här inlägget är att lyfta upp problematiken kring förslitningsskador. Hur de kan skilja sig mellan könen samt hur de förebyggs. För att möjliggöra att soldater och officerare, oavsett kön, kan tjänstgöra utan att dra på sig “onödiga” skador vilket kan innebära att de avslutar sin tjänstgöring flera år tidigare än vad de hade gjort om de varit skadefria.

När Sverige valde att gå från värnplikt till ett yrkesförsvar ökade även längden på den tidsperiod en person är engagerad i Försvarsmakten. Detta medför ett ökat arbetsgivaransvar för Försvarsmakten neråt till arbetstagaren i form av exempelvis arbetsmiljö och företagshälsovård. I det senare så innefattas tillgång till fysioterapeut (sjukgymnast) för den enskilde. Sedan övergången har även behovet av långsiktig träning blivit tydligare. Småskador och skavanker kan snabbt bli problematiska och leda till kroniska skador om de ej uppmärksammas och rehabiliteras omgående. Ett land som har lång erfarenhet av långtidsanställda soldater är USA. Där finns även färska studier på just hur den fysiska prestationsförmågan påverkas under längre tid och vilka skador som är vanliga. När olika studier sammanställer de vanligast förekommande skadorna så är det oftast skador på ländrygg, knän eller ben som sticker ut som de stora. Siffrorna varierar från 22% till 31%.

Vanligt förekommande skador
Den absolut vanligaste skadan för knän kallas på engelska för Anterior Knee Pain (främre knäsmärta). Detta är ett samlingsbegrepp som innefattar det som på svenska kallas för löparknä samt Patello-femoralt smärtsyndrom (PFSS) (U.S. National Library of Medicin). Löparknä uppstår oftast för personer som tränat ensidigt och stegrat för snabbt i sin löpträning.
PFSS uppstår även den vid för snabb stegring där individen inte hunnit tränat upp området runt knät innan det belastas tungt.

Symptom för PFSS innefattar smärta fram på knäskålen. Individen kan även känna av värk i viloläge och vid rörelser där knäleden böjs, t ex i trappor och då framförallt nedför (U.S. National Library of Medicin). Att sitta på huk eller att sitta still under längre perioder kan resultera i smärta när individen reser sig upp.

Symptomen för löparknä är en smärta på utsidan av knäleden. Till skillnad från PFSS så känns inte smärtan av under vila utan återkommer vid allt för ensidig träning, t ex löpning eller längre marschpass.

Knäskador och kvinnor
injDet står väldigt klart att knäskador från överbelastning är väldigt vanligt förekommande inom den militära världen. I vissa studier så uppgår antalet knäskador till 24% (Roy TC, Piva SR, et al, 2015), hopslaget med ländryggsskador så uppgick siffran till 31% i en annan (Roos L, Boesch M, Sefidan S, Frey F, Mäder U, Annen H, Wyss T, 2015). I en särskild studie gjord på kvinnor i insats (Afghanistan) så angavs fysisk träning som huvudskäl till den här typen av skada (Roy TC, Piva SR, et al, 2015).
inj_2
Jämfört med män så finns det studier som tyder på att kvinnor har större risk för knäskador. Män drabbades oftare av skador i ländryggen i jämförelse. Detta kan vara kopplat till att kvinnor i den amerikanska armén har mindre fysiskt krävande befattningar (Roy TC, Piva SR, et al, 2015), samt att den kvinnliga anatomin runt höftpartiet skiljer sig från den manliga anatomin. Den här skillnaden i vinklar kan bidra till ökad påfrestning för knästrukturen (Laurel Wentz , Pei-Yang Liu , Emily Haymes & Jasminka Z. Ilich. 2011).

Women demonstrate anatomical disadvantages that increase
their risk of developing stress fractures. For their size, women
have wider pelvic breadths, which negatively alter loading
strains. A wider pelvis alters the angular tilt on the hips and
knees, increasing the stress on these bones and on those of the
lower leg and foot. This anatomical difference may explain
the greater distribution of stress fractures in the pelvis and hip
observed in female recruits and in the pelvis and metatarsals
in female athletes.

Den här typen av studier har, mig veterligen, inte ännu dykt upp i Sverige. Då den militära utrustningens utformning för kvinnor varit på tapeten förr, gällande bland annat formen på kroppsskydd och skyddsplattor, så kan det vara av intresse att titta på det här när det gäller utformning av bärsystem. T ex tillverkare av friluftsprodukter har lagt en grund där de har ryggsäckar som är särskilt utformade för den kvinnliga anatomin.

Rehabilitering
Rehabilitering av PFSS kan kräva ett långsiktigt engagemang (upp till 12 månader) för att kunna komma tillbaka till full kapacitet utan att riskera ytterligare besvär. Rehabiliteringen för den här typen av skada delas in i fyra olika faser. Inledande fas, fas för tålighetsträning, fas för specifik hårdträning samt fas för återgång till motion och idrott. Den senare fasen kan ses som återgång till tjänst.

Den inledande fasen syftar till att identifiera skadan, upprätta en plan och hålla igång kroppens produktion av ledvätska samt blodcirkulationen. Detta bidrar till kroppens egen förmåga till reparation och uppbyggnad. Rent praktiskt så innefattar den här fasen fysisk aktivitet som innebär mycket låg belastning för knäleden, exempelvis med hjälp av cykel eller rodd.

Fas 2 innefattar ett stegrande rehabprogram där belastningen successivt ökar i form av repetitioner och antal träningspass under veckan. Fas 3 bygger vidare på principen av ett stegrande program. Här höjs belastningen i form av repetitioner och vikt. Här bör individen vara uppmärksam på smärta och eventuell svullnad. Den avslutande fasen, fas 4 syftar till att analysera om rehabiliteringen har lyckats och individen är redo att gå tillbaka till sin ursprungliga förmåga. Här bör individen ta hjälp av sjukgymnast och vara uppmärksam på tecken som tyder på att rehabiliteringen gått för fort fram.

Rehabilitering av löparknä kräver oftast några veckors behandling där den inledande fasen består av vila och behandling med inflammationsdämpande. Därefter genomförs ett stegrande program där rörelseapparaten tränas upp genom t ex styrketräning och simträning. I ett fåtal fall kan det krävas operation och då blir återhämtnings- och rehabiliterings-tiden längre. Överlag är löparknä ofarligt och individen bör komma tillbaka fullt återställd.

Förebyggande åtgärder
En brittisk studie pekade på att stretching och träning fokuserad på de lägre extremiteterna bidrog till en minskning i förekomsten av främre knäsmärta bland rekryter (Coppack Russell J, Etherington John & Wills Andrew K, 2011). Även träningsprogram som instruerade i hur individen skulle agera för att landa mjukare visade sig minska antalet knäskador hos kvinnliga atleter (Hewett TE, Lindenfeld TN, Riccobene JV, Noyes FR). Kopplat till rehabilitering så är ett långsiktigt träningsprogram som sträcker sig över flera månader är att rekommendera. Även ett fullgott intag av energi och mineraler (framförallt vitamin D och kalcium) kan minska risken för stressfrakturer (Laurel Wentz , Pei-Yang Liu , Emily Haymes & Jasminka Z. Ilich. 2011).

Slutsats
I jämförelse med män så tyder studier på att kvinnor löper större risk för knäskador. De här knäskadorna kan förklaras med att den kvinnliga anatomin med bredare höfter ger nackdelar när det läggs på belastning. Däremot så finns det inget som tyder på att detta inte går att åtgärda med rätt typ av fysisk träning. Precis som med andra typer av skador behövs det tydliga instruktioner och program om hur träning ska bedrivas. Ett felaktigt lyft på gymmet diskriminerar inte, utan kommer att skada utövaren oavsett kön.

Det är viktigt att i ett tidigt skede, exempelvis under inryck till militär grundutbildning, identifiera behovet av instruktion samt att utforma träningsprogram som fokuserar på de svagheter som individen har. I detta spelar förbandens friskvårds-avdelningar en vital roll i att stötta plutonsbefälen med utbildning av soldater, samt en “reach back”-funktion när chefer identifierar enskilda individer med fysiska begränsningar. Det ställer även krav på plutonsbefäl att se individers behov och planera den fysiska träningen för plutonen långsiktigt, istället för att fastna enkla banor i form av milen varje fredag. Framförallt ställer det krav på individen att identifiera sina egna begränsningar och aktivt arbeta för att minska dess inverkan på tjänstgöringen. Vidare så finns det fog för att påstå att kön spelar mindre roll om individen är bra grundtränad när de påbörjar sin militära tjänstgöring (Laurel Wentz , Pei-Yang Liu , Emily Haymes & Jasminka Z. Ilich. 2011).


Källor

Coppack Russell J, Etherington John & Wills Andrew K. (2011). The Effects of Exercise for the Prevention of Overuse Anterior Knee Pain. Am J Sports Med. DOI: 10.1177/0363546510393269

Folksam (u.å) Projekt Knäkontroll http://www.folksam.se/forsakringar/idrotta/knakontroll

Hewett TE, Lindenfeld TN, Riccobene JV, Noyes FR: The effect of
neuromuscular training on the incidence of knee injury in female athletes.
A prospective study. Am J Sports Med 1999; 27(6): 699–706.

Laurel Wentz , Pei-Yang Liu , Emily Haymes & Jasminka Z. Ilich. (2011). Females Have a Greater Incidence of Stress Fractures Than Males in Both Military and Athletic Populations: A Systemic Review. Military Medicine 176(4):420-430

Roy TC, Piva SR, Christiansen BC, Lesher JD, Doyle PM, Waring RM, Irrgang JJ, Moore CG, Brininger TL & Sharp MA. (2015). Description of musculoskeletal injuries occurring in female soldiers deployed to Afghanistan. Military Medicine 180(3):269-275

Roos L, Boesch M, Sefidan S, Frey F, Mäder U & Annen H, Wyss T. (2015) Adapted marching distances and physical training decrease recruits’ injuries and attrition. Military Medicine. 180(3):329-336

U.S. National Library of Medicine (u.å) Anterior Knee Pain http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/000452.htm

Behovet av en stridsskjorta

Värmeuppdämning är inget nytt i Försvarsmakten, eller någon annan försvarsmakt för den delen. I Storbritannien så blir omkring 80 soldater varje år inlagda på sjukhus för överhettning, detta när temperaturen ligger under 20C (Crockford GW : Protective clothing and heat stress: introduction . Ann Occup Hyg 1999 ; 43: 287 – 8). Vid förhöjda kroppstemperaturer så riskerar soldaten att svettas så pass mycket, att han ej har fysisk möjlighet att under pågående operation tillgodogöra sig vätskeersättning. Utöver riskerar soldaten även att drabbas av nedsatt kognitiv förmåga, det vill säga nedsatt möjlighet att fatta korrekta beslut.

Vid längre operationer, framförallt under vår/sommar, svettas soldaten under kroppsskyddet. Kroppsskyddet kapslar inte bara in värmen, utan även fukten då kroppen försöker reglera sin egen temperatur. Fältjackan, alternativt fältjacka m90L, blir genomdränkt av svett. När sedan stridspaus uppstår, eller förbandet går i förläggning. Riskerar soldaten istället att frysa under kväll och natt, då hans fältjacka är dränkt av svett. Då vi numera använder patrulltält så är möjligheten till att torka fuktiga uniformer ytterst begränsad under kväll och natt.

För att öka stridsvärdet för soldaten, under såväl dag som natt så är en stridsskjorta att föredra. Stridsskjortan är tillverkad av tyg som driver bort fukten från kroppen, således minskar risken för överhettning då kroppen själv inte klarar av att svalka sig när fukten stängs in mot kroppen. Det tunnare tyget möjliggör även snabbare torkning i fält. Möjligheten till att öppna upp i armhålor för extra luftning säkerställer luftcirkulation och en kylande effekt. Utöver det tillkommer möjligheten för soldaten att bära utrustning lätt gripbart, såsom anteckningsmateriel, kompass och första förband i armfickor. Förvaringsutrymme som går om intet när vi använder kroppsskydd över fältjackan/fältjacka m90L .

Genom att byta ut fältjackan (vikt: 1325 gram storlek 190/95) /fältjacka m90L mot en stridsskjorta så minskar vi även vikten (framförallt när vi jämför en fuktig fältjacka med en fuktig stridsskjorta) som belastar soldaten.

Omkrets UAC-shirt ihoprullad (stl L): 38cm x 52cm vikt: 432gr
Omkrets fältjacka 90 L ihoprullad (190/85): 42cm x 64cm vikt: 722gr

Vissa förband i Försvarsmakten har redan fattat beslut om att stridsskjortan uppfyller de signatur- och arbetsmiljökrav som ställs på försvarsmaktens uniformer. Genom att tillåta soldater köpa in den här typen av materiel, ger vi dem möjlighet att påverka sin egna arbetsmiljö samt visar dem att förbandet värnar om deras hälsa. Den förhöjda komforten samt förhöjda stridsvärdet under övningar/operationer ökar motivationen på sikt, på så sätt ökar vi förbandets operationella effekt.

Förslag: Tillåt användandet av stridsskjorta av modell Taiga. Begränsa användandet till enbart med stridsutrustning, alternativt utanför kasern när det bedrivs övning samt skarp verksamhet. Förbandets officerare ansvarar för att kontrollera att soldatens stridsskjorta är av korrekt modell, samt är i övrigt hel och funktionsduglig.

Stress och återhämtning

I djurriket lever djur med ett ständigt överhängande hot om att bli uppätna av ett större djur. I takt med evolutionen har olika djurarter utvecklat skyddsmekanismer för att säkerställa sin egna, och i längden, artens överlevnad. Människan är inget undantag i den här processen. Även våra kroppar har mekanismer för att handskas med plötsligt uppkomna och farliga situationer, som exempelvis farliga djur. Dessa mekanismer beskrivs ofta enkelt med orden Fight (Fäkta) eller Flight (Fly). ”Fight or Flight”-beteendet tillskrivs gärna att vara en form av ”ryggmärgsbeteende”, även om det rent fysiologiskt inte utgår ifrån ryggmärgen, den uppstår snarare i olika delar av hjärnan (Währborg, 2009).

När en hotfull situation uppstår så sker det en rad reaktioner i kroppen. Oavsett om det är Fly eller Fäkta så ställer kroppen om sig för kamp. Då aktiveras SAM (aktiveras via sympatiska nervsystemet). Detta innebär bland annat att kroppens tarmaktivitet dämpas, pulsen samt blodtryck höjs, produktionen av adrenalin ökar och glukos samt fettsyror frisätts från levern. Det energirika blodet skickas vidare till de stora muskelgrupperna (främst lårmuskulatur) (Sand et al, 2007). Vid stress så ökas även aktiviteten i HPA-axeln, vilket i sin tur bidrar till ökad produktion av kortisol från binjurebarken. Kortisol bidrar till att levern lagrar mer socker och därmed blir det högre nivåer av socker i blodet, detta kan påverka individen på ett sådant sätt att den omedvetet söker sig till kolhydratrik mat i form av bakelser. Konsekvenser av ökad kortisol i kroppen är exempelvis ökad produktion av insulin, högre blodfettvärden, fetma och ett högre blodtryck (Währborg, 2009).

I förlängningen kan det bidra till nedbrytning av muskelmassa och ökad bukfetma. Det finns två olika typer av stress, negativ och positiv. Positiv stress kan stimulera immunförsvaret, exempelvis genom fysisk träning, och kan påverka produktiviteten i en positiv riktning (individen skärper sina sinnen och fokuserar på uppgiften). Negativ stress däremot utvecklar sig i motsatt riktning. Den kan påverka immunförsvaret negativt, individen finner ingen ork till att träna och får svårt att koncentrera sig. Enkelt beskrivet är positiv stress mild och kortvarig till skillnad från den negativa stressen som är betydligt starkare och återkommer flera gånger per dygn. Stressens inverkan på kroppens metabolism är ett tveeggat svärd. Samtidigt som stressen kan bidra till ett ökat intag av onyttig och näringsfattig mat med viktuppgång som följd, kan även stress bidra till minskad aptit som resulterar i viktnedgång.

Alla dessa fysiska och psykiska reaktioner har bidragit till en ökad chans till överlevnad för våra förfäder. Däremot har den kroppsliga utvecklingen inte hängt med hur vår omgivning förändrats. De moderna ”hoten” har idag blivit mer diffusa och lågintensiva. Krav på att vara framgångsrik både på jobbet och i hemmet är stressorer som bidrar i allt större grad till att människor drabbas av negativ stress.

Stress och militär personal
Stress i arbetslivet är på intet sätt något nytt eller otänkbart. Det förekommer i alla former av yrken, oavsett om du är anställd eller egen företagare. Detta gäller även inom en myndighet som Försvarsmakten. Oftast när det pratas om stress och försvaret så handlar det om Posttraumatiskt Stressyndrom (PTSD), dess inverkan på människor och vilket ansvar arbetsgivaren har att ordna med behandling av den insjuknande individen efter en internationell insats. Detta är givetvis ett viktigt arbete och inget som på något sätt ska negligeras. Däremot talas det väldigt sällan om den stress som finns i verksamheten ute bland de anställda till vardags hemma i Sverige. Stressorer som hög arbetsbelastningen, felaktigt utbetalda löner och oro för framtiden ligger som en tung, blöt filt över verksamheten (ÖP, 2015). Myndigheten sätter stolthet i, och pratar gärna om, hur dess personal är kapabel att jobba utifrån en ständigt förändrad situation. Att personalen är mycket duktig när det gäller att vara påhittig och flexibel när det kommer till lösandet av uppgift. Men på en arbetsplats där uppkomna situationer blivit vardag har konsekvenser börjat komma krypandes i form av arbetssjukdomar med sjukskrivningar som följd. Även om mörkertalet sägs vara stort så syns en ökning i antalet anmälda arbetsskador kopplade till just hög arbetsbelastning (Sundgren, 2015).

När statistik pekade på att stora avhopp från den grundläggande militära utbildningen (GMU) så införde Försvarsmakten en extra utbildningsvecka för att minska stressen under den första inryckningsveckan (Försvarsmakten, 2014). I samband med detta infördes även kortare utbildning för rekryterna i hur de ska handskas med stress, genom bland annat avslappningsövningar. Samtidigt berörs sällan stress och återhämtning i en nationell kontext ute på förbanden. Den amerikanska marinkåren har utvecklat ett koncept som kallas för Combat Operational Stress Control (COSC) (Marines, u.å). Syftet med COSC är att identifiera och förebygga stressrelaterade skador hos personalen, oavsett om den uppstått till följd av strid eller andra händelser. Försvarsmakten har översatt modellen och anpassat för svenska behov, där fokuset ligger på att förebygga inför internationell insats samt fånga upp individer i riskzonen efter hemkomst (Försvarsmakten, 2014). Det går även att använda COSC i det vardagliga livet och på så sätt förebygga att individen tar skada och inte kan lösa sina arbetsuppgifter. Vilket i en organisation som Försvarsmakten kan få stora konsekvenser om en person på en nyckelbefattning blir sjuk.

Återhämtning i Försvarsmakten
Potentiella fallgropar
Försvarsmakten är på många sätt en unik arbetsgivare där de som tjänstgör får uppleva och göra saker som många bara kan drömma om. Det som de med en vän, partner eller familjemedlem i försvaret kan märka av är mängden tid som spenderas på övningar. När det är dags för övning innebär det att individen är på jobbet dygnet runt med allt vad det innebär i form av högre arbetsbelastning och sömnbrist. För detta kompenseras individen med extra betalt samt fyra (4) eller åtta (8) timmars kompensationsledighet per övningsdygn (komp). Historiskt har den här ledigheten sparats i en ledighetsbank och tagits ut under sommar- och vinterledigheten. Det är därmed inte helt ovanligt att en individ kan vara ledig mellan 5-9 veckor under en sommarperiod samt 3-4 veckor under vintern. Den komp som individen får är tänkt att användas till återhämtning från en fysisk och psykisk utmattande övning. Men oavsett hur lång ledighet en människa har så tenderar den att bli fylld med aktiviteter, framförallt för de med egen familj. Viljan att vilja maximera sin ledighet och hinna med flera olika aktiviteter riskerar att fortsätta bygga stressnivån, även utan att individen själv i fråga upplever det som stressande.

Vägar till återhämtning
Vanligtvis när ordet ”återhämtning” nämns, är sömn oftast det första folk tänker på. När vi sover bearbetar hjärnan dagens händelser och sorterar minnen som ska långtidslagras. Samtidigt som detta sker så återhämtar kroppen sig, muskler slappnar av och repareras, dagens födointag bearbetas och energin lagras för kommande dag. Detta känner människor oftast till, men det är inte den enda vägen till att ladda batterierna.
Kosten har sällan varit så aktuell som den är idag. Internet svämmar över med tips på hur man ska ”äta rätt” för att bygga muskler, gå ner i vikt, må bättre och så vidare. Utifrån ett stress-perspektiv finns det även fördelar med att tänka på vad man stoppar i sig. När kroppen är stressad förbrukar den bland annat ämnen som zink, magnesium och c-vitamin. Även protein bryts ner för att ge energi till de stora muskelgrupperna (Sand et al, 2007). Därför är det viktigt att tänka till både en och två gånger på vad man stoppar i sig. Risken är annars att man drabbas av näringsbrist trots ett rikligt matintag. Ett dåligt näringsvärde riskerar i längden att bidra till minskad muskelmassa och ökad bukfetma. Två biverkningar som dessutom kan bidra till ökad stress och uppgivenhet. Det blir en nedåtgående spiral som kan bli svår att bryta av sig själv.

Fysisk aktivitet är även en viktig del i återhämtning och förebyggande. Den fysiska träningen stimulerar kroppen och förbereder den på ökad belastning. Det är en typ av stress som kroppen hanterar mycket bra. Träning fungerar även som en ventil efter stress då kroppen förbrukar den extra energi som kroppen producerat för att hantera den stressfyllda situationen.

Planering och struktur
Inom det militära förekommer det mycket planering och en tydlig struktur. Planering och struktur är även applicerbart i återhämtningsskedet och för att både förebygga samt bearbeta stress. Planera matinköpen i förväg, då minimeras risken för inköp av föda med dåligt näringsvärde. Planera veckans måltider i den mån det är möjligt och förbered det som går. Strukturera upp den fysiska aktiviteten, börja skriv träningsdagbok. På så sätt får du lättare koll på vilka dagar då utvecklingen stannade av. Hur kändes kroppen den dagen? Hade dagen varit särskilt stressig?
Glöm inte bort att planera in fria dagar. De här dagarna ska vara fria från planering och ska enbart fyllas med sådant som känns bra för stunden. Finns inte orken att göra något, då ska du inte göra något heller. Detta är extra viktigt under semesterperioder.

Slutsats
Återhämtning är viktig då den verkar som ett ”anti-stress”-vaccin. Med god återhämtning i vardagen byggs även en viss stresstålighet upp på sikt. Mängden och typ av återhämtning skiljer sig mellan individer men generellt så är det viktigt med en god natts sömn och en god kosthållning. Skapar individen sig en livsstil där detta sker naturligt så minskas risken för utmattning drastiskt. Personer som drabbas av exempelvis utmattningssyndrom missar oftast den egna kroppens signaler och blir inte uppmärksamma på dem förrän i efterhand. När skadan redan har skett.

Egen reflektion
Det finns mycket mer att ta upp rörande de fysiologiska effekterna på människor som befinner sig i en stressfull miljö under längre tid. Jag tror att det behövs ett långsiktigt arbete som börjar på ledningsnivå för att komma tillrätta med den negativa utveckling som just nu sker i Försvarsmakten rörande arbetssjukdomar. Förutom den negativa inverkan på den enskilda individen och de i dennes direkta närhet, har det även konsekvenser för organisationen och dess uteffekt. Som tidigare nämnts räcker det med att en person på en nyckelbefattning blir sjukskriven för att det ska få långtgående konsekvenser i den dagliga verksamheten. Framförallt måste någon annan täcka upp den luckan som uppstår, vilket i sin tur kan leda till högre arbetsbelastning för den personen. På sikt har vi en nedåtgående spiral där organisationen får svårt att lösa de uppgifter som åligger dem då den saknar personal. I samma veva bör det även poängteras att det inte är individens fel att det här sjukdomstillståndet uppstått, utan att det är ett systemfel i organisationens sätt att lösa uppgifter. På så sätt tror jag att myndigheten även kan lyfta fram det mörkertal som inte vågar anmäla att de mår dåligt utan istället tar ut ledighet och skjuter problemet framför sig.

Referenser
Försvarsmakten. (2014). Koll på GMU inför 2015 www.forsvarsmakten.se[2016-01-04]

Försvarsmakten. (2014). Internationell insats, före, under och efter. www.forsvarsmakten.se [2016-01-04]

Marines. (u.å). Stress Continuum and Decision Matrix. www.marforres.marines.mil [2016-01-04]

Sand, Olav, Sjaastad, Øysten V, Haug, Egil & Bjålie, Jan G (2007), Människokroppen: Fysiologi och anatomi. 2 uppl. Stockholm: Liber. .

Sundgren, L. (2015). Digital överbelastning gör folk sjuka. Officerstidningen. 5:7

Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur & Kultur.

ÖP. (2015). Försvaret lönestrulade 15miljoner kronor, flera tusen anställda drabbade. www.op.se [2016-01-04]

Kommande inlägg om skador och den militära professionen

Inom en snar framtid kommer det börja publiceras inlägg inom temat fysiska skador, kopplat till militär tjänstgöring. Det finns stora mängder av vetenskapliga studier inom området som kan förklara varför vissa skador uppstår och hur du som individ kan förebygga dem. Tanken är att de kommande inläggen ska bidra med hur de vanligaste förekommande skadorna kan förebyggas, och hur rehabilitering kan se ut ifall en skada uppstår. De vetenskapliga studierna kommer att kombineras med skribentens egna erfarenheter av fysisk träning och skador.

Inläggen kommer att kompletteras med fullständiga referenser till de studier och artiklar som inlägget bygger på. Kritik och kommentarer välkomnas, antingen i kommentarfälten eller via kontaktformuläret.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén