Din EOBUSARE i gryningen

Författare: Móði Sida 2 av 21

Lokalförsvarsförbanden

Sedan regeringen utfärdade ett uppdrag till Försvarsmakten där myndigheten ålades att beräkna kostnaden för att grunda ett regemente i Östersund, har lokalförsvarsbataljon varit ett ord som florerat friskt i etern. Jag kommer i den här texten redogöra för att lokalförsvarsförband varken ska likställas med Hemvärnet eller att tanken om ett återinförande av förbanden är särskilt ny. Vidare kommer de flesta av er antagligen inse att ni redan hört talas om (och bevittnat) lokalförsvarsbataljoner tidigare, fast under andra beteckningar och därmed kanske inte reflekterat över deras roll i det större perspektivet.

Kompletterande budgetunderlag för 2021

Idag gav regeringen Försvarsmakten i uppdrag att inkomma med kompletterande budgetunderlag för 2021. Tidigare har Försvarsmakten lämnat in underlag för den försvarspolitiska propositionen för 2021-2025 såväl som ett budgetunderlag för 2021. Detta sker i farvattnet av vad som varit en lång vår av strandade politiska försvarsförhandlingar och överlag en politisk sfär som varit missnöjd med Försvarsmaktens prioriteringar.

I det nya uppdraget får Försvarsmakten en rad detaljerade styrningar i för ekonomiska beräkningar. I underlaget ska myndigheten ta hänsyn till bland annat upprättande av ett nytt regemente i Östersund samt en värnplikt som får vara nio (9) månader som kortast. Därutöver ska myndigheten också särskilt redovisa ekonomiska beräkningar för ytterligare åtgärder. Samtidigt instrueras Försvarsmakten att reduceringar inte får ske inom exempelvis renovering och modifiering av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.

Den initiala reaktionen är att politikerna helt enkelt kör över Försvarsmaktens underlag och tvingar myndigheten i en riktning som den inte anser vara gynnsam för att uppnå myndighetens syfte; att försvara Sverige. Men som vissa redan uppmärksammat på Twitter är en del av riktlinjerna i fas med de underlag som Försvarsmakten redan lämnat. Därutöver kommer det här uppdraget efter att Försvarsmakten lämnat svar på frågor från försvarsdepartementet på tidigare underlag. Så vad skiljer sig egentligen?

Turerna kring stridsskjortan

Få utrustningsdetaljer har varit så diskuterade under de senaste åren som stridsskjortan. Under afghanistan-eran påbörjades efter flera år av diskussion och egna initiativ (det vill säga inköp) ett projekt för att utveckla en stridsskjorta som svarade mot Försvarsmaktens behov. Det var däremot först 2017 som en upphandling påbörjades som skulle leverera 100 000 plagg under två (2) års tid. Efter att upphandlingen avbrutits på grund av felaktigheter i dokumentationen, startades det en ny process som skulle löpa in i 2018. I april presenterades det en stridsskjorta (samt andra plagg) som sades vara under anskaffning och leverans. Därefter blev det tyst och det har till del spekulerats i att det finns en koppling till det pågående projektet med en nordisk uniform. Internt har det däremot rapporterats att projektet i högsta grad är levande och nu verkar det återigen ha lossnat och en leverans verkar nära förstående. Men vad har hänt sedan 2018 fram tills nu?

Nationella insatser bör uppmärksammas i högre utsträckning

Diskussionen kring att nationella insatser borde erhålla ett lika stort erkännande som de internationella har pågått under en längre period.[1] Framförallt uppkommer diskussionen i relation till veterandagen och den veterandefinition som de flesta förefaller använda sig av. Av 970 röstande ansåg 86% att nationella insatser borde uppmärksammas mer.[2]

Vid en första anblick kan det te sig enkelt då diskussionen oftast kopplas samman med den verksamhet som såväl marinen som flygvapnet bedriver 24 timmar om dygnet för att bevaka och skydda landets gränser. De dygn som en sjöman spenderar ute på havet under ett (1) år skiljer sig inte från de dagar en soldat befinner sig i ett insatsområde utomlands. Det vill säga att de båda är borta från hemmet och de anhöriga, på platser där kommunikationen hem är begränsad och utan möjlighet att ta sig hem för att omhänderta uppkomna kriser. Skillnaden tycks därmed ligga i det upplevda hotet mot liv och lem samt längden på insatsen genomförande innan individen får komma hem. Samtidigt kan en nationell insats mycket väl innebära förlängningar på obestämd framtid där individen inte vet när denne får komma hem, exempelvis där en övning övergår till skarp insats.[3] Det förekommer även internationella insatser, så kallade stödinsatser, där enheter och individer genomför verksamhet internationellt under koncentrerade perioder. Ett exempel på detta är transportflyget som regelbundet genomför stöd till Försvarsmaktens insatser (såväl nationellt som internationellt) och som fick se två (2) veckor bli två (2) månader i ett insatsområde.[4] Dessa insatser, precis som de nationella, genererar inte särskilt uppmärksammande från myndigheten eller samhället i stort.

Sömnbrist påverkar den fysiska förmågan på olika sätt

Att brist på sömn påverkar en individs förmåga till snabbt agerande och kan liknas med att vara lätt berusad känner nog de flesta till. Forskningen visar även att sömnen behövs för att återhämta från såväl mental som fysisk stress, och att brist på sömn skapar en negativ spiral där kroppens hormonsystem riskerar att sättas ur spel. På samma sätt vet vi att intag av koffein kan motverka den här effekten något över ett fåtal timmar. Men hur påverkas en individs fysiska förmåga i en ren militär kontext? Finns det någon skillnad mellan över- och underkropp i hur motståndskraftig kroppen är mot sömnbrist? Det här ville fem (5) forskare svara på genom en metastudie.

Ett årtionde har passerat förbi

Tio (10) år har passerat sedan domännamnet taktisk.se registrerades. Om några dagar är det även tio (10) år sedan det första inlägget publicerades. Efter några kortare inlägg, bland annat om stridsvästmodifiering, skulle det dröja fyra (4) år tills nästa inlägg publicerades. I själva verket kom det dröja ända tills 2016 innan det började publiceras artiklar med någon form av regelbundenhet och först 2017 som sidan verkligen blommade ut tack vare ett ökat följarskap på instagram som även påverkade hemsidan.

Ett årtionde kan vara lång eller kort tid beroende på vilket perspektiv man har. Ur ett myndighetsperspektiv kan tio (10) år anses vara en kort tid för att hinna utveckla verksamheten. Så vad har hänt under de här åren kopplat till såväl Försvarsmaktens verksamhet, som utvecklingen av försvarsdebatten, stridsutrustning och internetkulturen som sådan?

Kulturproblem

I nr 3 av Officerstidningen 2020 publicerades en insändare med rubriken: “Armén lider av omfattande kulturproblem!”. Signaturen Dura necessitas (Nödvändigheten är hård) välkomnade nya yrkesofficerare till armén med tretton (13) punkter som beskriver (enligt författaren) hur försvarsgrenen fungerar.

Inlägget, som har en uppenbar komisk och sarkastisk ton, tar upp punkter som flera verkar känna igen sig i, i alla fall om man ska tro följarskaran på Instagram och de meddelanden som undertecknat erhållit. Det överhängande budskapet förefaller vara att armén är ett samhälle som styrs av starka traditionsbundna och konservativa tankar som inte låter sig ändras i första taget. Vilket i sig faller i linje med hur militär verksamhet beskrivs överlag världen över inom den akademiska litteraturen. Därmed är det kanske inte heller konstigt att flera inom myndigheten, oavsett stridskraft, känner igen sig i beskrivningen. Frågan blir då; varför uppfattas armén som ett traditionsbundet klansamhälle med överbeskyddande drag som kväver individers frihet?

Ödmjukhet framför allt

“Kvalité framför kvantitet!” – det är ett återkommande budskap inom flera områden. Med lite fantasi kan vi nog förleda oss till att tro att mottot låg bakom tidigare försvarsbeslut där Försvarsmakten reducerades till ett fåtal manöverförband och centraliserade funktionsförband. Oftast yttras orden i samband med rekrytering, främst rekrytering av blivande yrkesofficerare. I en tid där det blir allt tydligare att vi har svårt att fylla upp alla platser på officersutbildningarna, och därmed på sikt kommer ha det än svårare att fylla upp samtliga befattningar som kräver någon form av yrkesofficersutbildning, har fokus från såväl politiker som förvarsmaktsledningen varit att få in fler kadetter.

Ny tidslinjal för ansökan till officersutbildningarna

För att söka till någon av Försvarsmaktens officersutbildningar (OP, SOU, ROU, AROU, FFU) behöver du som individ vara påläst om just vilken ansökningsprocess som gäller för dig. För det är rörigt och beroende på om du är anställd som GSS, värnpliktig eller kommer utifrån gäller olika ansökningsfönster. Detta, tillsammans med ett ökat behov av uppfyllda platser på utbildningarna, har resulterat i en successivt utökad ansökningsperiod för GSS. Vilket i sin tur har inneburit att det är svårt för den närmsta chefen att svara på frågor kring ansökningsprocessen då informationen förändrats på kort tid. För värnpliktiga har det funnits en separat ansökningsperiod som även den utökats för att fånga upp de värnpliktiga vars intresse för officersyrket först kommer efter en längre tids utbildning.

Det är resurskrävande att ha flera olika tidsfönster att hålla koll på, samtidigt som det är resurskrävande att testa och rangordna sökande när alla ligger förskjutna. Därmed är det positivt att Försvarsmakten har fattat beslut om att införa en ny tidslinjal med start 2021. Det här innebär att oavsett vilken grupp den sökande tillhör (värnpliktig, GSS eller övriga) och oavsett vilken officersutbildning personen söker, ligger ansökningsperioden alltid samtidigt i samma period december till januari. Riktlinjerna är just nu att ansökningsprocessen kommer ligga vid årskiftet varje år. Därefter genomförs tester och antagningskommissioner under våren vilket innebär att den som blir antagen har ca 12 veckor tills utbildningen påbörjas (ROU skiljer sig då den utbildningen går över sommaren).

Det här innebär att kampanjerna för framtida utbildningar kan samordnas mer effektivt, och att alla ansöker och testas samtidigt vilket borde innebära en enklare administration och mindre börda för såväl HRC som förbanden.

Även om beslut är fattat om förändrad tidslinjal för ansökning till officersutbildningen, är det inte fastslaget exakta tidsperioder. Hur anvisningar kommer att tillämpas återstår att se.

Åtgärder för personlig säkerhet på internet

Den 15 april spred en rysk telegram-kanal ett dokument med olika typer av personuppgifter över svensk och norsk militär personal som besökt Ukraina, bland annat för att besöka eller utbilda ukrainska förband. De här individerna anklagades för att utbildat ukrainska soldater som i sin tur ska ha begått krigsbrott. Personerna bakom kanalen uppmanade sina följare att sprida informationen brett. Den har bland annat fått spridning på andra sajter som är sammanlänkande med ryska informationsoperationer i andra sammanhang. Bland annat har det lagts till att svenskarna ska ha utbildat ukrainska styrkor med nazist-kopplingar. Uppgifterna har därefter publicerats på flera ryska sajter och plattformar som en direkt kopia av det dokument som spreds på telegram. Den 28 april sände SVT ett nyhetsinslag om uppgifterna och intervjuade bland annat försvarsminister Peter Hultqvist som tillbakavisar påståendena samt påpekar att detta är ytterligare en dimension av den pågående desinformationskampanj som pågår mot Sverige. Det som sticker ut är just publicering av bland annat namn på enskilda individer. Men vad kan vi lära oss av händelsen kopplat till den personliga säkerheten?

Sida 2 av 21

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén